Hur kan köttkedjan utnyttja digitaliseringens möjligheter?

En ökad digitalisering av köttkedjan kan möjliggöra en mer transparant produktion hela vägen till konsument. Digitalisering i hela kedjan ger även möjligheter till effektivare produktionsplanering och en ökad och säkrare spårbarhet. Vilket behov och vilka krav på informationsflöde har de olika aktörerna i köttkedjan för att möjliggöra detta? Hur kan informationen delas? Vilka regler finns för nyttjande och rättigheter till data? Vilka tekniska krav ställs för att få ett sådant system ska fungera optimalt?

Ko

Foto: Urban Wigert.

Bland annat de här frågorna tittar RISE (Jordbruk och livsmedel) på inom ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter. Projektet är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen.

Inom projektet gör RISE en omvärldsanalys och en genomlysning av Danmarks process vid införsel av elektronisk öronmärkning, erfarenheter från olika aktörer i kedjan, möjligheter och barriärer vid implementering och vid hantering av data. De undersöker även hur insamlad data används för olika syften.

Utifrån resultat från omvärldsanalysen diskuterar RISE kring hur en implementering av elektronisk öronmärkning skulle kunna se ut i Sverige. Inom projektet kommer de att ha en dialog med teknikföretag, branschorganisationer och myndigheter för att identifiera specifika frågeställningar kopplade till svenska förhållanden.

Under hösten 2018 kommer en workshop att arrangeras tillsammans med branschen för att bland annat diskutera behov av information, i vilken form informationen kan göras tillgänglig och vilka nyttor och problem aktörer ser med en digitalisering. Kontakta Cecilia Lindahl (cecilia.lindahl@ri.se) för mer information.

/Anne Hansson

 

Digitalisering ska förenkla för företag i livsmedelskedjan

För den som vill starta företag inom vattenbruk kan du behöva ha koll på över 40 olika krav, anmälningar och tillstånd. Det kan alltså vara svårt att veta vad som gäller och lätt att missa något.  Därför är det bra att vi har fått ett uppdrag att tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket utveckla digitala tjänster för företag i livsmedelskedjan som ska göra att det bli enklare att veta när, var och hur företagen ska hantera sina kontakter med olika myndigheter. nyhet om uppdrag digitala tjänser juni2018

Två branscher är utvalda att vara piloter i arbetet; vattenbrukare samt biodlare och honungsproducenter.

För biodlare och honungsproducenter är processen inte lika komplicerad och vi hoppas kunna komma snabbare fram i arbetet för den branschen.

Om ni har tankar och idéer kring det här arbetet och om ni har förslag på vilka andra branscher som skulle vara lämpliga att ta med i arbetet längre fram så är ni varmt välkomna att kontakta mig!

/Anne Hansson, Enheten för stöd och samordning

Precisionsodling, mitt i det digitala lantbruket

Precisionsodling utgår ifrån detaljerad information om status och variation i grödan och fältet den växer på. Information som i stor utsträckning produceras, aggregeras, bearbetas, analyseras och slutligen implementeras digitalt.

POS

Schematisk bild över hur ett digitalt beslutsstödsystem kan vara uppbyggt. Bild modifierad efter Kristin Piikki.

 

Precisionsodling Sverige (POS) är ett öppet nätverk och en samarbetsplattform som syftar till att utveckla och stimulera användningen av precisionsodling i Sverige. Arbetet drivs i projektform med en basfinansiering från Västra Götalandsregionen via Agroväst. Aktiva i POS är för närvarande främst SLU, Hushållningssällskapet, Dataväxt, Lantmännen, Yara i Sverige, Greppa Näringen, Soyl, RISE, Naturbruksförvaltningen i Västra Götaland och lantbrukare i Sverige.

