Ovanifrånperspektiv på nematod-bekämpning och kostnadsjakt

Jag läste nyligen en artikel på nätet om företaget Orion Tecnologia e Sistemas Agrícolas som vid årets Agrishow-mässan i Brasilien lanserade ett digitalt system för att underlätta beslut som rör driften på jordbruksföretag. Syftet är att sänka kostnaderna i produktionen genom att göra det möjligt att behovsanpassa olika odlingsinsatser.  Bland annat finns det en funktion för kartläggning av nematodangrepp. Verktyget är en online-plattform som ger tillgång till satellitbilder med vars hjälp det är möjligt att lokalisera avvikelser hos grödorna i ett område. På så sätt kan insamlingen av prover för att analysera nematodangreppen gå fortare  och antal prover som behöver samlas in minskas. Det innebär också att olika bekämpningsinsatser mot nematoderna kan behovsanpassas.

CYGNI_AG

Foto: CYGNI-AG

I samma artikel står det att Brazilian Society of Nematology uppskattar att de förluster som nematoder orsakar i Brasilien uppgår till nästan R$ 35 miljarder per år. Ett nästa ofattbara belopp som motsvarar ungefär 84 miljarder svenska kronor. Jag har ingen motsvarande siffra för skador i Sverige, men angrepp av nematoder kan innebära stora ekonomiska förluster även här. Skador orsakade av till exempel havre- eller potatiscystnematoder är inte ovanliga. Nyligen hittades dessutom en nematod som vi inte hittat i Sverige tidigare. Det är rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi. Den är en så kallad karantänsskadegörare och kan orsaka stora skador i många grödor. Detta har gjort att nematodfrågorna åter blivit mycket aktuella. För att få svar på frågan om hur vanlig den här rotgallnematoden är i landet kommer Jordbruksverket att genomföra inventeringar. Även detta arbete kommer delvis att ske med hjälp från ovan. På prov kommer nämligen drönare att användas i ett försök att underlätta arbetet.

/Magnus Franzén

Satellitbilder kan användas i fältkontroller

För några veckor sedan tog EU:s medlemsländer ett beslut som vidgar regelverket för kontroller av stöd. Utvidgningen innebär att ny teknik som drönare och geotaggade foton kan användas som komplement till fältkontroller.

Medlemsländer som vill kan också helt ersätta fältkontroller med bevakning av stödvillkor med hjälp av Sentinelsatelliterna. Detta kallas för monitoring.

Sentinel-2 (002)

Foto: ESA

Med hjälp av data från satelliterna så kan myndigheterna få reda på exempelvis:

 

  • vilken gröda som växer på fältet
  • om fältet skördats eller plöjts
  • tidpunkt för aktiviteten

Systemet skulle på sikt helt kunna ersätta fältkontroller för många stödvillkor och i förlängningen möjliggöra ett system helt utan stödansökan där lantbrukaren får betalt efter aktivitet och på den areal hen förfogar över.

Några länder i EU har intentionen att införa monitoring inom de närmaste åren. För svensk del finns dock en del hinder att övervinna innan monitoring är möjligt såsom t.ex. hög förekomst av moln och svårbevakade betesmarker.

Satelliterna skapar många nya möjligheter och övervakning av jordbruksstöd är bara en del.

/Marie Törnqvist, Enheten för handel och marknad

Samhällsnyttiga hacks med Jordbruksverkets öppna data

I den femte upplagan av Hack for Sweden som nyligen gick av stapeln på Norrsken House i Stockholm fanns Jordbruksverket med på plats och deltog med öppna data. Totalt var det fyra av 35 bidrag som använde data från Jordbruksverket i sina idéer. Att delta på Hack for Sweden är en viktig del i Jordbruksverkets arbete med öppna data.

HackforSweden

Verktyg för att förenkla

Samtliga bidrag som använde sig av Jordbruksverkets öppna data hittade på lösningar eller verktyg för att förenkla eller förbättra för andra. Idén ”Match me if you can” ska göra det enkelt att hitta öppna data som matchar specifika behov och hjälpa till att hitta likheterna mellan till synes olika datakällor. Ett annat bidrag var ”Food4Life” som hjälper entreprenörer och andra intresserade att hitta varandra och samarbeta kring effektiv odling med hydroponik (odling i vatten) och automatiserad odling. Ytterligare ett tävlingsbidrag hade idén att hitta ett sätt att förutspå spridning av växtsjukdomar.

