Enklare administration för alla med hjälp av öppna data

I dag lanserar Jordbruksverket ”Sprutjournalen” för Androidtelefoner – en mobil-app som förhoppningsvis kommer förenkla den obligatoriska dokumentationen av växtskyddsmedelsanvändning. Jordbruksverket tog redan under hösten 2017 fram en version för iPhone och intresset för denna har gjort att vi även utvecklat en Androidversion. Jordbruksverket är varken först eller ensam om att ha tagit fram denna tjänst. Både DataVäxt och Näsgård erbjuder sprutjournaler i sina växtodlingsprogram. Efterfrågan visar på att det finns ett behov av smarta digitala hjälpmedel som kan förenkla vardagen för lantbrukaren. Just kraven på dokumentation av växtskyddsarbetet upplevs av många som både krångligt och svårt. Fyller man i journalen fel kan det dessutom leda till sanktioner som kan bli kostsamma.

Jordbruksverkets sprutjournal är tänkt att underlätta dokumentationen genom att vissa uppgifter automatiskt fylls i, kopplat till det preparat man valt. Appen gör också vissa kontroller av att valt preparat är registrerat i den gröda man vill behandla och att maxdosen inte överskrids. Framförallt kontrollerar appen att alla nödvändiga uppgifter blir komplett ifyllda. Ofullständigt ifylla journaler är nog den vanligaste bristen i journaler som granskats.

sprutjournal

Skärmdumpar från Jordbruksverkets sprutjournal

Uppgifterna som mobilappen använder hämtar vi från Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister där alla beslut om växtskyddsmedel finns samlade i en utmärkt databas. Tyvärr är just de uppgifterna som behövs i mobilappen inte lagrade på ett sådant sätt att det inte går att hämta dessa automatiskt. Istället krävs ett omfattande och tidskrävande manuellt arbete i flera steg för att hämta rätt uppgifter. Om uppgifterna varit möjliga att läsa automatiskt direkt från databasen skulle det underlättat både vår utveckling av appen men framförallt underhållet av den. Detsamma gäller för DataVäxt och Näsgård som i dagsläget också håller sina tjänster uppdaterade med manuellt arbete. Enklare tillgänglighet av uppgifterna i bekämpningsmedelsregistret skulle också skapa förutsättningar för fler aktörer att skapa smarta digitala tjänster till lantbruket. Förhoppningsvis får vi snart fram en lösning på detta. Vi arbetar tillsammans med Kemikalieinspektionens med frågan.

Exemplet med sprutjournalen visar tydligt behovet av öppen och lättillgänglig myndighetsdata för att kunna skapa digitala tjänster som kan gynna tillväxten och förenkla för den enskilde brukaren. Regeringen har uppmärksammat behovet av större tillgänglighet av så kallad Öppna data. Flera myndigheter har fått uppdrag kring dessa frågor. Jordbruksverket är en av dessa myndigheter som bland annat arbetar med att öka tillgängligheten för befintlig öppna data och undersöker möjligheter att göra mer av myndighetens data öppen. Olika initiativ som till exempel deltagande i Hack for Sweden är också exempel på detta arbete.

Alf Djurberg

Producera mer med mindre – precisionsodling sätter redan sin prägel på svenska växtodling

Krav på högre skördar och större miljöhänsyn sätter tryck på lantbruket  att producera mer med mindre insatser. Precisionsodling där digital teknik utnyttjas för att effektivisera produktionen är ett sätt att nå dit. Jag såg nyligen en siffra på att uppåt 70-80 procent av alla lantbruksmaskiner som säljs i dag på ett eller annat sätt är förberedda för precisionsodling. Möjligheterna att tillämpa precisionsodling förbättras därmed i takt med nyinvesteringarna. Utvecklingen mot ett ”precisionsjordbruk”  är redan idag en tydlig trend som sätter sin prägel på odlingen.

