Digitalt hästföretagande under utveckling

Inom hästnäringen har utvecklingen inom digitalisering varit ganska stillsam, men på senare år har även hästföretagen börjat se sig om efter digitala verktyg för att underlätta arbetet och optimera sin lönsamhet.

Det blir allt vanligare att använda kameraövervakning i stallet. En kamera gör det möjligt för hästägare att övervaka hästen utan att vara på plats, för att t.ex. ha uppsikt över dräktiga ston inför kommande fölning. Kameran är också något som kan användas under transport av hästen. Det finns olika modeller av kameror och på en av modellerna har man vässat till tekniken ytterligare. Förutom den traditionella övervakningen, ger tekniken i kameran en möjlighet att upptäcka ett avvikande rörelsemönster hos hästen. Om så sker, skickar kameran ett larm till telefonen. Då kan hästägaren direkt koppla upp sig till kameran via en app, se vad som har utlöst larmet och har möjlighet att vidta åtgärder.

Travhäst

Foto: Lotta Samuelsson

För att optimera hästens träning finns en app som gör det möjligt att följa hästens energiförbrukning under ett träningspass. Appen är utvecklad i Sverige, och är inspirerad av pulsband, Runkeeper och andra hjälpmedel för löpsport. Genom telefonens sensorer registrerar appen vilken gångart hästen rör sig och under hur lång tid. Tillsammans med registrerad information om ryttaren och hästen räknar sedan appen ut hur mycket energi som går åt under träningspasset. Förutom en mer optimerad träning, ger appen också bättre förutsättningar att optimera foderstaten och spara foder under den rådande foderbristen.

När vi ändå är inne på ämnet foder, kan också nämnas att allt fler häststallar väljer att installera automatiserade foderautomater. Det är ett bra hjälpmedel att säkerställa att hästarna får sin fodergiva under samma tidpunkt på dygnet, utan att någon person behöver vara fysiskt närvarande. Grovfoder kan vara tungt och tidskrävande att hantera. En foderautomat kan fyllas maskinellt och kan ha både ergonomiska och ekonomiska fördelar.

Det finns en potential för ökad digitalisering inom hästnäringen. Jag tror dock oftast att det är en ekonomisk fråga och i många fall är det inte ekonomiskt försvarbart att ändra det ”analoga” stallet till ett mer ”digitalt” stall.  Men utvecklingen går framåt och i framtiden tror jag att man kommer att se mer digital teknik i stallarna än vad det finns idag.

/Lotta Samuelsson

 

Pågående rapport om Den digitala gården

I Jordbruksverkets regeringsuppdrag ”Smartare livsmedleskedja – Digitalt först” ingår som en del projektet ”Den digitala gården”. Syftet med detta delprojekt är att identifiera vilka statliga insatser som kan bidra till att den digitala tekniken kommer jordbrukarna till godo. I många sammanhang lyfts de många fördelarna med den nya tekniken fram, men introduktionen på gårdsnivå är hittills begränsad. Det finns flera olika typer av hinder för användning av digital teknik på gårdsnivå och inom ramen för projektet beskriver vi följande eventuella hinder närmare:Jordbrukslandskap, spridare, traktor, gröda

    • Tillgång till:
      • Infrastruktur
      • Digitala data
      • Kunskap och kunskapsförmedling
    • Datasäkerhet
    • Konkurrensförhållanden

Projektet ska leverera en rapport som planeras vara klar till årskiftet. Vi kommer i rapporten även att göra en beskrivning av några av de digitala tjänster som för närvarande finns tillgängliga för växtodlingsföretag.

/Bengt Johnsson och Mari Andersson

Undersökning i Danmark om digital teknik

Dansk Statistik har gjort en undersökning bland danska jordbrukare om hur stor användningen är av digital teknik. Undersökningen visar att nästan var fjärde dansk jordbrukare använder någon form digital teknik på sina företag. Dessa företag brukar nästan 60 procent av den danska jordbruksmarken. Det är större jordbruk och yngre jordbrukare som i större utsträckning är användare. Det är även vanligt att maskinstationer använder den digitala tekniken.

Scandinav_WYPEBland den utrustning som finns tillgänglig är det vanligast att precisionsstyrning används. 19 procent av jordbrukarna anger att man använder precisionsstyrning med GPS. Det är däremot bara 4 procent som använder foto från satelliter och drönare, 2 procent använder sensorer för att till exempel mäta kväveinnehåll i växten.

Som hinder för att använda den nya teknologin anger hälften av jordbrukarna att det är för dyrt i förhållande till den vinst man förväntar. Andra skäl som anges för att inte använda tekniken är problem med att få den att fungera och att man som jordbrukare inte har tillräcklig kompetens.

/Bengt Johnsson, Enheten för handel & marknad

Vinnovastöd till testbädd för digitaliserat jordbruk

En testbädd för digitaliserat jordbruk med uppkopplade åkrar som kan användas för att utveckla nya innovationer. Det är en av sex nya testbäddar inom miljöteknikområdet som Vinnova finansierar.

20552078-flying-drone-above-fields-at-sunset

Foto: shutterstock

Testbädden för digitaliserat jordbruk består av uppkopplade åkrar med olika grödor och infrastruktur för att samla in och analysera stora datamängder från gårdens produktionssystem. Den ska kunna användas av exempelvis företag som vill utveckla innovationer med hjälp av data från jordbruket, eller av tillverkare som vill testa sina produkter. Målet är att jordbrukare i framtiden ska få verktyg för att snabbare kunna fatta miljöanpassade och lönsamma beslut. Testbädden ska drivas av RISE Research Institutes of Sweden AB Uppsala i nära samarbete med SLU Campus Ultuna. Bidrag från Vinnova: 8 miljoner.

Parter som ingår i projektet är bland andra Volvo Penta, Ericsson, Telia, Dataväxt, LRF, Lantmännen, SMHI och Jordbruksverket.

/Anne Hansson