Samhällsnyttiga hacks med Jordbruksverkets öppna data

I den femte upplagan av Hack for Sweden som nyligen gick av stapeln på Norrsken House i Stockholm fanns Jordbruksverket med på plats och deltog med öppna data. Totalt var det fyra av 35 bidrag som använde data från Jordbruksverket i sina idéer. Att delta på Hack for Sweden är en viktig del i Jordbruksverkets arbete med öppna data.

HackforSweden

Verktyg för att förenkla

Samtliga bidrag som använde sig av Jordbruksverkets öppna data hittade på lösningar eller verktyg för att förenkla eller förbättra för andra. Idén ”Match me if you can” ska göra det enkelt att hitta öppna data som matchar specifika behov och hjälpa till att hitta likheterna mellan till synes olika datakällor. Ett annat bidrag var ”Food4Life” som hjälper entreprenörer och andra intresserade att hitta varandra och samarbeta kring effektiv odling med hydroponik (odling i vatten) och automatiserad odling. Ytterligare ett tävlingsbidrag hade idén att hitta ett sätt att förutspå spridning av växtsjukdomar.

Nästa turistapp?

Ett tävlande bidrag som använde Jordbruksverkets kartdata eller GIS-data, var ”Prepmatic”. Ett beslutsstödsystem som gör det enkelt för alla att använda öppna kartdata för att lösa problem eller hitta bästa alternativ. Till exempel kan en turist söka efter en camping nära fiskevatten där det också finns närhet till platser att plocka svamp, vandra, hästridning och kulturevenemang.

Ett kliv upp

Jag fanns på plats och kunde hjälpa de tävlande med frågor kring Jordbruksverkets data. Årets tävling var ett kliv upp med både en större och längre tävling. Med alla dessa kreativa utvecklare och kreatörer så blir det väldigt mycket innovation på en liten yta – stället bara knakar av idéer. En fantastisk insats från tävlande, organisatörer och bidragande myndigheter. Jag hoppas att detta kan utvecklas till att bli den naturliga samlingsplatsen för alla som vill vara innovativa kring öppna data.

/Edward Hiscoke, webbarkitekt på enheten för gemensam utveckling

Papperslös djurskyddskontroll sparar både tid och träd

I slutet av 2018 inför vi en helt digital djurskyddskontroll, där en läsplatta ersätter dagens penna och papper. Att utveckla den digitala djurskyddskontrollen är ett uppdrag som ingår i regeringens handlingsplan för att nå målen för livsmedelsstrategin.

Get

foto: Urban Wigert

Spara tid

När länsstyrelsens djurskyddshandläggare gör djurskyddskontroller idag kryssar de för kontrollpunkterna på papper. Efter utförd kontroll återvänder handläggaren till kontoret och matar in uppgifterna till en digital rapport. Rapporten sparas och skickas med post till bonden.

Genom att förse landets samtliga djurskyddshandläggare med en digital lösning kan vi spara mycket tid; I läsplattan finns, förutom de färdiga checklistorna, Jordbruksverkets kontrollvägledning och lagstiftningen som ligger till grund för de olika punkterna i checklistan. Djurskyddshandläggaren registrerar kontrolldata i plattan direkt på gården. Uppgifterna skickas automatiskt till länsstyrelsernas datasystemen Platina så snart läsplattan har tillgång till nätverk. Det innebär att administrationen på kontoret efter kontrollen minimeras. Genom att administrationen blir effektivare hoppas vi att tid kan frigöras för kontroll i fler besättningar under ett år.

Rådgivning och dialog

Tack vare att all aktuell lagstiftning och vägledning finns i läsplattan vid en kontroll kan djurskyddshandläggaren få en kompetent och trygg grund för sina bedömningar. Kvaliteten på kontrollen kan bli bättre, liksom förutsättningarna för en mer likartad bedömning i landet.

Det ger också bättre förutsättningar till dialog vid kontrollen, och ett mål är att samtidigt kunna ge förebyggande rådgivning till bonden. Att en sammanställning av kontrollens observationer, t.ex. upptäckta brister vid kontrollen, kan läsas på plats i slutet av kontrollen tror vi kan minska bondens oro vid djurskyddskontrollerna.

foto: Forest it Design

Utveckling pågår för fullt

Just nu pågår arbetet med att utveckla av läsplattorna. ”Plattorna måste vara pålitliga, enkla att använda och kunna motstå den tuffa miljön som finns utomhus och i stallar och ladugårdar. Vi har därför valt en modell som bland annat klarar mycket låga temperaturer.” säger projektledaren Ulf Larsson, Jordbruksverket. ”Mjukvaran i plattorna, med checklistor och lagstiftning, ska tas fram och sedan ska allt testas praktiskt i fält. Slutligen ska vi ge utbildning till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare innan den digitala djurskyddskontrollen tas i bruk i slutet av 2018.”