CropSAT

Foto: Greppa Näringen

Det finns en del bra exempel från svenskt jordbruk på olika tillämpningar på det här temat. Så här i början av odlingssäsongen är möjligheterna att styra växtnäringstillförseln med hjälp av sensorer eller satellitbilder ett aktuellt område att lyfta fram. CropSAT är en möjlighet där satelliter ser ditt fält från ovan och registrerar hur din gröda växer under säsongen. Med mätningarna från CropSAT kan du sedan göra kvävebehovskartor. Gödslingskartan kan laddas ner och har du en GPS i traktorn kan du ladda ner en tilldelningsfil som sedan styr gödselgivan direkt vid spridning. Verktyget är utvecklat av Sveriges lantbruksuniversitet, Hushållningssällskapet, Agroväst Livsmedel AB och Dataväxt AB och har sitt ursprung i ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Med hjälp av finansiering från Greppa Näringen kan verktyget idag hållas tillgängligt kostnadsfritt för alla lantbrukare.

Det finns också olika alternativ till satellitbaserade system. En variant som använts ett tag är system med en sensor som sitter direkt på traktorn. Sensorn gör det möjligt att läsa av variationer i grödans kvävebehov direkt vid spridningstillfället och anpassa gödselgivan därefter. Exempel på detta är Yara N-sensor och Topcon CropSpec.

Ytterligare en variant som börjar dyka upp är drönarbaserade system. Drönaren utrustas med speciell kamerautrustning. Den gör det möjligt att fånga den information som behövs om fältet för att kunna  ta fram underlag som gör det möjligt att anpassa kvävegivan till variationer i fältet. Solvi är ett exempel på ett sådant system.

Oavsett vilken teknik som används kan den växtnäring som tillförs i form av kväve utnyttjas bättre. Det blir mindre kväve över som grödan inte kan dra nytta av. Det i sin tur ger mindre risk för problem med övergödning.

/Magnus Franzén

Precisionsjordbruk i Europa

EU-parlamentets utredningsorgan har skrivit en rapport som belyser legala, sociala och etiska frågor kopplat till att använda digital teknik i jordbruket. Rapporten syftar till att vägleda politiker som ska fatta beslut i dessa frågor.

I rapporten står att användning av digital teknik ger stora möjligheter att utveckla jordbruket i EU men att det också behövs politiska beslut som styr utvecklingen i önskad riktning. Det väntas bli en stor utmaning att utveckla ett regelverk som kombinerar den potential som finns för utveckling med den enskilde jordbrukarens rättigheter.

shutterstock_713339464

Foto: Shutterstock

Frågor som lyfts upp är bland annat att små jordbrukare kan komma att missgynnas och att det kan bli försämrad konkurrens bland de företag som levererar teknik till jordbrukarna. För att motverka en sådan utveckling kan jordbrukare samverka för att bli en starkare part. Rådgivning som sker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna vara en lösning. I lagstiftning måste den enskilda jordbrukarens rätt komma till uttryck så att producentledet känner en delaktighet i den tekniska utvecklingen.

 

/Bengt Johnsson

 

Hur digital kan en mjölkko vara?

En mjölkko som idisslar i en sommarhage är för många den raka motpolen till digital teknik. När det första automatiska mjölkningssystemet installerades i Sverige år 1998 kändes det smått otroligt att en så organisk varelse som en ko kunde fungera ihop med en robot. Sedan dess har mycket hänt och tekniken har utvecklats. Olika system och sensorer kan interagera och komplettera varandra så att produktion, fertilitet och djurhälsa optimeras.

Samlade data för bästa fodret

I mjölkningsroboten registreras hur mycket kon mjölkar och mjölkens fett- och proteinhalt. Med hjälp av en kamera placerad vid mjölkningsanläggningen går det att bedöma att korna är i lagom hull. En aktivitetsmätare som placeras på kon kan registrera när och hur länge som hon äter och idisslar. Med avancerad sensorteknik i mjölkningsroboten är det dessutom möjligt att påvisa organiska molekyler i mjölken hos kor som drabbas av störningar i ämnesomsättningen, till exempel efter kalvningen. Alla uppgifterna kan digitalt skickas vidare till en foderblandare som anpassar fodergivan individuellt till varje ko. Varje ko får alltså foder som är sammansatt precis efter hennes unika behov, för att hon ska producera bra mjölk och må bra.

