Hur digital kan en mjölkko vara?

En mjölkko som idisslar i en sommarhage är för många den raka motpolen till digital teknik. När det första automatiska mjölkningssystemet installerades i Sverige år 1998 kändes det smått otroligt att en så organisk varelse som en ko kunde fungera ihop med en robot. Sedan dess har mycket hänt och tekniken har utvecklats. Olika system och sensorer kan interagera och komplettera varandra så att produktion, fertilitet och djurhälsa optimeras.

Samlade data för bästa fodret

I mjölkningsroboten registreras hur mycket kon mjölkar och mjölkens fett- och proteinhalt. Med hjälp av en kamera placerad vid mjölkningsanläggningen går det att bedöma att korna är i lagom hull. En aktivitetsmätare som placeras på kon kan registrera när och hur länge som hon äter och idisslar. Med avancerad sensorteknik i mjölkningsroboten är det dessutom möjligt att påvisa organiska molekyler i mjölken hos kor som drabbas av störningar i ämnesomsättningen, till exempel efter kalvningen. Alla uppgifterna kan digitalt skickas vidare till en foderblandare som anpassar fodergivan individuellt till varje ko. Varje ko får alltså foder som är sammansatt precis efter hennes unika behov, för att hon ska producera bra mjölk och må bra.

VK_smart_farming_web-116

 Per Edstam, DeLaval, var en av flera som gav exempel på smarta lösningar i kostall vid seminariet Smart Farming på Vreta Kluster.    Foto: Jordbruksverket

Koll på brunst och dräktighet

För att en ko ska mjölka med en jämn kurva bör hon kalva med ungefär ett års mellanrum. Därför är brunstkoll och seminering (befruktning med fryst tjursperma) av korna en mycket viktig del av mjölkproduktionen. I mjölkningsroboten är det möjligt att registrera hormoner i mjölken som visar var i reproduktionscykeln kon är. Tillsammans med aktivitetsmätaren som finns på kon kan bonden få samlad digital information om en ko är brunstig och när det är optimalt att seminera henne. Det går att få information om störningar i brunstcykeln eller om en ko är dräktig efter semineringen. När det närmar sig kalvning kan en sensor på kon skicka signaler till bonden via SMS eller mail.

Lätt att upptäcka sjukdomar

En förutsättning för god djurhållning är förstås att korna är friska. Sensorerna i mjölkningsroboten kan upptäcka celler, blod eller andra förändringar i mjölken vilket gör att exempelvis juverinflammation kan upptäckas i ett tidigt stadium. Med värmekamerateknik kan kornas kroppstemperatur registreras. Djurhållaren får en digital hälsorapport och nyckeltal som gör att sjuka kor hittas snabbt eller förebyggs.

För mycket teknik i djurhållningen?

Det förekommer farhågor om att vi överlåter för mycket åt tekniken – att man stoppar in ett djur i ena änden av stallet, plockar ut produkten i andra och glömmer djuromsorgen. Där är vi inte, och jag ser ingen risk att vi hamnar där heller. Bonden har alltid ansvar för tillsynen av sina djur. Men ökande krav på konkurrenskraft gör att arbetstiden måste disponeras väl. Den digitala tekniken samlar data så att problemområden i stallet syns på ett nytt sätt. På så sätt kan bonden fokusera tillsynen och skötseln, så att de djur som behöver mest omsorg får det.

Det är spännande att följa utvecklingen av nya tekniska lösningar inom mjölkproduktionen. Miljön i stallet kan förbättras genom ny teknik och annan belysning. Det finns fler hanteringsmoment som kan mekaniseras eller digitaliseras. Kanske kommer korna att semineras med hjälp av en robot i framtiden? Och fortfarande kan vi se mjölkkor som idisslar i en sommarhage.

/Lotta Andersson

 

 

 

Jordbruksverket deltar i Hack for Sweden

Den 13-15 april hålls innovationstävlingen Hack for Sweden på Norrsken House i Stockholm. Syftet är att stimulera och öka användandet av öppna data. Jordbruksverket deltar för andra gången, med målet att göra det enklare att ta del av myndighetens data. I år medverkar även Livsmedelsverket.

Att delta i Hack for Sweden är i linje med uppdraget som jag samordnar  ”Digitalt först – Smartare livsmedelskedja” där vi bl.a. ska skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och lösningar. Vi hoppas att deltagarna ser möjlighet att kombinera Jordbruksverkets öppna data med annan data och därigenom skapar nya innovativa lösningar med koppling till jordbruks- och livsmedelssektorn.

Hack for Sweden är ett unikt samarbete mellan ett 30-tal svenska myndigheter och organisationer. Tävlingen vänder sig till studenter, innovatörer, entreprenörer, journalister och utvecklare som har 48 timmar på sig att skapa nya applikationer ochH4S tjänster med hjälp av myndigheters öppna data.  Tävlingen är gratis och öppen för alla.

