Digitalt hästföretagande under utveckling

Inom hästnäringen har utvecklingen inom digitalisering varit ganska stillsam, men på senare år har även hästföretagen börjat se sig om efter digitala verktyg för att underlätta arbetet och optimera sin lönsamhet.

Det blir allt vanligare att använda kameraövervakning i stallet. En kamera gör det möjligt för hästägare att övervaka hästen utan att vara på plats, för att t.ex. ha uppsikt över dräktiga ston inför kommande fölning. Kameran är också något som kan användas under transport av hästen. Det finns olika modeller av kameror och på en av modellerna har man vässat till tekniken ytterligare. Förutom den traditionella övervakningen, ger tekniken i kameran en möjlighet att upptäcka ett avvikande rörelsemönster hos hästen. Om så sker, skickar kameran ett larm till telefonen. Då kan hästägaren direkt koppla upp sig till kameran via en app, se vad som har utlöst larmet och har möjlighet att vidta åtgärder.

Travhäst

Foto: Lotta Samuelsson

För att optimera hästens träning finns en app som gör det möjligt att följa hästens energiförbrukning under ett träningspass. Appen är utvecklad i Sverige, och är inspirerad av pulsband, Runkeeper och andra hjälpmedel för löpsport. Genom telefonens sensorer registrerar appen vilken gångart hästen rör sig och under hur lång tid. Tillsammans med registrerad information om ryttaren och hästen räknar sedan appen ut hur mycket energi som går åt under träningspasset. Förutom en mer optimerad träning, ger appen också bättre förutsättningar att optimera foderstaten och spara foder under den rådande foderbristen.

När vi ändå är inne på ämnet foder, kan också nämnas att allt fler häststallar väljer att installera automatiserade foderautomater. Det är ett bra hjälpmedel att säkerställa att hästarna får sin fodergiva under samma tidpunkt på dygnet, utan att någon person behöver vara fysiskt närvarande. Grovfoder kan vara tungt och tidskrävande att hantera. En foderautomat kan fyllas maskinellt och kan ha både ergonomiska och ekonomiska fördelar.

Det finns en potential för ökad digitalisering inom hästnäringen. Jag tror dock oftast att det är en ekonomisk fråga och i många fall är det inte ekonomiskt försvarbart att ändra det ”analoga” stallet till ett mer ”digitalt” stall.  Men utvecklingen går framåt och i framtiden tror jag att man kommer att se mer digital teknik i stallarna än vad det finns idag.

/Lotta Samuelsson

 

Pågående rapport om Den digitala gården

I Jordbruksverkets regeringsuppdrag ”Smartare livsmedleskedja – Digitalt först” ingår som en del projektet ”Den digitala gården”. Syftet med detta delprojekt är att identifiera vilka statliga insatser som kan bidra till att den digitala tekniken kommer jordbrukarna till godo. I många sammanhang lyfts de många fördelarna med den nya tekniken fram, men introduktionen på gårdsnivå är hittills begränsad. Det finns flera olika typer av hinder för användning av digital teknik på gårdsnivå och inom ramen för projektet beskriver vi följande eventuella hinder närmare:Jordbrukslandskap, spridare, traktor, gröda

    • Tillgång till:
      • Infrastruktur
      • Digitala data
      • Kunskap och kunskapsförmedling
    • Datasäkerhet
    • Konkurrensförhållanden

Projektet ska leverera en rapport som planeras vara klar till årskiftet. Vi kommer i rapporten även att göra en beskrivning av några av de digitala tjänster som för närvarande finns tillgängliga för växtodlingsföretag.

/Bengt Johnsson och Mari Andersson

Undersökning i Danmark om digital teknik

Dansk Statistik har gjort en undersökning bland danska jordbrukare om hur stor användningen är av digital teknik. Undersökningen visar att nästan var fjärde dansk jordbrukare använder någon form digital teknik på sina företag. Dessa företag brukar nästan 60 procent av den danska jordbruksmarken. Det är större jordbruk och yngre jordbrukare som i större utsträckning är användare. Det är även vanligt att maskinstationer använder den digitala tekniken.

Scandinav_WYPEBland den utrustning som finns tillgänglig är det vanligast att precisionsstyrning används. 19 procent av jordbrukarna anger att man använder precisionsstyrning med GPS. Det är däremot bara 4 procent som använder foto från satelliter och drönare, 2 procent använder sensorer för att till exempel mäta kväveinnehåll i växten.

Som hinder för att använda den nya teknologin anger hälften av jordbrukarna att det är för dyrt i förhållande till den vinst man förväntar. Andra skäl som anges för att inte använda tekniken är problem med att få den att fungera och att man som jordbrukare inte har tillräcklig kompetens.

/Bengt Johnsson, Enheten för handel & marknad

Vinnovastöd till testbädd för digitaliserat jordbruk

En testbädd för digitaliserat jordbruk med uppkopplade åkrar som kan användas för att utveckla nya innovationer. Det är en av sex nya testbäddar inom miljöteknikområdet som Vinnova finansierar.

20552078-flying-drone-above-fields-at-sunset

Foto: shutterstock

Testbädden för digitaliserat jordbruk består av uppkopplade åkrar med olika grödor och infrastruktur för att samla in och analysera stora datamängder från gårdens produktionssystem. Den ska kunna användas av exempelvis företag som vill utveckla innovationer med hjälp av data från jordbruket, eller av tillverkare som vill testa sina produkter. Målet är att jordbrukare i framtiden ska få verktyg för att snabbare kunna fatta miljöanpassade och lönsamma beslut. Testbädden ska drivas av RISE Research Institutes of Sweden AB Uppsala i nära samarbete med SLU Campus Ultuna. Bidrag från Vinnova: 8 miljoner.