VK_smart_farming_web-116

 Per Edstam, DeLaval, var en av flera som gav exempel på smarta lösningar i kostall vid seminariet Smart Farming på Vreta Kluster.    Foto: Jordbruksverket

Koll på brunst och dräktighet

För att en ko ska mjölka med en jämn kurva bör hon kalva med ungefär ett års mellanrum. Därför är brunstkoll och seminering (befruktning med fryst tjursperma) av korna en mycket viktig del av mjölkproduktionen. I mjölkningsroboten är det möjligt att registrera hormoner i mjölken som visar var i reproduktionscykeln kon är. Tillsammans med aktivitetsmätaren som finns på kon kan bonden få samlad digital information om en ko är brunstig och när det är optimalt att seminera henne. Det går att få information om störningar i brunstcykeln eller om en ko är dräktig efter semineringen. När det närmar sig kalvning kan en sensor på kon skicka signaler till bonden via SMS eller mail.

Lätt att upptäcka sjukdomar

En förutsättning för god djurhållning är förstås att korna är friska. Sensorerna i mjölkningsroboten kan upptäcka celler, blod eller andra förändringar i mjölken vilket gör att exempelvis juverinflammation kan upptäckas i ett tidigt stadium. Med värmekamerateknik kan kornas kroppstemperatur registreras. Djurhållaren får en digital hälsorapport och nyckeltal som gör att sjuka kor hittas snabbt eller förebyggs.

För mycket teknik i djurhållningen?

Det förekommer farhågor om att vi överlåter för mycket åt tekniken – att man stoppar in ett djur i ena änden av stallet, plockar ut produkten i andra och glömmer djuromsorgen. Där är vi inte, och jag ser ingen risk att vi hamnar där heller. Bonden har alltid ansvar för tillsynen av sina djur. Men ökande krav på konkurrenskraft gör att arbetstiden måste disponeras väl. Den digitala tekniken samlar data så att problemområden i stallet syns på ett nytt sätt. På så sätt kan bonden fokusera tillsynen och skötseln, så att de djur som behöver mest omsorg får det.

Det är spännande att följa utvecklingen av nya tekniska lösningar inom mjölkproduktionen. Miljön i stallet kan förbättras genom ny teknik och annan belysning. Det finns fler hanteringsmoment som kan mekaniseras eller digitaliseras. Kanske kommer korna att semineras med hjälp av en robot i framtiden? Och fortfarande kan vi se mjölkkor som idisslar i en sommarhage.

/Lotta Andersson

 

 

 

Jordbruksverket deltar i Hack for Sweden

Den 13-15 april hålls innovationstävlingen Hack for Sweden på Norrsken House i Stockholm. Syftet är att stimulera och öka användandet av öppna data. Jordbruksverket deltar för andra gången, med målet att göra det enklare att ta del av myndighetens data. I år medverkar även Livsmedelsverket.

Att delta i Hack for Sweden är i linje med uppdraget som jag samordnar  ”Digitalt först – Smartare livsmedelskedja” där vi bl.a. ska skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och lösningar. Vi hoppas att deltagarna ser möjlighet att kombinera Jordbruksverkets öppna data med annan data och därigenom skapar nya innovativa lösningar med koppling till jordbruks- och livsmedelssektorn.

Hack for Sweden är ett unikt samarbete mellan ett 30-tal svenska myndigheter och organisationer. Tävlingen vänder sig till studenter, innovatörer, entreprenörer, journalister och utvecklare som har 48 timmar på sig att skapa nya applikationer ochH4S tjänster med hjälp av myndigheters öppna data.  Tävlingen är gratis och öppen för alla.

På plats för att stödja de tävlande lagen finns Edward Hiscoke, webbarkitekt på Jordbruksverket. Vi har även ett tävlande lag med sex IT-traineer från Jordbruksverket.

/Anne Hansson

Stöd till innovativa projekt med koppling till den digitaliserade gården

Utvecklingen och användning av digital teknik går i en allt snabbare takt. Inom ramen för landsbygdsprogrammet och Europeiska innovationspartnerskapet EIP, eipagrihar ett flertal projekt beviljats stöd som har en direkt koppling till den digitaliserade gården. Här kommer en kort presentation av några av projekten.