På plats för att stödja de tävlande lagen finns Edward Hiscoke, webbarkitekt på Jordbruksverket. Vi har även ett tävlande lag med sex IT-traineer från Jordbruksverket.

/Anne Hansson

Stöd till innovativa projekt med koppling till den digitaliserade gården

Utvecklingen och användning av digital teknik går i en allt snabbare takt. Inom ramen för landsbygdsprogrammet och Europeiska innovationspartnerskapet EIP, eipagrihar ett flertal projekt beviljats stöd som har en direkt koppling till den digitaliserade gården. Här kommer en kort presentation av några av projekten.

  • Smart, digital informationshantering för produktions- och grossistplantskolor, med mål att skapa digitala kataloger med komplett information om hela sortimentet hos svenska plantskolor.
  • Autonom jordbruksrobot. En ny fungerande teknik inom artificiell intelligens (Deep learning) som möjliggör att man vid odling av olika grödor kan hitta och eliminera ogräs, erbjuda moduler för gödsling, sådd och precisions besprutning liksom analys av blad, insekter och jord. Systemet avser främst att assistera ekologisk odling.
  • Infofusion Fusarium. Ett gårdsbaserat beslutsstöd för att bedöma risken för fusariumangrepp och förhöjda deoxynivalenol (DON)-halter i spannmål, via en webb-applikation med kartfunktion och kommer att kunna hantera både omvärldsdata och gårds- och fältspecifika data. Beslutsstödet vänder sig främst till lantbrukare och rådgivare.
  • Modern teknik för ökad dräktighetsgrad hos nötkreatur. Systemet syftar till att upptäcka brunst på ett säkrare vis, genom mätning av djurets temperatur och rörelsemönster i förhållande till jämförande grupper. Systemet förväntas även kunna användas som en realtidslogg för varje unik besättningsindivid, för att övervaka och indikera avvikelser under dräktigheten, ge underlag för förändrad utfodring eller placering av korna under dräktigheten.
  • Beröringsfri feberdetektion för riskfri och effektiv djurskötsel. Innovationen har till syfte att underlätta handhavandet med djuren, minimera produktionsförluster och öka effektiviteten hos såväl mjölk-kött och grisproducenter, via en kontinuerlig febermätning.

Projekten befinner sig i en utvecklingsprocess med mål att komma i praktisk användning ute i företagen.

EIP-stödet skapar ekonomiska möjligheter för att bl.a. bidra i den digitala utvecklingen på gårdsnivå. Det går att söka stöd för att bilda en innovationsgrupp eller för att genomföra ett innovationsprojekt. Vi ser fram emot fler spännande projekt ansökningar!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

Ger ny lagstiftning ett lyft för drönarna i lantbruket?

Bild

Det är lätt att fascineras av drönare. Att kunna flyga har varit en dröm för många i alla tider. Visserligen kan du inte fysiskt följa med drönaren, men med kamera på farkosten blir det nästan som att flyga själv. Det här är kul teknik som också blivit så pass billig att många har råd att skaffa en egen utrustning. De är dessutom så enkla att hantera att du inte behöver någon direkt utbildning eller träning för att hantera farkosten.

foto: shutterstock

 

Avigsidan är att det också lett till en del problem eftersom många köpt och använt en drönare utan att ha en aning om att det finns lagstiftning som måste följas. Ett av de mest konkreta problemen har varit att flygplatser fått stänga ner ett flertal gånger på grund av att någon flugit med en drönare inom den relativt stora flygförbudszonen som finns runt alla flygplatser, sannolikt helt omedvetna om att de orsakat stora problem för flygplatsen. Lagstiftningen har inte varit anpassad för den nya tekniken.

Från den första februari i år finns en ny lagstiftning som har som målsättning att förenkla regelverket utan att det ska leda till försämrad flygsäkerhet eller försämrad personlig integritet. Om man lyckats återstår att se. En rad förenklingar har införts men det finns fortfarande många regler att förhålla sig till.

Vad kan man använda en drönare till i lantbruket? Den kanske enklaste användningen, att bara titta på hur fält och byggnader ser ut uppifrån, ska man inte underskatta. En flygvy ger en helt annan överblick än om man betraktar till exempel ett fält från marken. Ojämnheter, skador och annat som hänt i fältet är ofta mycket lättare att se uppifrån.

Mera avancerad användning, där man kan mäta, registrera och agera utifrån kamerans bildinformation börja komma och här finns det en stor utvecklingspotential. Hittills har mycket varit inriktat på växtodling, med att till exempel mäta grödans täthet, försöka identifiera sjukdomsangrepp eller se var det finns ogräs. Även på djursidan finns stora möjligheter. Ett exempel som diskuterats är att förenkla övervakningen av djur på bete med hjälp av drönare. Framförallt tror jag det finns många användningsområden om vi inte ens kan föreställa oss idag, som kommer att utvecklas i framtiden.

Förhoppningsvis ger den nya lagstiftningen möjlighet för svenskt lantbruk att följa med i denna spännande utveckling!

/Alf Djurberg, rådgivningsenheten