Parter som ingår i projektet är bland andra Volvo Penta, Ericsson, Telia, Dataväxt, LRF, Lantmännen, SMHI och Jordbruksverket.

/Anne Hansson

 

Ökad samverkan i livsmedelskedjan kring digitala frågor

Det finns sedan flera år ett så kallat högnivåforum för en bättre fungerande livsmedelskedja inom EU där bland andra företag, branschorganisationer och medlemsländer träffas någon gång per år. Det senaste året har ett prioriterat område varit digitalisering i livsmedelskedjan och en expertgrupp har arbetat fram förslag på rekommendationer. Expertgruppen föreslår att forumet bland annat ska lyfta fram ökad samverkan och återanvändning av smarta lösningar som viktiga aspekter om aktörerna i livsmedelskedjan ska kunna ta till vara på de möjligheter som digitaliseringen medför:Samarbete, myror, gren

  • Forumet uppmanar privata och offentliga aktörer att kontinuerligt dela med sig av goda exempel på digitala lösningar inom livsmedelskedjan på lokal, nationell och europeisk nivå för att skapa synergier och för att goda initiativ ska få möjlighet att skalas upp.
  • Forumet välkomnar initiativet ”Code of conduct on agricultural data sharing” och ser gärna att det utvidgas till att gälla för hela livsmedelskedjan.
  • Forumet uppmanar behöriga nationella myndigheter och EU-institutioner att anpassa regelverk och officiella kontroller efter nya förutsättningar som digitaliseringen medför för att undvika fel inriktningar.
  • Forumet uppmanar offentliga och privata aktörer att stödja investering i infrastruktur som garanterar internetanslutning i avlägsna landsbygdsområden.
  • Forumet uppmanar till mer samverkan mellan aktörer i livsmedelskedjan, forskare samt IT-leverantörer för att skapa anpassade och standardiserade digitala lösningar.
  • Forumet understryker vikten av kompetensbyggande kring digitala verktyg både inom utbildningsprogram och rådgivningstjänster.

Det här är än så länge bara förslag på rekommendationer. Välkomna att höra av er om ni har synpunkter!

/Anne Hansson, Enheten för stöd och samordning

Den digital växtodlingsgården IRL

Hur ser digitaliseringen ut på en verklig gård? Det kan givetvis variera kraftigt från gård till gård men här är ett exempel från en växtodlingsgård i Östergötland som drivs av en yngre, teknikintresserad lantbrukare som har tagit tills sig mycket av den teknik som finns för att styra och mäta olika insatser i växtodlingen.

Traktorer och tröska är utrustad med GPS och autostyrning som gör att jordbearbetning, sådd, gödsling, sprutning, skörd mm kan göras utan överlappning. Detta sparar tid, bränsle och insatsvaror. Det underlättar också väsentligt för föraren att inte behöva koncentrera sig på att köra rakt, eller följa ett spår. Mer uppmärksamhet kan ägnas åt att se till att det redskap man kör är rätt inställt och arbetat optimalt.

Vid sådden används de lerhaltskartor som finns framtagna nationellt på Markdata.se för att göra styrfiler där utsädesmängden varierar utifrån lerhalt. Ofta gror det lite sämre där det är hög lerhalt vilket då kan kompenseras genom att öka utsädesmängden där.

Kvävegödsling styrs med hjälp av analys av grödans färg. Flera olika koncept finns framtagna för detta. De delar av fälten som har bäst potential att avkasta mest får lite mer kväve än de delar som har sämre potential. På så sätt utnyttjas fältets skördepotential på ett bättre sätt än om hela fältet skulle fått samma kvävegiva. Troligen blir också protein nivån på skörden jämnare när kvävegivan är anpassad till den förväntade skördenivån på fältets olika delar.

CropSAT

Foto: Greppa Näringen

För växtskyddsinsatser har lantbrukaren ännu inte någon utrustning som tillåter anpassade givor eller delavstängning av rampen för att undvika överlappning av behandlade delar av fältet. Det finns planer på att skaffa en ny utrustning som har möjlighet för detta och dessutom utrustning som gör att dosen växtskyddsmedlet kan anpassas över fältet utifrån en styrfil baserad på exempelvis grödans täthet eller kartering av specifika ogräsförekomster.

Vid skörden mäts skördemängden kontinuerligt i tröskan samtidigt som positionen också registreras. Det mynnar ut i skördekartor som visar hur mycket skörden varierar över fälten. Dessa kartor är både ett verktyg för att utvärdera de insatser som gjorts under året, men kan också fungera som utgångspunkt för kommande års åtgärder på fälten.

Alla åtgärder och insatser som görs på gården planeras och dokumenteras i ett digitalt växtodlingsprogram. Utförda åtgärder kan registreras direkt i mobiltelefonen som skickar vidare uppgifterna till växtodlingsprogrammet. I växtodlingsprogrammet kan lantbrukaren analysera årets resultat och tex jämföra med tidigare års resultat.

Långt ifrån alla lantbrukare använder de digitala hjälpmedlen lika mycket, men möjligheterna finns för den intresserade och utbudet av tjänster ökar hela tiden. De flesta hjälpmedlen kostar en del att skaffa eller att använda och allt är inte kostnadseffektivt eller arbetsbesparande. Samtidigt finns det många produkter och tjänster som kan spara både tid och pengar åt lantbrukaren.

Alf Djurberg, Rådgivningsenheten