Producera mer med mindre – precisionsodling sätter redan sin prägel på svenska växtodling

Krav på högre skördar och större miljöhänsyn sätter tryck på lantbruket  att producera mer med mindre insatser. Precisionsodling där digital teknik utnyttjas för att effektivisera produktionen är ett sätt att nå dit. Jag såg nyligen en siffra på att uppåt 70-80 procent av alla lantbruksmaskiner som säljs i dag på ett eller annat sätt är förberedda för precisionsodling. Möjligheterna att tillämpa precisionsodling förbättras därmed i takt med nyinvesteringarna. Utvecklingen mot ett ”precisionsjordbruk”  är redan idag en tydlig trend som sätter sin prägel på odlingen.

CropSAT

Foto: Greppa Näringen

Det finns en del bra exempel från svenskt jordbruk på olika tillämpningar på det här temat. Så här i början av odlingssäsongen är möjligheterna att styra växtnäringstillförseln med hjälp av sensorer eller satellitbilder ett aktuellt område att lyfta fram. CropSAT är en möjlighet där satelliter ser ditt fält från ovan och registrerar hur din gröda växer under säsongen. Med mätningarna från CropSAT kan du sedan göra kvävebehovskartor. Gödslingskartan kan laddas ner och har du en GPS i traktorn kan du ladda ner en tilldelningsfil som sedan styr gödselgivan direkt vid spridning. Verktyget är utvecklat av Sveriges lantbruksuniversitet, Hushållningssällskapet, Agroväst Livsmedel AB och Dataväxt AB och har sitt ursprung i ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Med hjälp av finansiering från Greppa Näringen kan verktyget idag hållas tillgängligt kostnadsfritt för alla lantbrukare.

Det finns också olika alternativ till satellitbaserade system. En variant som använts ett tag är system med en sensor som sitter direkt på traktorn. Sensorn gör det möjligt att läsa av variationer i grödans kvävebehov direkt vid spridningstillfället och anpassa gödselgivan därefter. Exempel på detta är Yara N-sensor och Topcon CropSpec.

Ytterligare en variant som börjar dyka upp är drönarbaserade system. Drönaren utrustas med speciell kamerautrustning. Den gör det möjligt att fånga den information som behövs om fältet för att kunna  ta fram underlag som gör det möjligt att anpassa kvävegivan till variationer i fältet. Solvi är ett exempel på ett sådant system.

Oavsett vilken teknik som används kan den växtnäring som tillförs i form av kväve utnyttjas bättre. Det blir mindre kväve över som grödan inte kan dra nytta av. Det i sin tur ger mindre risk för problem med övergödning.

/Magnus Franzén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s