Nästa turistapp?

Ett tävlande bidrag som använde Jordbruksverkets kartdata eller GIS-data, var ”Prepmatic”. Ett beslutsstödsystem som gör det enkelt för alla att använda öppna kartdata för att lösa problem eller hitta bästa alternativ. Till exempel kan en turist söka efter en camping nära fiskevatten där det också finns närhet till platser att plocka svamp, vandra, hästridning och kulturevenemang.

Ett kliv upp

Jag fanns på plats och kunde hjälpa de tävlande med frågor kring Jordbruksverkets data. Årets tävling var ett kliv upp med både en större och längre tävling. Med alla dessa kreativa utvecklare och kreatörer så blir det väldigt mycket innovation på en liten yta – stället bara knakar av idéer. En fantastisk insats från tävlande, organisatörer och bidragande myndigheter. Jag hoppas att detta kan utvecklas till att bli den naturliga samlingsplatsen för alla som vill vara innovativa kring öppna data.

/Edward Hiscoke, webbarkitekt på enheten för gemensam utveckling

Papperslös djurskyddskontroll sparar både tid och träd

I slutet av 2018 inför vi en helt digital djurskyddskontroll, där en läsplatta ersätter dagens penna och papper. Att utveckla den digitala djurskyddskontrollen är ett uppdrag som ingår i regeringens handlingsplan för att nå målen för livsmedelsstrategin.

Get

foto: Urban Wigert

Spara tid

När länsstyrelsens djurskyddshandläggare gör djurskyddskontroller idag kryssar de för kontrollpunkterna på papper. Efter utförd kontroll återvänder handläggaren till kontoret och matar in uppgifterna till en digital rapport. Rapporten sparas och skickas med post till bonden.

Genom att förse landets samtliga djurskyddshandläggare med en digital lösning kan vi spara mycket tid; I läsplattan finns, förutom de färdiga checklistorna, Jordbruksverkets kontrollvägledning och lagstiftningen som ligger till grund för de olika punkterna i checklistan. Djurskyddshandläggaren registrerar kontrolldata i plattan direkt på gården. Uppgifterna skickas automatiskt till länsstyrelsernas datasystemen Platina så snart läsplattan har tillgång till nätverk. Det innebär att administrationen på kontoret efter kontrollen minimeras. Genom att administrationen blir effektivare hoppas vi att tid kan frigöras för kontroll i fler besättningar under ett år.

Rådgivning och dialog

Tack vare att all aktuell lagstiftning och vägledning finns i läsplattan vid en kontroll kan djurskyddshandläggaren få en kompetent och trygg grund för sina bedömningar. Kvaliteten på kontrollen kan bli bättre, liksom förutsättningarna för en mer likartad bedömning i landet.

Det ger också bättre förutsättningar till dialog vid kontrollen, och ett mål är att samtidigt kunna ge förebyggande rådgivning till bonden. Att en sammanställning av kontrollens observationer, t.ex. upptäckta brister vid kontrollen, kan läsas på plats i slutet av kontrollen tror vi kan minska bondens oro vid djurskyddskontrollerna.

foto: Forest it Design

Utveckling pågår för fullt

Just nu pågår arbetet med att utveckla av läsplattorna. ”Plattorna måste vara pålitliga, enkla att använda och kunna motstå den tuffa miljön som finns utomhus och i stallar och ladugårdar. Vi har därför valt en modell som bland annat klarar mycket låga temperaturer.” säger projektledaren Ulf Larsson, Jordbruksverket. ”Mjukvaran i plattorna, med checklistor och lagstiftning, ska tas fram och sedan ska allt testas praktiskt i fält. Slutligen ska vi ge utbildning till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare innan den digitala djurskyddskontrollen tas i bruk i slutet av 2018.”

/Lotta Andersson och Karin Olsson

 

Kan drönare vara till hjälp vid kontroller av jordbrukarstöd?