Arbetet inom POS består dels av utåtriktad verksamhet i form av kurser och seminarier samt teknik-, GIS- och sensorsupport, dels av mindre utvecklingsprojekt och teknikprovning. Inom nätverket formuleras behov och frågeställningar som ofta leder till större forsknings- och utvecklingsprojekt.

Det digitala lantbruket finns tillgängligt för alla. På POS webbportal Precisionsskolan.se finns massor med information och nyheter om precisionsodling. Applikationer som tagits fram via POS-nätverket finns samlade i en verktygsportal tillsammans med utförlig bakgrundsinformation. Portalen uppdateras och utvidgas kontinuerligt. Där finns bland annat kända applikationer som CropSAT.se och Markdata.se, men även verktyg för att räkna på lönsamheten, gödsla efter markkartan, beräkna kvävegivan i höstraps och nu senast en hjälp att beräkna kväveupptaget i nollrutor och normalgödslat höstvete. Arbetet i POS och Precisionsskolan.se ligger också till grund för Greppa Näringens Precisionsodlingsmodul.

/Bo Stenberg programledare POS, SLU.

Mätningar i nollrutor visar hur mycket kväve som frigörs från marken

Hur mycket kväve finns i marken som höstvetet kan ta upp? Vi mäter kväveupptaget i ogödslade rutor (nollrutor) och fältet runt omkring för att uppskatta hur mycket och hur snabbt kväve frigörs från marken (så kallad kvävemineralisering) och hur snabbt höstvetet tar upp gödselkväve. Resultaten av mätningarna kan rådgivare och lantbrukare använda för att bedöma om ytterligare kväve behöver tillföras.

Kvävemineraliseringen beror bland annat på jordart, mullhalt och tidigare odling som växtföljd, och tillförsel av organiska gödselmedel som stallgödsel eller biogödsel. Den varierar också mycket beroende på årsmånen, bland annat markfukt och temperatur. Om vi kan bedöma hur stor årets kvävemineralisering är jämfört med ett normalår, så kan du som lantbrukare anpassa årets gödsling efter det, vilket gynnar både ekonomi och miljö.

matningnollruta

Varje vecka under fältsäsongen är vi på Jordbruksverkets regionkontor i Alnarp, Linköping, Skara och Uppsala ute i fält och mäter markens kväveleverens med en handburen kvävesensor. Foto: Greppa Näringen

Greppa Näringen mäter kväveupptag i höstvete

I år mäter Greppa Näringen kväveupptag i cirka 75 nollrutor i höstvete: 16 i Skåne och Halland, 23 i Västergötland, cirka 20 i Östergötland, Örebro, Södermanland och Kalmar län och 16 i Uppland och Västmanland. Mätningarna gör vi i ogödslade rutor ute på gårdar där lantbrukarna har lagt ut en presenning när de gödslat. Vi mäter med handburna kvävesensorer som vi lånat av Yara.

Vi har nu mätt 4-5 veckor, ungefär en gång i veckan, och vi kommer att fortsätta mäta ungefär fram till axgång. Eftersom det är ett väldigt torrt år utvecklas höstvetet ovanligt snabbt. Torkan påverkar också skördeprognosen nedåt och därmed behovet av eventuellt extra kväve.

I den östra regionen (Öst) och i Uppland/Västmanland (Mitt) kan vi se att markens frigörelse av kväve är ungefär i mitten av vad den är ett år med hög respektive låg markleverans. I Öst är även grödans upptag av kväve i fältet (bredvid nollrutan) normalt jämfört med tidigare års mätningar, medan det är lägre än normalt i region Mitt. I södra Sverige (Syd) kan vi se att mineraliseringen är något lägre än ett medelår, medan den är hög i västra Sverige (Väst).

Troligen kommer behovet av att tillföra mera kväve bli lågt i år, men det beror på hur mycket kväve du redan har tillfört och hur stor skörd du tror att det blir och om du har bevattnat höstvetet.

