Brunnby lantbrukardagar

Jag besökte för tre veckor sedan Brunnby lantbrukardagar. Det var inte första gången jag var där men som vanligt var det en välordnad och välbesökt fältmässa. Både i utställningsmontrar, demonstrationer och seminarier var kopplingen till precisionsodling och digitalisering tydlig. På den del av utställningsområdet som gick under namnet ”Precisionscentrum” fanns många intressanta produkter och tillämpningar för styrning av redskap och för precisionsodling. Utrustning av olika slag visades upp bland annat RoboWeedMaPS som beskrivits i ett tidigare blogginlägg, precisionssåmaskinen Tempo och mycket annat. Där fanns också möjlighet att titta på fältdemonstration av spridningsutrustning

Utbudet av digitala produkter och lösningar för precisionsodling börjar bli stort. Var och en för sig fyller de ett behov och är en möjlighet att utveckla produktionen. Samtidigt ligger det en begränsning i att hantera många olika lösningar på gårdsnivå. Allt oftare lyfts behovet av att alla dessa tekniska lösningar måste kunna kommunicera med varandra och utnyttja gemensam utrustning såsom displayer, manöverreglage och avkännare. Tanken är inte ny, sedan flera år tillbaka pågår ett arbete med standarder inom området, ISO 11783. I vardagligt tal avvänds begreppet ISOBUS som ett samlingsnamn på detta arbete. Allt oftare lyfts de möjligheter som ISOBUS erbjuder fram som ett försäljningsargument. Det finns till och med en organisation, The Agricultural Industry Electronics Foundation (AEF),  som arbetar för att elektronik och elektronikkomponenter som används inom jordbruket ska bli kompatibla med varandra.

IMG_0105 (2)

Demonstration av växtskyddsspruta

I några av montrarna fanns det drönare. Möjliga användningar som lyftes fram var att samla in data för spridningsfiler av t.ex. gödsel, växtskyddsmedel, kartlägga dräneringssystem och att lokalisera betesdjur. Användningen är nog fortfarande gaska liten. Men det finns uppgifter som tyder på att detta kommer att ändras. Enligt det USA-baserade marknadsundersöknings- och konsultföretaget Grand View Research i Kalifornien var värdet på den globala marknaden för drönare som används inom jordbrukssektorn 193,4 miljoner $US under 2015. Företagets förutspår att jordbruket kommer att öka sin användning av drönare för att öka produktiviteten och få en mer effektiv användning av vatten, mark och gödselmedel. Redan 2024 förväntas marknadens värde har stigit till nära 4 000 miljoner $US enligt företaget. Det finns dock senare uppskattningar gjorda. En undersökning från 2018 visar ett inte fullt så högt värde men prognosen ligger ändå på nära 2 000 miljoner $US år 2026. Det finns en annan signal som går att tolkas som att många tror på jordbruket som en marknad för drönare och för teknik som kan används tillsammans med drönare.  Det är att flera av de större företagen som tillverkar drönare och drönarteknik inriktar en del av sin verksamhet mot just jordbruk.

På vägen mot utgången gick jag för bi den här uppställningen av traktorer. Med tanke på allt annat som gick att se på fältdagarna gav det onekligen ett visst perspektiv på utvecklingen….

IMG_0109 (2)

/Magnus Franzén

Elektronisk märkning av djur – kostnad eller nytta?

Vi vill ha säkra livsmedel. Vi vill också kunna skydda djur från smittsamma sjukdomar. För att kunna spåra var livsmedelsproducerande djur kommer från och hur de förflyttas har kravet på enhetlig öronmärkning funnits i EU sedan början av 90-talet.

Öronbrickorna har utvecklats så att det inte bara finns de traditionella gula brickorna (så kallade visuella märken), utan också elektroniska brickor. De elektroniska brickorna har samma storlek och form som de visuella, men har en lite tjockare hondel med inbyggd transponder och chip.

