Precisionsjordbruk i Europa

EU-parlamentets utredningsorgan har skrivit en rapport som belyser legala, sociala och etiska frågor kopplat till att använda digital teknik i jordbruket. Rapporten syftar till att vägleda politiker som ska fatta beslut i dessa frågor.

I rapporten står att användning av digital teknik ger stora möjligheter att utveckla jordbruket i EU men att det också behövs politiska beslut som styr utvecklingen i önskad riktning. Det väntas bli en stor utmaning att utveckla ett regelverk som kombinerar den potential som finns för utveckling med den enskilde jordbrukarens rättigheter.

shutterstock_713339464

Foto: Shutterstock

Frågor som lyfts upp är bland annat att små jordbrukare kan komma att missgynnas och att det kan bli försämrad konkurrens bland de företag som levererar teknik till jordbrukarna. För att motverka en sådan utveckling kan jordbrukare samverka för att bli en starkare part. Rådgivning som sker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna vara en lösning. I lagstiftning måste den enskilda jordbrukarens rätt komma till uttryck så att producentledet känner en delaktighet i den tekniska utvecklingen.

 

/Bengt Johnsson

 

Stöd till innovativa projekt med koppling till den digitaliserade gården

Utvecklingen och användning av digital teknik går i en allt snabbare takt. Inom ramen för landsbygdsprogrammet och Europeiska innovationspartnerskapet EIP, eipagrihar ett flertal projekt beviljats stöd som har en direkt koppling till den digitaliserade gården. Här kommer en kort presentation av några av projekten.

  • Smart, digital informationshantering för produktions- och grossistplantskolor, med mål att skapa digitala kataloger med komplett information om hela sortimentet hos svenska plantskolor.
  • Autonom jordbruksrobot. En ny fungerande teknik inom artificiell intelligens (Deep learning) som möjliggör att man vid odling av olika grödor kan hitta och eliminera ogräs, erbjuda moduler för gödsling, sådd och precisions besprutning liksom analys av blad, insekter och jord. Systemet avser främst att assistera ekologisk odling.
  • Infofusion Fusarium. Ett gårdsbaserat beslutsstöd för att bedöma risken för fusariumangrepp och förhöjda deoxynivalenol (DON)-halter i spannmål, via en webb-applikation med kartfunktion och kommer att kunna hantera både omvärldsdata och gårds- och fältspecifika data. Beslutsstödet vänder sig främst till lantbrukare och rådgivare.
  • Modern teknik för ökad dräktighetsgrad hos nötkreatur. Systemet syftar till att upptäcka brunst på ett säkrare vis, genom mätning av djurets temperatur och rörelsemönster i förhållande till jämförande grupper. Systemet förväntas även kunna användas som en realtidslogg för varje unik besättningsindivid, för att övervaka och indikera avvikelser under dräktigheten, ge underlag för förändrad utfodring eller placering av korna under dräktigheten.
  • Beröringsfri feberdetektion för riskfri och effektiv djurskötsel. Innovationen har till syfte att underlätta handhavandet med djuren, minimera produktionsförluster och öka effektiviteten hos såväl mjölk-kött och grisproducenter, via en kontinuerlig febermätning.

Projekten befinner sig i en utvecklingsprocess med mål att komma i praktisk användning ute i företagen.

EIP-stödet skapar ekonomiska möjligheter för att bl.a. bidra i den digitala utvecklingen på gårdsnivå. Det går att söka stöd för att bilda en innovationsgrupp eller för att genomföra ett innovationsprojekt. Vi ser fram emot fler spännande projekt ansökningar!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

Hur ser satsningar på digitalisering ut i jordbrukspolitiken efter 2020?

Den 29 november 2017 publicerade EU-kommissionen riktlinjerna för den gemensamma jordbrukspolitiken för tiden efter 2020. Som grund för den gemensamma jordbrukspolitiken pekar de ut tre huvudmål:

  • Främja en smart och motståndskraftig jordbrukssektor.
  • Stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra till EU:s miljö- och klimatmål.
  • Förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena.

För att göra de framsteg i samhället som efterfrågas lyfter kommissionen behovet av att främja innovationer. Innovationer bygger bland annat på forskning och utveckling vilket motiverar att samhället gör satsningar inom den framtida jordbrukspolitiken i samverkan med forsknings- och innovationspolitiken.

shutterstock_713339464

Foto:Shutterstock

 

Teknisk utveckling och digitalisering är viktiga medel för att nå de mål som satts upp. Den nya tekniken gör det möjligt att minska mängden varor som används i produktionen vilket minskar jordbrukets påverkan på miljö och klimat samtidigt som det gynnar jordbrukarnas inkomster. Kommissionen konstaterar i meddelandet att tillgången till ny teknik är ojämnt spridd. Det är särskilt bland de små och medelstora företagen som insatser behöver göras för att få till stånd en snabbare utveckling. Kommissionen pekar också på att kunskap behöver spridas bland jordbrukarna för att innovationer ska få snabbare genomslag.

Min uppgift är bl.a. att bevaka utvecklingen av EU:s nya jordbrukspolitik och jag arbetar på enheten för handel och marknad. Under våren 2018 avser Kommissionen att komma med mer detaljerade förslag om hur den nya politiken ska tillämpas från och med 2021.

/Bengt Johnsson

Digitalisering viktig för stärkt konkurrenskraft

Nya digitala lösningar som underlättar eller effektiviserar vardagen för lantbruket utvecklas hela tiden. Tanken med bloggen är att sprida kunskap om möjligheter som finns för svenska lantbruksföretag och att inspirera och lyfta goda exempel.

Genom bloggen vill vi ha ett utbyte av kunskap och en dialog med olika intressenter – företagare, branschföreträdare, myndighetspersoner och forskare. Om du är intresserad av att bidra i arbetet att sprida kunskap i ämnet eller har förslag på något vi ska lyfta, kontakta oss på adressen digitaltforst@jordbruksverket.se

shutterstock_456567847

Foto: Shutterstock

 

Vi som skriver i bloggen arbetar med olika frågor på Jordbruksverket och kommer att lyfta fram vad vi gör för att utveckla och stärka konkurrenskraften genom digitalisering. Jag själv leder regeringsuppdraget Smartare livsmedelskedja – Digitalt först och finns på enheten för stöd och samordning. 

/Anne Hansson