Prenumerera på Säsongsnytt och få del av resultaten från mätningarna

Vi skickar ut resultaten från mätningarna via våra brev Säsongsnytt för varje område: Säsongsnytt Syd, Säsongsnytt Öst, Säsongsnytt Väst respektive Säsongsnytt Mitt. Prenumerera gärna på breven via Greppa Näringens webbplats, välj Våra tjänster och Säsongsnytt.

Yara mäter kväveupptag i 11 försök i serien ”Kvävestrategi i höstvete” (L3-2299B). Resultaten från Yaras mätningar publiceras i deras nyhetsbrev.

Gör en egen nollruta

nollruta

En nollruta anlägger du med hjälp av en presenning och något som håller fast den i hörnen, t.ex. käppar eller tältpinnar. Foto: Katarina Börling

Du kan själv anlägga en nollruta genom att lägga på en presenning vid gödsling eller stänga av gödningen under några meter vid kombisådd. Du kan använda nollrutorna för att bedöma skillnaden i grödans färg, täthet och beståndshöjd jämfört med fältet runt omkring. Några rådgivningsföretag erbjuder även tjänster där de mäter kväveupptaget i nollrutor hos enskilda lantbrukare.

I tidigare inlägg har vi berättat om hur du kan använda CropSAT för att bestämma gödslingen.

Pernilla Kvarmo och Katarina Börling samt kollegorna på Greppa Näringen i Linköping, Uppsala, Alnarp och Skara

Morgondagens rådgivning – på distans!?

Användningen av sociala och digitala medier ökar allt mer och av allt fler. Även om exempelvis Facebook har blivit ifrågasatt, kommer vi säkert fortsätta använda den och andra medier i framtiden. Lantbrukare utgör naturligtvis inget undantag. Allt fler grupper bildas för att utbyta erfarenheter, dela med sig av bilder, upplevelser och rent av råd och tips till varandra. Ett exempel på en sådan grupp är ’Spannmålsbönderna’ med ca 10400 medlemmar i Sverige och nordiska grannländer. Till viss del kan man betrakta denna typ av informationsutbyte både som en viss form av rådgivning, men främst som ett komplement till traditionell rådgivning. I denna grupp förefaller det vara bara ett fåtal personer med rådgivarbakgrund, som i vart fall kommenterar. Man kan undra om rådgivarna håller sig undan liknande grupper/föden – eller om de rent av inte känner till dem?PerN

I en studie med titeln ”Kommunikation och informationshantering på distans”, har rådgivare från Hushållningssällskapet tillsamman med RådNu SLU Skara, gjort en kartläggning av olika plattformar för kommunikation på distans och testat dessa i praktiskt rådgivning. Man skriver bl.a. att Resultatet av dessa test är positivt. Kunderna och rådgivarna ser både möjligheter till effektivare och tätare rådgivning, ekonomiska fördelar för båda parter och en förbättrad produktionsuppföljning. Det som vi först antog bara skulle kunna ersätta fysiska kundbesök visade sig även kunna utveckla den rådgivning vi kan erbjuda varje kund.

Avståndet mellan specialiserade lantbruks- och trädgårdsföretag blir allt längre samtidigt som kompetenskraven på rådgivarna blir allt större. Detta torde vara särskilt tydligt i Sverige med långa avstånd mellan de specialiserade företagen i allt fler branscher och inriktningar. Tekniken möjliggör inte bara snabbare kommunikation – utan den kan även utveckla rådgivningen i sig. Hur är vi Sverige rustade för att möta denna utveckling, som rådgivningen kan utnyttja – eller kommer externa specialister, som ges en ny möjlighet att komma in på den svenska specialist-rådgivnings-marknaden på ett helt nytt sätt? De kanske redan är här?

Lyssna gärna på avsnitt 8 ”Tillämpad forskning – och rådgivning på distans” i kunskapspoden.se där rådgivaren Anna Larsen på HIR Skåne delger positiva reaktioner på att ge och få rådgivning via plattor och mobiler, istället för besök på plats eller mejlade bilder.