Tack vare den digitala informationen i den elektroniska öronbrickan kan djurets identitet läsas av säkrare och enklare på t.ex. slakteriet. Förflyttningar av djuret kan spåras via öronbrickan. Det innebär att bonden kan lägga mindre tid på administrativa uppgifter som t.ex. journalföring och rapportering till förflyttningsregister.

Dessa fördelar är så tungt vägande att vissa länder inom EU har beslutat att det ska vara obligatoriskt med en elektronisk öronbricka på vissa djurslag. Så är det t.ex. lagkrav i Danmark att nötkreatur ska märkas elektroniskt, och på Irland blir det obligatoriskt för får från och med oktober i år. I Norge är elektronisk märkning inte ett lagkrav, men ett branschkrav. Hur vill vi ha det i Sverige? Än så länge finns det inga planer på att lagstifta om elektroniska brickor.

Det finns en prisskillnad mellan visuella och elektroniska öronbrickor. Enligt en tillverkare är priset 12 kronor för en visuell bricka jämfört med 23 kronor för en elektronisk – nästan det dubbla priset alltså. Finns det en vilja bland djurhållare att märka djur med elektronisk bricka i Sverige? Ja, förutom fördelarna med spårbarhet, identifiering och mindre administration så blir de elektroniska märkningarna kompatibla med allt fler dataprogram för produktionsstyrning. Genom att koppla öronmärket kan du enkelt följa uppgifter som t.ex. födelsedatum, vikt, stamtavla eller fodermängd. I en intervju i tidningen Land berättade Anna och Tomas Olsson redan år 2014 om varför de märker sina lamm med elektroniska öronmärken. Och i nötbesättningar där man idag har datoriserade moment i produktionsstyrningen kan öronbrickan ersätta en halstransponder. Då kan kostnaden för den elektroniska märkningen lätt räknas hem. För mycket små besättningar blir steget större.

Elektronisk bricka

Foto: Lotta Andersson

Här kan du titta på en film från EU-kommissionen om fördelarna med elektronisk märkning (det nämns i filmen att det är obligatoriskt med elektronisk märkning för får och getter – så är det inte i Sverige).

Om data från elektroniska brickor kan paketeras och hanteras på rätt sätt finns möjlighet för rådgivare att precisera sin roll. I det sammanhanget är det nödvändigt att vi har en öppen diskussion om vem som äger data och hur de får användas.

Själv skulle jag vilja se märken uppkopplade mot GPS, så att man t.ex. kan spåra djur på bete. Detta sägs vara möjligt, men ännu alltför dyrt. Utvecklingen fortsätter. Vad behöver du?

/Lotta Andersson

Precisionsodling på Borgeby

Så var Borgeby fältdagar över för i år. Ett par intensiva och i år också mycket heta och soliga dagar, där många utställare och besökare träffas och inspireras. Årets tema var precisionsodling och i en egen del av utställningen hade ett antal företag och organisationer samlats för att visa på olika möjligheter på temat.

IMG_0951

Hittills har mycket inom detta område handlat om att mäta och samla in data på fältnivå. Det har inte funnits så många tillämpningar där man också omsätter insamlad data i praktiska åtgärder, men det börjar ändras. Fler och fler redskap går att automatiskt styra efter någon form av styrfil som baseras på data från fältet. Jordberarbetningsredskap, såmaskiner, gödningsspridare, växtskyddsprutor är exempel på redskap som kan används – i alla fall om det är nyare maskiner som har nödvändig teknisk utrustning. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Frågan är om det finns tillräckligt med biologisk kunskap om hur vi ska använda alla nya möjligheters om ges med ny teknik?

En dansk utställare visade på ett spännande samarbete mellan flera företag och universitet för att ta fram en lösning för att behovsanpassa ogräsbekämpning, RoboWeedMaPS. Med kamera och bildigenkänning försöker man registerna var ogräsen finns i fältet, mängd, storlek och även vilka arter som förekommer. Utifrån denna kunskap tar man fram ett lämpligt preparat eller preparatkombination och en dos som kan variera utifrån ogräsens förekomst och storlek i fältet. Informationen översätts till en styrfil som kan användas för att styra en lantburksspruta där dosen går att variera. Målsättningen är att reducera användningen av ogräsmedel med upp till 80 %!