/Lotta Andersson och Karin Olsson

 

Enklare administration för alla med hjälp av öppna data

I dag lanserar Jordbruksverket ”Sprutjournalen” för Androidtelefoner – en mobil-app som förhoppningsvis kommer förenkla den obligatoriska dokumentationen av växtskyddsmedelsanvändning. Jordbruksverket tog redan under hösten 2017 fram en version för iPhone och intresset för denna har gjort att vi även utvecklat en Androidversion. Jordbruksverket är varken först eller ensam om att ha tagit fram denna tjänst. Både DataVäxt och Näsgård erbjuder sprutjournaler i sina växtodlingsprogram. Efterfrågan visar på att det finns ett behov av smarta digitala hjälpmedel som kan förenkla vardagen för lantbrukaren. Just kraven på dokumentation av växtskyddsarbetet upplevs av många som både krångligt och svårt. Fyller man i journalen fel kan det dessutom leda till sanktioner som kan bli kostsamma.

Jordbruksverkets sprutjournal är tänkt att underlätta dokumentationen genom att vissa uppgifter automatiskt fylls i, kopplat till det preparat man valt. Appen gör också vissa kontroller av att valt preparat är registrerat i den gröda man vill behandla och att maxdosen inte överskrids. Framförallt kontrollerar appen att alla nödvändiga uppgifter blir komplett ifyllda. Ofullständigt ifylla journaler är nog den vanligaste bristen i journaler som granskats.

sprutjournal

Skärmdumpar från Jordbruksverkets sprutjournal

Uppgifterna som mobilappen använder hämtar vi från Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister där alla beslut om växtskyddsmedel finns samlade i en utmärkt databas. Tyvärr är just de uppgifterna som behövs i mobilappen inte lagrade på ett sådant sätt att det inte går att hämta dessa automatiskt. Istället krävs ett omfattande och tidskrävande manuellt arbete i flera steg för att hämta rätt uppgifter. Om uppgifterna varit möjliga att läsa automatiskt direkt från databasen skulle det underlättat både vår utveckling av appen men framförallt underhållet av den. Detsamma gäller för DataVäxt och Näsgård som i dagsläget också håller sina tjänster uppdaterade med manuellt arbete. Enklare tillgänglighet av uppgifterna i bekämpningsmedelsregistret skulle också skapa förutsättningar för fler aktörer att skapa smarta digitala tjänster till lantbruket. Förhoppningsvis får vi snart fram en lösning på detta. Vi arbetar tillsammans med Kemikalieinspektionens med frågan.

Exemplet med sprutjournalen visar tydligt behovet av öppen och lättillgänglig myndighetsdata för att kunna skapa digitala tjänster som kan gynna tillväxten och förenkla för den enskilde brukaren. Regeringen har uppmärksammat behovet av större tillgänglighet av så kallad Öppna data. Flera myndigheter har fått uppdrag kring dessa frågor. Jordbruksverket är en av dessa myndigheter som bland annat arbetar med att öka tillgängligheten för befintlig öppna data och undersöker möjligheter att göra mer av myndighetens data öppen. Olika initiativ som till exempel deltagande i Hack for Sweden är också exempel på detta arbete.

Alf Djurberg

Hur digital kan en mjölkko vara?

En mjölkko som idisslar i en sommarhage är för många den raka motpolen till digital teknik. När det första automatiska mjölkningssystemet installerades i Sverige år 1998 kändes det smått otroligt att en så organisk varelse som en ko kunde fungera ihop med en robot. Sedan dess har mycket hänt och tekniken har utvecklats. Olika system och sensorer kan interagera och komplettera varandra så att produktion, fertilitet och djurhälsa optimeras.

Samlade data för bästa fodret

I mjölkningsroboten registreras hur mycket kon mjölkar och mjölkens fett- och proteinhalt. Med hjälp av en kamera placerad vid mjölkningsanläggningen går det att bedöma att korna är i lagom hull. En aktivitetsmätare som placeras på kon kan registrera när och hur länge som hon äter och idisslar. Med avancerad sensorteknik i mjölkningsroboten är det dessutom möjligt att påvisa organiska molekyler i mjölken hos kor som drabbas av störningar i ämnesomsättningen, till exempel efter kalvningen. Alla uppgifterna kan digitalt skickas vidare till en foderblandare som anpassar fodergivan individuellt till varje ko. Varje ko får alltså foder som är sammansatt precis efter hennes unika behov, för att hon ska producera bra mjölk och må bra.