Ett annat exempel är ett projektarbete hämtat från SLU Ultuna där en grupp studenter gjort en framtidsspaning om ny kommunikationsteknik i grisrådgivningen. Det finns sannolikt flera exempel av användning av digitala hjälpmedel och sociala medier inom rådgivningen inom de gröna näringarna – det vore intressant att ta del av dessa.

Det blir spännande att följa utvecklingen framöver. Det enda man kan vara säker på är att den kommer förändra alla och inte minst rådgivningen – eller vad tror du? Kommentera gärna!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

Ovanifrånperspektiv på nematod-bekämpning och kostnadsjakt

Jag läste nyligen en artikel på nätet om företaget Orion Tecnologia e Sistemas Agrícolas som vid årets Agrishow-mässan i Brasilien lanserade ett digitalt system för att underlätta beslut som rör driften på jordbruksföretag. Syftet är att sänka kostnaderna i produktionen genom att göra det möjligt att behovsanpassa olika odlingsinsatser.  Bland annat finns det en funktion för kartläggning av nematodangrepp. Verktyget är en online-plattform som ger tillgång till satellitbilder med vars hjälp det är möjligt att lokalisera avvikelser hos grödorna i ett område. På så sätt kan insamlingen av prover för att analysera nematodangreppen gå fortare  och antal prover som behöver samlas in minskas. Det innebär också att olika bekämpningsinsatser mot nematoderna kan behovsanpassas.

CYGNI_AG

Foto: CYGNI-AG

I samma artikel står det att Brazilian Society of Nematology uppskattar att de förluster som nematoder orsakar i Brasilien uppgår till nästan R$ 35 miljarder per år. Ett nästa ofattbara belopp som motsvarar ungefär 84 miljarder svenska kronor. Jag har ingen motsvarande siffra för skador i Sverige, men angrepp av nematoder kan innebära stora ekonomiska förluster även här. Skador orsakade av till exempel havre- eller potatiscystnematoder är inte ovanliga. Nyligen hittades dessutom en nematod som vi inte hittat i Sverige tidigare. Det är rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi. Den är en så kallad karantänsskadegörare och kan orsaka stora skador i många grödor. Detta har gjort att nematodfrågorna åter blivit mycket aktuella. För att få svar på frågan om hur vanlig den här rotgallnematoden är i landet kommer Jordbruksverket att genomföra inventeringar. Även detta arbete kommer delvis att ske med hjälp från ovan. På prov kommer nämligen drönare att användas i ett försök att underlätta arbetet.

/Magnus Franzén

Satellitbilder kan användas i fältkontroller

För några veckor sedan tog EU:s medlemsländer ett beslut som vidgar regelverket för kontroller av stöd. Utvidgningen innebär att ny teknik som drönare och geotaggade foton kan användas som komplement till fältkontroller.

Medlemsländer som vill kan också helt ersätta fältkontroller med bevakning av stödvillkor med hjälp av Sentinelsatelliterna. Detta kallas för monitoring.

Sentinel-2 (002)

Foto: ESA

Med hjälp av data från satelliterna så kan myndigheterna få reda på exempelvis:

 

  • vilken gröda som växer på fältet
  • om fältet skördats eller plöjts
  • tidpunkt för aktiviteten

Systemet skulle på sikt helt kunna ersätta fältkontroller för många stödvillkor och i förlängningen möjliggöra ett system helt utan stödansökan där lantbrukaren får betalt efter aktivitet och på den areal hen förfogar över.

Några länder i EU har intentionen att införa monitoring inom de närmaste åren. För svensk del finns dock en del hinder att övervinna innan monitoring är möjligt såsom t.ex. hög förekomst av moln och svårbevakade betesmarker.

Satelliterna skapar många nya möjligheter och övervakning av jordbruksstöd är bara en del.

/Marie Törnqvist, Enheten för handel och marknad