Stöd till innovativa projekt med koppling till den digitaliserade gården

Utvecklingen och användning av digital teknik går i en allt snabbare takt. Inom ramen för landsbygdsprogrammet och Europeiska innovationspartnerskapet EIP, eipagrihar ett flertal projekt beviljats stöd som har en direkt koppling till den digitaliserade gården. Här kommer en kort presentation av några av projekten.

  • Smart, digital informationshantering för produktions- och grossistplantskolor, med mål att skapa digitala kataloger med komplett information om hela sortimentet hos svenska plantskolor.
  • Autonom jordbruksrobot. En ny fungerande teknik inom artificiell intelligens (Deep learning) som möjliggör att man vid odling av olika grödor kan hitta och eliminera ogräs, erbjuda moduler för gödsling, sådd och precisions besprutning liksom analys av blad, insekter och jord. Systemet avser främst att assistera ekologisk odling.
  • Infofusion Fusarium. Ett gårdsbaserat beslutsstöd för att bedöma risken för fusariumangrepp och förhöjda deoxynivalenol (DON)-halter i spannmål, via en webb-applikation med kartfunktion och kommer att kunna hantera både omvärldsdata och gårds- och fältspecifika data. Beslutsstödet vänder sig främst till lantbrukare och rådgivare.
  • Modern teknik för ökad dräktighetsgrad hos nötkreatur. Systemet syftar till att upptäcka brunst på ett säkrare vis, genom mätning av djurets temperatur och rörelsemönster i förhållande till jämförande grupper. Systemet förväntas även kunna användas som en realtidslogg för varje unik besättningsindivid, för att övervaka och indikera avvikelser under dräktigheten, ge underlag för förändrad utfodring eller placering av korna under dräktigheten.
  • Beröringsfri feberdetektion för riskfri och effektiv djurskötsel. Innovationen har till syfte att underlätta handhavandet med djuren, minimera produktionsförluster och öka effektiviteten hos såväl mjölk-kött och grisproducenter, via en kontinuerlig febermätning.

Projekten befinner sig i en utvecklingsprocess med mål att komma i praktisk användning ute i företagen.

EIP-stödet skapar ekonomiska möjligheter för att bl.a. bidra i den digitala utvecklingen på gårdsnivå. Det går att söka stöd för att bilda en innovationsgrupp eller för att genomföra ett innovationsprojekt. Vi ser fram emot fler spännande projekt ansökningar!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

Ger ny lagstiftning ett lyft för drönarna i lantbruket?

Bild

Det är lätt att fascineras av drönare. Att kunna flyga har varit en dröm för många i alla tider. Visserligen kan du inte fysiskt följa med drönaren, men med kamera på farkosten blir det nästan som att flyga själv. Det här är kul teknik som också blivit så pass billig att många har råd att skaffa en egen utrustning. De är dessutom så enkla att hantera att du inte behöver någon direkt utbildning eller träning för att hantera farkosten.

foto: shutterstock

 

Avigsidan är att det också lett till en del problem eftersom många köpt och använt en drönare utan att ha en aning om att det finns lagstiftning som måste följas. Ett av de mest konkreta problemen har varit att flygplatser fått stänga ner ett flertal gånger på grund av att någon flugit med en drönare inom den relativt stora flygförbudszonen som finns runt alla flygplatser, sannolikt helt omedvetna om att de orsakat stora problem för flygplatsen. Lagstiftningen har inte varit anpassad för den nya tekniken.

Från den första februari i år finns en ny lagstiftning som har som målsättning att förenkla regelverket utan att det ska leda till försämrad flygsäkerhet eller försämrad personlig integritet. Om man lyckats återstår att se. En rad förenklingar har införts men det finns fortfarande många regler att förhålla sig till.

Vad kan man använda en drönare till i lantbruket? Den kanske enklaste användningen, att bara titta på hur fält och byggnader ser ut uppifrån, ska man inte underskatta. En flygvy ger en helt annan överblick än om man betraktar till exempel ett fält från marken. Ojämnheter, skador och annat som hänt i fältet är ofta mycket lättare att se uppifrån.

Mera avancerad användning, där man kan mäta, registrera och agera utifrån kamerans bildinformation börja komma och här finns det en stor utvecklingspotential. Hittills har mycket varit inriktat på växtodling, med att till exempel mäta grödans täthet, försöka identifiera sjukdomsangrepp eller se var det finns ogräs. Även på djursidan finns stora möjligheter. Ett exempel som diskuterats är att förenkla övervakningen av djur på bete med hjälp av drönare. Framförallt tror jag det finns många användningsområden om vi inte ens kan föreställa oss idag, som kommer att utvecklas i framtiden.

Förhoppningsvis ger den nya lagstiftningen möjlighet för svenskt lantbruk att följa med i denna spännande utveckling!

/Alf Djurberg, rådgivningsenheten