Sista inlägget i bloggen

 

Jordbruksverket är utsedd till utvecklingsmyndighet för ett av regeringens fyra uppdrag kring digitalisering och ska verka för en smartare livsmedelskedja. Bloggen har varit en del i arbetet med det uppdraget. I och med att uppdragen ska slutredovisas i början av 2019 kommer vi inte längre uppdatera bloggen. Den kommer dock att finnas kvar ett tag så att inlägg går att söka fram.

untitled

Foto: Shutterstock

Digitalisering av lantbruket är viktigt för att stärka konkurrenskraften. Nya digitala lösningar som underlättar eller effektiviserar vardagen för lantbruket utvecklas hela tiden och vi har bara sett början. Det finns stort behov av att sprida kunskap om möjligheter som finns för svenska lantbruksföretag och även vad olika aktörer gör för att öka kunskapen. Det är viktigt att hitta synergier och möjliga samverkansformer i det arbetet och att undvika dubbelarbete. Det är det vi har velat bidra till med hjälp av den här bloggen.

Tack för att ni har läst! Finns det tankar och funderingar får ni gärna höra av er till mig eller någon annan av skribenterna i denna blogg.

/Anne Hansson

 

Digitala lösningar för att enklare starta och driva företag i livsmedelskedjan

Det är mycket att tänka på för dem som vill starta och driva företag i livsmedelskedjan. För att göra det lite enklare lanserar vi idag en guide som samlar de myndighetskontakter som behöver tas. Först ut är en guide för företag i biodlar- och honungsbranschen. I början av nästa år kommer en liknande lösning för vattenbruksföretag.  Guiderna finns på portalen verksamt.se.

får mobil

Foto: Carl Johansson

Pilotbranscherna är en sorts motvikter. Biodlar- och honungsbranschen är ganska enkel att starta företag inom, medan för vattenbruk kan det krävas över 40 olika tillstånd. Nästa år ska vi kartlägga hur vi kan skala upp guidestöd och tjänster så att fler branscher inom livsmedelskedjan kan inkluderas i lösningen på ett effektivt sätt.

Guiden har tagits fram i samarbete med mellan Jordbruksverket, Tillväxtverket samt Livsmedelsverket och är en del av handlingsplanen för den svenska livsmedelsstrategin.

/Anne Hansson

 

Digital teknik som främjar betesbaserad produktion

Lönsamheten i den betesbaserade animalieproduktionen står inför svåra utmaningar. Samtidigt utarmas odlingslandskapets biologiska mångfald. Jordbruksverkets officiella bedömning är att miljömålen om odlingslandskapet inte kan nås med den nuvarande utvecklingen. Arealen betesmark och betesmarkernas tillstånd är avgörande om artrikedom, kulturmiljöer och attraktiva landskap ska kunna bevaras.

I Jordbruksverkets projekt Digitaliserad teknik och betesdrift undersöker vi hur digital teknik skulle kunna öka effektiviteten och främja lönsamheten i betesdriften. Hur skulle digitala lösningar kunna underlätta för djurhållare, markägare och myndigheter så att betesmarkernas värden stärks?

AAC_8053 Betande kor enar stenmur och blå fjärd - Sladö Småland ss

foto: Knut Per Hasund

Möjliga tillämpningsområden kan bland annat vara:

  • effektivare djurtillsyn med hjälp av GPS och sensorer på djuren,
  • lägre kostnader och högre flexibilitet med hjälp av virtuella stängsel,
  • applikationer för betesplanering som beaktar både djurtillväxt och naturvård,
  • forum för att knyta samman djurhållare och markägare,
  • automatiserad registrering och journalföring av djur, och
  • stödadministration och kontroller.

Utredningen ska kartlägga vilka digitala tekniker och tillämpningsområden som redan finns eller förväntas bli kommersiellt gångbara inom jordbrukssektorn och särskilt inom djurhållningen. Vi ska också analysera vilka hinder eller orsaker det finns för att vissa tekniker ännu inte blivit mer spridda. Som underlag ska vi bland annat beräkna nyttor och kostnader av digitala lösningar.

