Digitala lösningar för att enklare starta och driva företag i livsmedelskedjan

Det är mycket att tänka på för dem som vill starta och driva företag i livsmedelskedjan. För att göra det lite enklare lanserar vi idag en guide som samlar de myndighetskontakter som behöver tas. Först ut är en guide för företag i biodlar- och honungsbranschen. I början av nästa år kommer en liknande lösning för vattenbruksföretag.  Guiderna finns på portalen verksamt.se.

får mobil

Foto: Carl Johansson

Pilotbranscherna är en sorts motvikter. Biodlar- och honungsbranschen är ganska enkel att starta företag inom, medan för vattenbruk kan det krävas över 40 olika tillstånd. Nästa år ska vi kartlägga hur vi kan skala upp guidestöd och tjänster så att fler branscher inom livsmedelskedjan kan inkluderas i lösningen på ett effektivt sätt.

Guiden har tagits fram i samarbete med mellan Jordbruksverket, Tillväxtverket samt Livsmedelsverket och är en del av handlingsplanen för den svenska livsmedelsstrategin.

/Anne Hansson

 

Digital teknik som främjar betesbaserad produktion

Lönsamheten i den betesbaserade animalieproduktionen står inför svåra utmaningar. Samtidigt utarmas odlingslandskapets biologiska mångfald. Jordbruksverkets officiella bedömning är att miljömålen om odlingslandskapet inte kan nås med den nuvarande utvecklingen. Arealen betesmark och betesmarkernas tillstånd är avgörande om artrikedom, kulturmiljöer och attraktiva landskap ska kunna bevaras.

I Jordbruksverkets projekt Digitaliserad teknik och betesdrift undersöker vi hur digital teknik skulle kunna öka effektiviteten och främja lönsamheten i betesdriften. Hur skulle digitala lösningar kunna underlätta för djurhållare, markägare och myndigheter så att betesmarkernas värden stärks?

AAC_8053 Betande kor enar stenmur och blå fjärd - Sladö Småland ss

foto: Knut Per Hasund

Möjliga tillämpningsområden kan bland annat vara:

  • effektivare djurtillsyn med hjälp av GPS och sensorer på djuren,
  • lägre kostnader och högre flexibilitet med hjälp av virtuella stängsel,
  • applikationer för betesplanering som beaktar både djurtillväxt och naturvård,
  • forum för att knyta samman djurhållare och markägare,
  • automatiserad registrering och journalföring av djur, och
  • stödadministration och kontroller.

Utredningen ska kartlägga vilka digitala tekniker och tillämpningsområden som redan finns eller förväntas bli kommersiellt gångbara inom jordbrukssektorn och särskilt inom djurhållningen. Vi ska också analysera vilka hinder eller orsaker det finns för att vissa tekniker ännu inte blivit mer spridda. Som underlag ska vi bland annat beräkna nyttor och kostnader av digitala lösningar.

En viktig uppgift blir att föreslå policyåtgärder. Vad kan myndigheterna genomföra för att underlätta användning av digital produktionsteknik? Möjligheter inom hela området som berör betesdrift och som är gynnsam för miljö och djurskydd bör bli utredda. I detta ingår att identifiera juridiska eller institutionella hinder. Om det visar sig fruktbart kan utredningen lämna förslag på ändringar i regelverken. Det kan också bli aktuellt att föreslå åtgärder för att främja gynnsam teknikutveckling. Ett tredje område handlar om hur rådgivning om digitala lösningar kan stödja djurägare, betesdrift och vår miljö.

Projektet bedrivs inom ramen för CAP:s miljöeffekter.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 juni 2019. Vill du veta mer? Kontakta gärna Torben Söderberg, telefon 036-15 51 73, e-post torben.soderberg@jordbruksverket.se .

Knut Per Hasund
Utredningsenheten

 

 

Stödpengar att söka för ökad digitalisering

Inom ramen för landsbygdsprogrammet och det Europeiska innovationspartnerskapet EIP, finns det fortfarande mer än 150 miljoner kronor i stödpengar kvar att söka. Pengarna kan ge företag och organisationer möjlighet att förverkliga en innovationsidé inom jordbruk, trädgårds- och rennäringen. Många projekt som har beviljats stöd hittills är projekt som främjar utvecklingen mot ökad digitalisering.