VK_smart_farming_web-116

 Per Edstam, DeLaval, var en av flera som gav exempel på smarta lösningar i kostall vid seminariet Smart Farming på Vreta Kluster.    Foto: Jordbruksverket

Koll på brunst och dräktighet

För att en ko ska mjölka med en jämn kurva bör hon kalva med ungefär ett års mellanrum. Därför är brunstkoll och seminering (befruktning med fryst tjursperma) av korna en mycket viktig del av mjölkproduktionen. I mjölkningsroboten är det möjligt att registrera hormoner i mjölken som visar var i reproduktionscykeln kon är. Tillsammans med aktivitetsmätaren som finns på kon kan bonden få samlad digital information om en ko är brunstig och när det är optimalt att seminera henne. Det går att få information om störningar i brunstcykeln eller om en ko är dräktig efter semineringen. När det närmar sig kalvning kan en sensor på kon skicka signaler till bonden via SMS eller mail.

Lätt att upptäcka sjukdomar

En förutsättning för god djurhållning är förstås att korna är friska. Sensorerna i mjölkningsroboten kan upptäcka celler, blod eller andra förändringar i mjölken vilket gör att exempelvis juverinflammation kan upptäckas i ett tidigt stadium. Med värmekamerateknik kan kornas kroppstemperatur registreras. Djurhållaren får en digital hälsorapport och nyckeltal som gör att sjuka kor hittas snabbt eller förebyggs.

För mycket teknik i djurhållningen?

Det förekommer farhågor om att vi överlåter för mycket åt tekniken – att man stoppar in ett djur i ena änden av stallet, plockar ut produkten i andra och glömmer djuromsorgen. Där är vi inte, och jag ser ingen risk att vi hamnar där heller. Bonden har alltid ansvar för tillsynen av sina djur. Men ökande krav på konkurrenskraft gör att arbetstiden måste disponeras väl. Den digitala tekniken samlar data så att problemområden i stallet syns på ett nytt sätt. På så sätt kan bonden fokusera tillsynen och skötseln, så att de djur som behöver mest omsorg får det.

Det är spännande att följa utvecklingen av nya tekniska lösningar inom mjölkproduktionen. Miljön i stallet kan förbättras genom ny teknik och annan belysning. Det finns fler hanteringsmoment som kan mekaniseras eller digitaliseras. Kanske kommer korna att semineras med hjälp av en robot i framtiden? Och fortfarande kan vi se mjölkkor som idisslar i en sommarhage.

/Lotta Andersson

 

 

 

Jordbruksverket deltar i Hack for Sweden

Den 13-15 april hålls innovationstävlingen Hack for Sweden på Norrsken House i Stockholm. Syftet är att stimulera och öka användandet av öppna data. Jordbruksverket deltar för andra gången, med målet att göra det enklare att ta del av myndighetens data. I år medverkar även Livsmedelsverket.

Att delta i Hack for Sweden är i linje med uppdraget som jag samordnar  ”Digitalt först – Smartare livsmedelskedja” där vi bl.a. ska skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och lösningar. Vi hoppas att deltagarna ser möjlighet att kombinera Jordbruksverkets öppna data med annan data och därigenom skapar nya innovativa lösningar med koppling till jordbruks- och livsmedelssektorn.

Hack for Sweden är ett unikt samarbete mellan ett 30-tal svenska myndigheter och organisationer. Tävlingen vänder sig till studenter, innovatörer, entreprenörer, journalister och utvecklare som har 48 timmar på sig att skapa nya applikationer ochH4S tjänster med hjälp av myndigheters öppna data.  Tävlingen är gratis och öppen för alla.

På plats för att stödja de tävlande lagen finns Edward Hiscoke, webbarkitekt på Jordbruksverket. Vi har även ett tävlande lag med sex IT-traineer från Jordbruksverket.

/Anne Hansson

Ger ny lagstiftning ett lyft för drönarna i lantbruket?