En viktig uppgift blir att föreslå policyåtgärder. Vad kan myndigheterna genomföra för att underlätta användning av digital produktionsteknik? Möjligheter inom hela området som berör betesdrift och som är gynnsam för miljö och djurskydd bör bli utredda. I detta ingår att identifiera juridiska eller institutionella hinder. Om det visar sig fruktbart kan utredningen lämna förslag på ändringar i regelverken. Det kan också bli aktuellt att föreslå åtgärder för att främja gynnsam teknikutveckling. Ett tredje område handlar om hur rådgivning om digitala lösningar kan stödja djurägare, betesdrift och vår miljö.

Projektet bedrivs inom ramen för CAP:s miljöeffekter.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 juni 2019. Vill du veta mer? Kontakta gärna Torben Söderberg, telefon 036-15 51 73, e-post torben.soderberg@jordbruksverket.se .

Knut Per Hasund
Utredningsenheten

 

 

Stort intresse för utlysning om användning av digital teknik

I september utlyste Jordbruksverket 15,3 miljoner för att stimulera ökad användning av digital teknik i svenska jordbruks-  och trädgårdsföretag. Ansökningstiden gick ut den 28 oktober. Det har kommit in 13 ansökningar om totalt 20,3 miljoner.

g0pb7w450llxmwtcxd9a

Foto: Mostphotos

Det finns många spännande och goda idéer bland projektansökningarna. Det handlar bland annat om digitalisering inom fårskötsel, digital kommunikation som stärker lantbrukets konkurrenskraft, bevattningsoptimering med hjälp av digital teknik,
precisionsodling, regionala teknikdemonstrationer, tävlingar lantbruksteknik, precisionsvägning, digital produktionsuppföljning m.m.

Vi arbetar nu med att utvärdera ansökningarna och kommer att lämna besked inom ett par veckor.

/Lina Edvardsson, landsbygdsutvecklingsenheten

Hjälp att identifiera skadegörare med AI

För några år sedan försökte vi tillsammans med forskare från Linköpings universitet utveckla en mobilapp som skulle kunna identifiera olika ogräs. Tanken vara att ta en bild med kameran och få svar på vilka ogräs som finns på bilden. Då var tekniken inte framme för att lyckas lösa detta och det blev ingen mobilapp den gången.

Nu är kanske tekniken mogen för att lösa detta och likande problem. I alla fall finns det gott om exempel där man med hjälp av AI (artificiell intelligens) och maskininlärning försöker lära datorer att känna igen olika saker. Får man detta att fungera finns det gott om möjliga tillämpningar. Mot skadegörare skulle man exempelvis kunna förbättra behovsanpassningen om man får bättre kännedom om vilka skadegörare/ogräs som förekommer och dessutom var de finns. De mest optimistiska förespråkarna menar att bekämpningsmedelsanvändningen skulle kunna minskas med mer än 90 % med hjälp av denna teknik.

Maskininlärning kräver dock att man ”tränar” datorn att känna igen det man vill den ska känna igen med ett mycket stort antal bilder, där man vet vad bilden visar. Största svårigheten verkar vara att få ihop tillräckligt många bilder för att kunna träna datorn. Det finns exempel där man tar hjälp av allmänheten för att få in tillräckligt med bilder. Ett exempel är Nycklpigeförsöket 2018 där man involverat skolklasser runt om i landet för att ta bilder på nyckelpigor för att få ihop tillräckligt mycket bilder för att kunna utveckla en tjänst som automatiskt identifierar olika nyckelpigearter.

klisterfalla-e1541505128824.jpg

Hur många morotsflugor finns på klisterfällan?

