Enklare administration för alla med hjälp av öppna data

I dag lanserar Jordbruksverket ”Sprutjournalen” för Androidtelefoner – en mobil-app som förhoppningsvis kommer förenkla den obligatoriska dokumentationen av växtskyddsmedelsanvändning. Jordbruksverket tog redan under hösten 2017 fram en version för iPhone och intresset för denna har gjort att vi även utvecklat en Androidversion. Jordbruksverket är varken först eller ensam om att ha tagit fram denna tjänst. Både DataVäxt och Näsgård erbjuder sprutjournaler i sina växtodlingsprogram. Efterfrågan visar på att det finns ett behov av smarta digitala hjälpmedel som kan förenkla vardagen för lantbrukaren. Just kraven på dokumentation av växtskyddsarbetet upplevs av många som både krångligt och svårt. Fyller man i journalen fel kan det dessutom leda till sanktioner som kan bli kostsamma.

Jordbruksverkets sprutjournal är tänkt att underlätta dokumentationen genom att vissa uppgifter automatiskt fylls i, kopplat till det preparat man valt. Appen gör också vissa kontroller av att valt preparat är registrerat i den gröda man vill behandla och att maxdosen inte överskrids. Framförallt kontrollerar appen att alla nödvändiga uppgifter blir komplett ifyllda. Ofullständigt ifylla journaler är nog den vanligaste bristen i journaler som granskats.

sprutjournal

Skärmdumpar från Jordbruksverkets sprutjournal

Uppgifterna som mobilappen använder hämtar vi från Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister där alla beslut om växtskyddsmedel finns samlade i en utmärkt databas. Tyvärr är just de uppgifterna som behövs i mobilappen inte lagrade på ett sådant sätt att det inte går att hämta dessa automatiskt. Istället krävs ett omfattande och tidskrävande manuellt arbete i flera steg för att hämta rätt uppgifter. Om uppgifterna varit möjliga att läsa automatiskt direkt från databasen skulle det underlättat både vår utveckling av appen men framförallt underhållet av den. Detsamma gäller för DataVäxt och Näsgård som i dagsläget också håller sina tjänster uppdaterade med manuellt arbete. Enklare tillgänglighet av uppgifterna i bekämpningsmedelsregistret skulle också skapa förutsättningar för fler aktörer att skapa smarta digitala tjänster till lantbruket. Förhoppningsvis får vi snart fram en lösning på detta. Vi arbetar tillsammans med Kemikalieinspektionens med frågan.

Exemplet med sprutjournalen visar tydligt behovet av öppen och lättillgänglig myndighetsdata för att kunna skapa digitala tjänster som kan gynna tillväxten och förenkla för den enskilde brukaren. Regeringen har uppmärksammat behovet av större tillgänglighet av så kallad Öppna data. Flera myndigheter har fått uppdrag kring dessa frågor. Jordbruksverket är en av dessa myndigheter som bland annat arbetar med att öka tillgängligheten för befintlig öppna data och undersöker möjligheter att göra mer av myndighetens data öppen. Olika initiativ som till exempel deltagande i Hack for Sweden är också exempel på detta arbete.

Alf Djurberg

Producera mer med mindre – precisionsodling sätter redan sin prägel på svenska växtodling

Krav på högre skördar och större miljöhänsyn sätter tryck på lantbruket  att producera mer med mindre insatser. Precisionsodling där digital teknik utnyttjas för att effektivisera produktionen är ett sätt att nå dit. Jag såg nyligen en siffra på att uppåt 70-80 procent av alla lantbruksmaskiner som säljs i dag på ett eller annat sätt är förberedda för precisionsodling. Möjligheterna att tillämpa precisionsodling förbättras därmed i takt med nyinvesteringarna. Utvecklingen mot ett ”precisionsjordbruk”  är redan idag en tydlig trend som sätter sin prägel på odlingen.

CropSAT

Foto: Greppa Näringen

Det finns en del bra exempel från svenskt jordbruk på olika tillämpningar på det här temat. Så här i början av odlingssäsongen är möjligheterna att styra växtnäringstillförseln med hjälp av sensorer eller satellitbilder ett aktuellt område att lyfta fram. CropSAT är en möjlighet där satelliter ser ditt fält från ovan och registrerar hur din gröda växer under säsongen. Med mätningarna från CropSAT kan du sedan göra kvävebehovskartor. Gödslingskartan kan laddas ner och har du en GPS i traktorn kan du ladda ner en tilldelningsfil som sedan styr gödselgivan direkt vid spridning. Verktyget är utvecklat av Sveriges lantbruksuniversitet, Hushållningssällskapet, Agroväst Livsmedel AB och Dataväxt AB och har sitt ursprung i ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Med hjälp av finansiering från Greppa Näringen kan verktyget idag hållas tillgängligt kostnadsfritt för alla lantbrukare.

Det finns också olika alternativ till satellitbaserade system. En variant som använts ett tag är system med en sensor som sitter direkt på traktorn. Sensorn gör det möjligt att läsa av variationer i grödans kvävebehov direkt vid spridningstillfället och anpassa gödselgivan därefter. Exempel på detta är Yara N-sensor och Topcon CropSpec.

Ytterligare en variant som börjar dyka upp är drönarbaserade system. Drönaren utrustas med speciell kamerautrustning. Den gör det möjligt att fånga den information som behövs om fältet för att kunna  ta fram underlag som gör det möjligt att anpassa kvävegivan till variationer i fältet. Solvi är ett exempel på ett sådant system.

Oavsett vilken teknik som används kan den växtnäring som tillförs i form av kväve utnyttjas bättre. Det blir mindre kväve över som grödan inte kan dra nytta av. Det i sin tur ger mindre risk för problem med övergödning.

/Magnus Franzén

Precisionsjordbruk i Europa

EU-parlamentets utredningsorgan har skrivit en rapport som belyser legala, sociala och etiska frågor kopplat till att använda digital teknik i jordbruket. Rapporten syftar till att vägleda politiker som ska fatta beslut i dessa frågor.

I rapporten står att användning av digital teknik ger stora möjligheter att utveckla jordbruket i EU men att det också behövs politiska beslut som styr utvecklingen i önskad riktning. Det väntas bli en stor utmaning att utveckla ett regelverk som kombinerar den potential som finns för utveckling med den enskilde jordbrukarens rättigheter.

shutterstock_713339464

Foto: Shutterstock

Frågor som lyfts upp är bland annat att små jordbrukare kan komma att missgynnas och att det kan bli försämrad konkurrens bland de företag som levererar teknik till jordbrukarna. För att motverka en sådan utveckling kan jordbrukare samverka för att bli en starkare part. Rådgivning som sker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna vara en lösning. I lagstiftning måste den enskilda jordbrukarens rätt komma till uttryck så att producentledet känner en delaktighet i den tekniska utvecklingen.

 

/Bengt Johnsson