Bild

Det är lätt att fascineras av drönare. Att kunna flyga har varit en dröm för många i alla tider. Visserligen kan du inte fysiskt följa med drönaren, men med kamera på farkosten blir det nästan som att flyga själv. Det här är kul teknik som också blivit så pass billig att många har råd att skaffa en egen utrustning. De är dessutom så enkla att hantera att du inte behöver någon direkt utbildning eller träning för att hantera farkosten.

foto: shutterstock

 

Avigsidan är att det också lett till en del problem eftersom många köpt och använt en drönare utan att ha en aning om att det finns lagstiftning som måste följas. Ett av de mest konkreta problemen har varit att flygplatser fått stänga ner ett flertal gånger på grund av att någon flugit med en drönare inom den relativt stora flygförbudszonen som finns runt alla flygplatser, sannolikt helt omedvetna om att de orsakat stora problem för flygplatsen. Lagstiftningen har inte varit anpassad för den nya tekniken.

Från den första februari i år finns en ny lagstiftning som har som målsättning att förenkla regelverket utan att det ska leda till försämrad flygsäkerhet eller försämrad personlig integritet. Om man lyckats återstår att se. En rad förenklingar har införts men det finns fortfarande många regler att förhålla sig till.

Vad kan man använda en drönare till i lantbruket? Den kanske enklaste användningen, att bara titta på hur fält och byggnader ser ut uppifrån, ska man inte underskatta. En flygvy ger en helt annan överblick än om man betraktar till exempel ett fält från marken. Ojämnheter, skador och annat som hänt i fältet är ofta mycket lättare att se uppifrån.

Mera avancerad användning, där man kan mäta, registrera och agera utifrån kamerans bildinformation börja komma och här finns det en stor utvecklingspotential. Hittills har mycket varit inriktat på växtodling, med att till exempel mäta grödans täthet, försöka identifiera sjukdomsangrepp eller se var det finns ogräs. Även på djursidan finns stora möjligheter. Ett exempel som diskuterats är att förenkla övervakningen av djur på bete med hjälp av drönare. Framförallt tror jag det finns många användningsområden om vi inte ens kan föreställa oss idag, som kommer att utvecklas i framtiden.

Förhoppningsvis ger den nya lagstiftningen möjlighet för svenskt lantbruk att följa med i denna spännande utveckling!

/Alf Djurberg, rådgivningsenheten

 


 

Snålare körning med digital hjälp

Allt fler maskiner utrustas med sensorer och mätutrustning. Med den typen av digitala lösningar blir det lättare att till exempel få grepp om hur stor bränsleförbrukningen är. Du kan också hitta nya möjligheter att minska den. Möjligheterna kan illustreras med den lilla ”svarta lådan” (som i det här fallet är blå) ”LogMaster” från DataVäxt som gör det möjligt att samla in uppgifter från gårdens fordon och koppla dessa till arbetet på gårdens olika skiften och grödor. Uppgifterna är tillgängliga både i realtid och senare för uppföljning. Det här ger dig möjligheter att göra förändringar både under arbetets gång och senare i samband med planering av nya arbetsuppgifter. Det ger bra förutsättningar för att bränsleanvändningen  ska kunna effektiviseras. En sådan utveckling bidrar till  lantbruksföretagens konkurrenskraft och sparar samtidigt både bränsle och miljö. BlåBox (2)

Lantbruken blir allt större. Det känner säker många av er redan till. Den genomsnittliga arealen åkermark som brukades av heltidsjordbruk ökade från 97 till 121 hektar mellan åren 2007 och 2016 enligt Jordbruksverkets statistik.
I takt med att arealerna blir större på företagen ökar behovet av maskiner med hög kapacitet. Fler och längre transporter är en annan vanlig följd av att företagen brukar större arealer. Det syns om inte annat på företagens användning av drivmedel. Enligt statistik från 2013 använder jordbruket 268 570 kubikmeter diesel till bland annat traktorer och andra maskiner.

Många jordbruksföretag arbetar aktivt med att minska sin användning av bränsle. Bränsleförbrukning vägs in när det är dags för nyinvesteringar och många deltar i Greppa Näringens rådgivning om hur energianvändningen kan bli effektivare. Några prövar odlingssystem med mindre jordbearbetning och andra utbildningar sig i sparsam körning.  Kurser i sparsam körning ordnas runt om i landet. Sådana här och andra liknande åtgärder är viktiga. Det är svårt att säga exakt hur mycket åtgärderna påverkat utvecklingen, men jordbrukets användning av diesel har i alla fall gått ner de senaste årtiondena enligt statistiken.

Tillsammans med mina kollegor på Jordbruksverkets rådgivningsenheter arbetar jag med rådgivning och kompetensutveckling. Vi genomför  projekt inom sju olika områden. Projekten finansieras från det svenska landsbygdsprogrammet. Minskad klimatpåverkan och förnybar energi, Greppa Näringen är ett par av områdena.

/Magnus Franzén