Jordbruksverket har under 2017 genomfört en pilotstudie för att utvärdera möjligheterna för användning av drönare inom kontroller av jordbruksstöd. Syftet med pilotstudien var att undersöka om drönare kan underlätta Jordbruksverkets och länsstyrelsernas arbete med kontroller av de arealbaserade jordbruksstöden. Kontroller av jordbruksstöd är ofta komplicerade och tidskrävande. En kontrollant måste också noggrant dokumentera eventuella avvikelser som upptäcks under kontrollen. Drönare i kontrollenDärför ville vi i pilotstudien se om användandet av en drönare kan hjälpa till att minska tidsåtgången vid en kontroll. Vi ville även testa om foton och videor från en drönare håller tillräckligt hög kvalité för att kunna tillfredsställa behovet av dokumentation.

När det gäller själva tidsåtgången vid en kontroll, visade våra tester att kontrollanten kan spara avsevärt med tid med hjälp av drönaren. Drönaren hjälper kontrollanten att snabbt få en överblick över ett eller flera skiften och vilka områden som kontrollanten behöver besöka för att titta närmare på eventuella fel. Det innebär också att kontrollanten till exempel kan slippa att gå långa sträckor för att konstatera att ett skifte är helt utan avvikelser.

De bilder och videofilmer som en kontrollant kan ta med drönaren håller en väldigt hög kvalité. I flera fall har vi sett att bilder från en drönare tydligare visar avvikelser eller ändringar av gränser som kontrollanten gör vid kontrollen. Detta gör det lättare att förklara och visa för lantbrukaren vilka fel som har upptäckts vid kontrollen. Det innebär också att det finns ett bättre underlag vid en eventuell granskning av till exempel EU-kommissionen eller vid en överklagan av kontrollresultatet.

Det finns fortfarande en del hinder som måste lösas för att det ska bli aktuellt att använda drönare vid kontroller i en större skala. Först och främst så krävs det vissa tillstånd för att få använda sig av drönare vid kontrollerna och att spara insamlat bildmaterial. Detta måste varje länsstyrelse som vill använda drönare ansöka om. Många lantbrukare känner också en oro över att bli övervakade. Här behövs det tydlig information till lantbrukarna om vad drönaren används till och hur materialet från drönaren sparas. Jordbruksverket kommer tillsammans med länsstyrelsen fortsätta att undersöka hur och om vi kan använda oss av drönare vid kontroller av jordbrukarstöd. Vi ser att utvecklingen av drönartekniken hela tiden går framåt. Därmed öppnas nya möjligheter för en bättre och mer effektiv kontroll av jordbruksstöden.

/Maria Hovelius, Internkontrollenheten

 

Framtidens databok!?

Under årtionden har SLU,s Databok, varit en ovärderlig källa för olika former av utredningar och studier, liksom som kalkylunderlag. Historiskt har studenter och forskare på SLU, samlat in data från olika aktörer i och kring lantbruket, där en hel del varit relaterat till studier på SLU, men även via direkta kontakter med leverantörer och intressenter kring lantbrukssektorn. De tryckta versionerna har uppdaterats med ett antal års mellanrum, som efter hand har ersatts av en digital version som ingår som del i ett abonnemang av Agriwise.

Även om tillgänglighet och spridningen har blivit betydligt bättre via den digitala versionen, återstår mycket arbete att underhålla och samla in data. Data som mer eller mindre alla aktörer i och kring lantbruket har stor nytta av.

Man talar mycket om att dela data i framtiden. Många intressenter som har egen specifik data, saknar data från andra områden som de inte har underlag kring. Detta torde vara en drivkraft för att dela och utbyta data, en win-win situation!

Skulle det vara möjligt att få myndigheter, rådgivningsföretag, leverantörer, intresseorganisationer med flera att dela med sig av sina data, såsom kostnader för produktionsinsatser, avkastningsnivåer, investeringsnivåer för olika produktionsslag, liksom för stöd och marknadspriser?

Frågan är hur aktörerna ställer sig till att dela ”sina” data för att få tillgång till ”andras”? Jordbruksverket skulle kunna vara en samlande aktör här.

 /Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten Jordbruksverket