EIP

Stöd för att genomföra ett innovationsprojekt finns till för att de som har en innovationsidé ska få möjlighet att arbeta med att förverkliga den i samarbete med en innovationsgrupp. Tanken med EIP-stödet är att det ska främja samarbete och kunskapsöverföring mellan företagare inom jordbruks- och livsmedelssektorn, forskare och rådgivare. Målet är att utveckla det europeiska jordbruket så att det kan producera foder till djur, biomaterial och livsmedel på ekonomiskt och ekologiskt långsiktigt hållbart sätt.

Idag finns ett 50-tal godkända projekt inom EIP-satsningen och det finns därtill ett 10-tal projekt under handläggning. Ett flertal av projekten fokuserar på ökad användning av artificiell intelligens, digitalisering och robotisering inom jordbruk, trädgård och rennäring . Du kan läsa om godkända projekt och se fem av de godkända innovationsidéerna som inspirationsfilmer på Landsbygdsnätverkets websida .

/Johanna Larsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

ABB, IBM, Ericsson och Telia – nya aktörer på Elmia lantbruk

Temat för årets lantbruksmässa på Elmia har varit Smart lantbruk. Temat har medfört att flera nya aktörer varit på plats i Jönköping såsom ABB, IBM, Ericsson, Telia m.fl. och talat om vad de gör kopplat till Smart lantbruk.elmia2.jpg

Några axplock:

IBM har i USA samarbetat med Wallmart med så kallad blockkedjeteknik. Mango var en pilotprodukt och med den nya tekniken går det att spåra livsmedel på 2 sekunder, vilket tidigare tog minst en vecka. Leverantörsledet sparar ca 20 % samtidigt som matsvinnet minskar då det snabbt och mer precist går att fastställa smittokällan. IBM har nu skapat en öppen plattform och Wallmart kräver att deras leverantörer ansluter sig till denna senast den 30/9 2019. Carrefour anslöt sig till plattformen den 8 oktober och är först ut i Europa.

I USA har IBM även utvecklat ett nytt beslutsstöd för lantbrukaren i form av en plattform, Watson Decision Platform for Agriculture. Denna plattform samlar och ersätter den information som en mängd olika appar gav tidigare.

ABB har en skapat en tjänst, ABB Ability™, som ger tillgång till helhetslösningar kopplat till specifika branschbehov. De framhöll betydelsen av att sätta användaren i fokus och gav tips på vad man kan göra:

  • Skaffa kunskap
  • Var nyfiken
  • Testa
  • Anställ unga människor
  • Fundera på vad jag skulle kunna åstadkomma med den nya tekniken
  • Fokusera på värdeskapande och affärsmodeller
  • Försök inte göra allt själv
  • Samarbeta

Det var första gången som Elmia Lantbruk hade Smart lantbruk som tema, men förmodligen inte den sista. Billigare och smartare tekniska lösningar och nya branschöverskridande samarbeten kommer medföra stora förändringar för alla aktörer i livsmedelskedjan!

/Anne Hansson, Enheten för stöd och samordning

 

Digitalt hästföretagande under utveckling

Inom hästnäringen har utvecklingen inom digitalisering varit ganska stillsam, men på senare år har även hästföretagen börjat se sig om efter digitala verktyg för att underlätta arbetet och optimera sin lönsamhet.

Det blir allt vanligare att använda kameraövervakning i stallet. En kamera gör det möjligt för hästägare att övervaka hästen utan att vara på plats, för att t.ex. ha uppsikt över dräktiga ston inför kommande fölning. Kameran är också något som kan användas under transport av hästen. Det finns olika modeller av kameror och på en av modellerna har man vässat till tekniken ytterligare. Förutom den traditionella övervakningen, ger tekniken i kameran en möjlighet att upptäcka ett avvikande rörelsemönster hos hästen. Om så sker, skickar kameran ett larm till telefonen. Då kan hästägaren direkt koppla upp sig till kameran via en app, se vad som har utlöst larmet och har möjlighet att vidta åtgärder.