  • Smart, digital informationshantering för produktions- och grossistplantskolor, med mål att skapa digitala kataloger med komplett information om hela sortimentet hos svenska plantskolor.
  • Autonom jordbruksrobot. En ny fungerande teknik inom artificiell intelligens (Deep learning) som möjliggör att man vid odling av olika grödor kan hitta och eliminera ogräs, erbjuda moduler för gödsling, sådd och precisions besprutning liksom analys av blad, insekter och jord. Systemet avser främst att assistera ekologisk odling.
  • Infofusion Fusarium. Ett gårdsbaserat beslutsstöd för att bedöma risken för fusariumangrepp och förhöjda deoxynivalenol (DON)-halter i spannmål, via en webb-applikation med kartfunktion och kommer att kunna hantera både omvärldsdata och gårds- och fältspecifika data. Beslutsstödet vänder sig främst till lantbrukare och rådgivare.
  • Modern teknik för ökad dräktighetsgrad hos nötkreatur. Systemet syftar till att upptäcka brunst på ett säkrare vis, genom mätning av djurets temperatur och rörelsemönster i förhållande till jämförande grupper. Systemet förväntas även kunna användas som en realtidslogg för varje unik besättningsindivid, för att övervaka och indikera avvikelser under dräktigheten, ge underlag för förändrad utfodring eller placering av korna under dräktigheten.
  • Beröringsfri feberdetektion för riskfri och effektiv djurskötsel. Innovationen har till syfte att underlätta handhavandet med djuren, minimera produktionsförluster och öka effektiviteten hos såväl mjölk-kött och grisproducenter, via en kontinuerlig febermätning.

Projekten befinner sig i en utvecklingsprocess med mål att komma i praktisk användning ute i företagen.

EIP-stödet skapar ekonomiska möjligheter för att bl.a. bidra i den digitala utvecklingen på gårdsnivå. Det går att söka stöd för att bilda en innovationsgrupp eller för att genomföra ett innovationsprojekt. Vi ser fram emot fler spännande projekt ansökningar!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

Ger ny lagstiftning ett lyft för drönarna i lantbruket?

Bild

Det är lätt att fascineras av drönare. Att kunna flyga har varit en dröm för många i alla tider. Visserligen kan du inte fysiskt följa med drönaren, men med kamera på farkosten blir det nästan som att flyga själv. Det här är kul teknik som också blivit så pass billig att många har råd att skaffa en egen utrustning. De är dessutom så enkla att hantera att du inte behöver någon direkt utbildning eller träning för att hantera farkosten.

foto: shutterstock

 

Avigsidan är att det också lett till en del problem eftersom många köpt och använt en drönare utan att ha en aning om att det finns lagstiftning som måste följas. Ett av de mest konkreta problemen har varit att flygplatser fått stänga ner ett flertal gånger på grund av att någon flugit med en drönare inom den relativt stora flygförbudszonen som finns runt alla flygplatser, sannolikt helt omedvetna om att de orsakat stora problem för flygplatsen. Lagstiftningen har inte varit anpassad för den nya tekniken.

Från den första februari i år finns en ny lagstiftning som har som målsättning att förenkla regelverket utan att det ska leda till försämrad flygsäkerhet eller försämrad personlig integritet. Om man lyckats återstår att se. En rad förenklingar har införts men det finns fortfarande många regler att förhålla sig till.

Vad kan man använda en drönare till i lantbruket? Den kanske enklaste användningen, att bara titta på hur fält och byggnader ser ut uppifrån, ska man inte underskatta. En flygvy ger en helt annan överblick än om man betraktar till exempel ett fält från marken. Ojämnheter, skador och annat som hänt i fältet är ofta mycket lättare att se uppifrån.

Mera avancerad användning, där man kan mäta, registrera och agera utifrån kamerans bildinformation börja komma och här finns det en stor utvecklingspotential. Hittills har mycket varit inriktat på växtodling, med att till exempel mäta grödans täthet, försöka identifiera sjukdomsangrepp eller se var det finns ogräs. Även på djursidan finns stora möjligheter. Ett exempel som diskuterats är att förenkla övervakningen av djur på bete med hjälp av drönare. Framförallt tror jag det finns många användningsområden om vi inte ens kan föreställa oss idag, som kommer att utvecklas i framtiden.

Förhoppningsvis ger den nya lagstiftningen möjlighet för svenskt lantbruk att följa med i denna spännande utveckling!

/Alf Djurberg, rådgivningsenheten