Om man lyckas återstår att se. Många utmaningar återstår säkert. Intressant är bredden på de deltagande företagen/organisationerna i detta projekt. Det visar på behovet av att olika typer av kompetens behövs för att lösa utmaningarna med precisionsodling.

/Alf Djurberg

 

Hur kan köttkedjan utnyttja digitaliseringens möjligheter?

En ökad digitalisering av köttkedjan kan möjliggöra en mer transparant produktion hela vägen till konsument. Digitalisering i hela kedjan ger även möjligheter till effektivare produktionsplanering och en ökad och säkrare spårbarhet. Vilket behov och vilka krav på informationsflöde har de olika aktörerna i köttkedjan för att möjliggöra detta? Hur kan informationen delas? Vilka regler finns för nyttjande och rättigheter till data? Vilka tekniska krav ställs för att få ett sådant system ska fungera optimalt?

Ko

Foto: Urban Wigert.

Bland annat de här frågorna tittar RISE (Jordbruk och livsmedel) på inom ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter. Projektet är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen.

Inom projektet gör RISE en omvärldsanalys och en genomlysning av Danmarks process vid införsel av elektronisk öronmärkning, erfarenheter från olika aktörer i kedjan, möjligheter och barriärer vid implementering och vid hantering av data. De undersöker även hur insamlad data används för olika syften.

Utifrån resultat från omvärldsanalysen diskuterar RISE kring hur en implementering av elektronisk öronmärkning skulle kunna se ut i Sverige. Inom projektet kommer de att ha en dialog med teknikföretag, branschorganisationer och myndigheter för att identifiera specifika frågeställningar kopplade till svenska förhållanden.

Under hösten 2018 kommer en workshop att arrangeras tillsammans med branschen för att bland annat diskutera behov av information, i vilken form informationen kan göras tillgänglig och vilka nyttor och problem aktörer ser med en digitalisering. Kontakta Cecilia Lindahl (cecilia.lindahl@ri.se) för mer information.

/Anne Hansson

 

Enklare myndighetskontakter i livsmedelskedjan med hjälp av digital teknik

För den som vill starta företag inom vattenbruk kan du behöva ha koll på över 40 olika krav, anmälningar och tillstånd. Det kan alltså vara svårt att veta vad som gäller och lätt att missa något.  Därför är det bra att vi har fått ett uppdrag att tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket utveckla digitala tjänster för företag i livsmedelskedjan som ska göra att det bli enklare att veta när, var och hur företagen ska hantera sina kontakter med olika myndigheter. nyhet om uppdrag digitala tjänser juni2018

Två branscher är utvalda att vara piloter i arbetet; vattenbrukare samt biodlare och honungsproducenter.

För biodlare och honungsproducenter är processen inte lika komplicerad och vi hoppas kunna komma snabbare fram i arbetet för den branschen.

Om ni har tankar och idéer kring det här arbetet och om ni har förslag på vilka andra branscher som skulle vara lämpliga att ta med i arbetet längre fram så är ni varmt välkomna att kontakta mig!

/Anne Hansson, Enheten för stöd och samordning

Samhällsnyttiga hacks med Jordbruksverkets öppna data

I den femte upplagan av Hack for Sweden som nyligen gick av stapeln på Norrsken House i Stockholm fanns Jordbruksverket med på plats och deltog med öppna data. Totalt var det fyra av 35 bidrag som använde data från Jordbruksverket i sina idéer. Att delta på Hack for Sweden är en viktig del i Jordbruksverkets arbete med öppna data.

HackforSweden

Verktyg för att förenkla

Samtliga bidrag som använde sig av Jordbruksverkets öppna data hittade på lösningar eller verktyg för att förenkla eller förbättra för andra. Idén ”Match me if you can” ska göra det enkelt att hitta öppna data som matchar specifika behov och hjälpa till att hitta likheterna mellan till synes olika datakällor. Ett annat bidrag var ”Food4Life” som hjälper entreprenörer och andra intresserade att hitta varandra och samarbeta kring effektiv odling med hydroponik (odling i vatten) och automatiserad odling. Ytterligare ett tävlingsbidrag hade idén att hitta ett sätt att förutspå spridning av växtsjukdomar.