Än så länge finns inte så många tillämpningar med maskininlärning tillgängliga för lantbruket. En del av det som är tillgängligt fungerar heller inte riktigt tillfredställande ännu. Vi har exempelvis under hösten testat en mobilapp som säger sig kunna identifiera och räkna antalet skadeinsekter i en fälla. Den tjänsten fungerar inte tillräckligt bra ännu. Det finns å andra sidan andra liknade tjänster som kan identifiera insekter med hög noggrannhet, så det går säkert att göra denna typ av tjänst med hjälp av maskininlärning. Nya tjänster inom alla möjliga områden kommer säkert att utvecklas de närmaste åren. Hur snabbt de kommer och hur bra de blir, får framtiden utvisa. Under tiden får vi fortsätta att identifiera och räkna skadegörare och ogräs manuellt!

Alf Djurberg, Rådgivningsenheten

 

 

Stödpengar att söka för ökad digitalisering

Inom ramen för landsbygdsprogrammet och det Europeiska innovationspartnerskapet EIP, finns det fortfarande mer än 150 miljoner kronor i stödpengar kvar att söka. Pengarna kan ge företag och organisationer möjlighet att förverkliga en innovationsidé inom jordbruk, trädgårds- och rennäringen. Många projekt som har beviljats stöd hittills är projekt som främjar utvecklingen mot ökad digitalisering.

EIP

Stöd för att genomföra ett innovationsprojekt finns till för att de som har en innovationsidé ska få möjlighet att arbeta med att förverkliga den i samarbete med en innovationsgrupp. Tanken med EIP-stödet är att det ska främja samarbete och kunskapsöverföring mellan företagare inom jordbruks- och livsmedelssektorn, forskare och rådgivare. Målet är att utveckla det europeiska jordbruket så att det kan producera foder till djur, biomaterial och livsmedel på ekonomiskt och ekologiskt långsiktigt hållbart sätt.

Idag finns ett 50-tal godkända projekt inom EIP-satsningen och det finns därtill ett 10-tal projekt under handläggning. Ett flertal av projekten fokuserar på ökad användning av artificiell intelligens, digitalisering och robotisering inom jordbruk, trädgård och rennäring . Du kan läsa om godkända projekt och se fem av de godkända innovationsidéerna som inspirationsfilmer på Landsbygdsnätverkets websida .

/Johanna Larsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

ABB, IBM, Ericsson och Telia – nya aktörer på Elmia lantbruk

Temat för årets lantbruksmässa på Elmia har varit Smart lantbruk. Temat har medfört att flera nya aktörer varit på plats i Jönköping såsom ABB, IBM, Ericsson, Telia m.fl. och talat om vad de gör kopplat till Smart lantbruk.elmia2.jpg

Några axplock:

IBM har i USA samarbetat med Wallmart med så kallad blockkedjeteknik. Mango var en pilotprodukt och med den nya tekniken går det att spåra livsmedel på 2 sekunder, vilket tidigare tog minst en vecka. Leverantörsledet sparar ca 20 % samtidigt som matsvinnet minskar då det snabbt och mer precist går att fastställa smittokällan. IBM har nu skapat en öppen plattform och Wallmart kräver att deras leverantörer ansluter sig till denna senast den 30/9 2019. Carrefour anslöt sig till plattformen den 8 oktober och är först ut i Europa.

I USA har IBM även utvecklat ett nytt beslutsstöd för lantbrukaren i form av en plattform, Watson Decision Platform for Agriculture. Denna plattform samlar och ersätter den information som en mängd olika appar gav tidigare.

ABB har en skapat en tjänst, ABB Ability™, som ger tillgång till helhetslösningar kopplat till specifika branschbehov. De framhöll betydelsen av att sätta användaren i fokus och gav tips på vad man kan göra:

  • Skaffa kunskap
  • Var nyfiken
  • Testa
  • Anställ unga människor
  • Fundera på vad jag skulle kunna åstadkomma med den nya tekniken
  • Fokusera på värdeskapande och affärsmodeller
  • Försök inte göra allt själv
  • Samarbeta

Det var första gången som Elmia Lantbruk hade Smart lantbruk som tema, men förmodligen inte den sista. Billigare och smartare tekniska lösningar och nya branschöverskridande samarbeten kommer medföra stora förändringar för alla aktörer i livsmedelskedjan!

/Anne Hansson, Enheten för stöd och samordning