Travhäst

Foto: Lotta Samuelsson

För att optimera hästens träning finns en app som gör det möjligt att följa hästens energiförbrukning under ett träningspass. Appen är utvecklad i Sverige, och är inspirerad av pulsband, Runkeeper och andra hjälpmedel för löpsport. Genom telefonens sensorer registrerar appen vilken gångart hästen rör sig och under hur lång tid. Tillsammans med registrerad information om ryttaren och hästen räknar sedan appen ut hur mycket energi som går åt under träningspasset. Förutom en mer optimerad träning, ger appen också bättre förutsättningar att optimera foderstaten och spara foder under den rådande foderbristen.

När vi ändå är inne på ämnet foder, kan också nämnas att allt fler häststallar väljer att installera automatiserade foderautomater. Det är ett bra hjälpmedel att säkerställa att hästarna får sin fodergiva under samma tidpunkt på dygnet, utan att någon person behöver vara fysiskt närvarande. Grovfoder kan vara tungt och tidskrävande att hantera. En foderautomat kan fyllas maskinellt och kan ha både ergonomiska och ekonomiska fördelar.

Det finns en potential för ökad digitalisering inom hästnäringen. Jag tror dock oftast att det är en ekonomisk fråga och i många fall är det inte ekonomiskt försvarbart att ändra det ”analoga” stallet till ett mer ”digitalt” stall.  Men utvecklingen går framåt och i framtiden tror jag att man kommer att se mer digital teknik i stallarna än vad det finns idag.

/Lotta Samuelsson

 

Undersökning i Danmark om digital teknik

Dansk Statistik har gjort en undersökning bland danska jordbrukare om hur stor användningen är av digital teknik. Undersökningen visar att nästan var fjärde dansk jordbrukare använder någon form digital teknik på sina företag. Dessa företag brukar nästan 60 procent av den danska jordbruksmarken. Det är större jordbruk och yngre jordbrukare som i större utsträckning är användare. Det är även vanligt att maskinstationer använder den digitala tekniken.

Scandinav_WYPEBland den utrustning som finns tillgänglig är det vanligast att precisionsstyrning används. 19 procent av jordbrukarna anger att man använder precisionsstyrning med GPS. Det är däremot bara 4 procent som använder foto från satelliter och drönare, 2 procent använder sensorer för att till exempel mäta kväveinnehåll i växten.

Som hinder för att använda den nya teknologin anger hälften av jordbrukarna att det är för dyrt i förhållande till den vinst man förväntar. Andra skäl som anges för att inte använda tekniken är problem med att få den att fungera och att man som jordbrukare inte har tillräcklig kompetens.

/Bengt Johnsson, Enheten för handel & marknad

Vinnovastöd till testbädd för digitaliserat jordbruk

En testbädd för digitaliserat jordbruk med uppkopplade åkrar som kan användas för att utveckla nya innovationer. Det är en av sex nya testbäddar inom miljöteknikområdet som Vinnova finansierar.

20552078-flying-drone-above-fields-at-sunset

Foto: shutterstock

Testbädden för digitaliserat jordbruk består av uppkopplade åkrar med olika grödor och infrastruktur för att samla in och analysera stora datamängder från gårdens produktionssystem. Den ska kunna användas av exempelvis företag som vill utveckla innovationer med hjälp av data från jordbruket, eller av tillverkare som vill testa sina produkter. Målet är att jordbrukare i framtiden ska få verktyg för att snabbare kunna fatta miljöanpassade och lönsamma beslut. Testbädden ska drivas av RISE Research Institutes of Sweden AB Uppsala i nära samarbete med SLU Campus Ultuna. Bidrag från Vinnova: 8 miljoner.

Parter som ingår i projektet är bland andra Volvo Penta, Ericsson, Telia, Dataväxt, LRF, Lantmännen, SMHI och Jordbruksverket.

/Anne Hansson