Nästa turistapp?

Ett tävlande bidrag som använde Jordbruksverkets kartdata eller GIS-data, var ”Prepmatic”. Ett beslutsstödsystem som gör det enkelt för alla att använda öppna kartdata för att lösa problem eller hitta bästa alternativ. Till exempel kan en turist söka efter en camping nära fiskevatten där det också finns närhet till platser att plocka svamp, vandra, hästridning och kulturevenemang.

Ett kliv upp

Jag fanns på plats och kunde hjälpa de tävlande med frågor kring Jordbruksverkets data. Årets tävling var ett kliv upp med både en större och längre tävling. Med alla dessa kreativa utvecklare och kreatörer så blir det väldigt mycket innovation på en liten yta – stället bara knakar av idéer. En fantastisk insats från tävlande, organisatörer och bidragande myndigheter. Jag hoppas att detta kan utvecklas till att bli den naturliga samlingsplatsen för alla som vill vara innovativa kring öppna data.

/Edward Hiscoke, webbarkitekt på enheten för gemensam utveckling

Papperslös djurskyddskontroll sparar både tid och träd

I slutet av 2018 inför vi en helt digital djurskyddskontroll, där en läsplatta ersätter dagens penna och papper. Att utveckla den digitala djurskyddskontrollen är ett uppdrag som ingår i regeringens handlingsplan för att nå målen för livsmedelsstrategin.

Get

foto: Urban Wigert

Spara tid

När länsstyrelsens djurskyddshandläggare gör djurskyddskontroller idag kryssar de för kontrollpunkterna på papper. Efter utförd kontroll återvänder handläggaren till kontoret och matar in uppgifterna till en digital rapport. Rapporten sparas och skickas med post till bonden.

Genom att förse landets samtliga djurskyddshandläggare med en digital lösning kan vi spara mycket tid; I läsplattan finns, förutom de färdiga checklistorna, Jordbruksverkets kontrollvägledning och lagstiftningen som ligger till grund för de olika punkterna i checklistan. Djurskyddshandläggaren registrerar kontrolldata i plattan direkt på gården. Uppgifterna skickas automatiskt till länsstyrelsernas datasystemen Platina så snart läsplattan har tillgång till nätverk. Det innebär att administrationen på kontoret efter kontrollen minimeras. Genom att administrationen blir effektivare hoppas vi att tid kan frigöras för kontroll i fler besättningar under ett år.

Rådgivning och dialog

Tack vare att all aktuell lagstiftning och vägledning finns i läsplattan vid en kontroll kan djurskyddshandläggaren få en kompetent och trygg grund för sina bedömningar. Kvaliteten på kontrollen kan bli bättre, liksom förutsättningarna för en mer likartad bedömning i landet.

Det ger också bättre förutsättningar till dialog vid kontrollen, och ett mål är att samtidigt kunna ge förebyggande rådgivning till bonden. Att en sammanställning av kontrollens observationer, t.ex. upptäckta brister vid kontrollen, kan läsas på plats i slutet av kontrollen tror vi kan minska bondens oro vid djurskyddskontrollerna.

foto: Forest it Design

Utveckling pågår för fullt

Just nu pågår arbetet med att utveckla av läsplattorna. ”Plattorna måste vara pålitliga, enkla att använda och kunna motstå den tuffa miljön som finns utomhus och i stallar och ladugårdar. Vi har därför valt en modell som bland annat klarar mycket låga temperaturer.” säger projektledaren Ulf Larsson, Jordbruksverket. ”Mjukvaran i plattorna, med checklistor och lagstiftning, ska tas fram och sedan ska allt testas praktiskt i fält. Slutligen ska vi ge utbildning till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare innan den digitala djurskyddskontrollen tas i bruk i slutet av 2018.”

/Lotta Andersson och Karin Olsson