Precisionsodling på Borgeby

Så var Borgeby fältdagar över för i år. Ett par intensiva och i år också mycket heta och soliga dagar, där många utställare och besökare träffas och inspireras. Årets tema var precisionsodling och i en egen del av utställningen hade ett antal företag och organisationer samlats för att visa på olika möjligheter på temat.

IMG_0951

Hittills har mycket inom detta område handlat om att mäta och samla in data på fältnivå. Det har inte funnits så många tillämpningar där man också omsätter insamlad data i praktiska åtgärder, men det börjar ändras. Fler och fler redskap går att automatiskt styra efter någon form av styrfil som baseras på data från fältet. Jordberarbetningsredskap, såmaskiner, gödningsspridare, växtskyddsprutor är exempel på redskap som kan används – i alla fall om det är nyare maskiner som har nödvändig teknisk utrustning. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Frågan är om det finns tillräckligt med biologisk kunskap om hur vi ska använda alla nya möjligheters om ges med ny teknik?

En dansk utställare visade på ett spännande samarbete mellan flera företag och universitet för att ta fram en lösning för att behovsanpassa ogräsbekämpning, RoboWeedMaPS. Med kamera och bildigenkänning försöker man registerna var ogräsen finns i fältet, mängd, storlek och även vilka arter som förekommer. Utifrån denna kunskap tar man fram ett lämpligt preparat eller preparatkombination och en dos som kan variera utifrån ogräsens förekomst och storlek i fältet. Informationen översätts till en styrfil som kan användas för att styra en lantburksspruta där dosen går att variera. Målsättningen är att reducera användningen av ogräsmedel med upp till 80 %!

Om man lyckas återstår att se. Många utmaningar återstår säkert. Intressant är bredden på de deltagande företagen/organisationerna i detta projekt. Det visar på behovet av att olika typer av kompetens behövs för att lösa utmaningarna med precisionsodling.

/Alf Djurberg

 

Mätningar i nollrutor visar hur mycket kväve som frigörs från marken

Hur mycket kväve finns i marken som höstvetet kan ta upp? Vi mäter kväveupptaget i ogödslade rutor (nollrutor) och fältet runt omkring för att uppskatta hur mycket och hur snabbt kväve frigörs från marken (så kallad kvävemineralisering) och hur snabbt höstvetet tar upp gödselkväve. Resultaten av mätningarna kan rådgivare och lantbrukare använda för att bedöma om ytterligare kväve behöver tillföras.

Kvävemineraliseringen beror bland annat på jordart, mullhalt och tidigare odling som växtföljd, och tillförsel av organiska gödselmedel som stallgödsel eller biogödsel. Den varierar också mycket beroende på årsmånen, bland annat markfukt och temperatur. Om vi kan bedöma hur stor årets kvävemineralisering är jämfört med ett normalår, så kan du som lantbrukare anpassa årets gödsling efter det, vilket gynnar både ekonomi och miljö.

matningnollruta

Varje vecka under fältsäsongen är vi på Jordbruksverkets regionkontor i Alnarp, Linköping, Skara och Uppsala ute i fält och mäter markens kväveleverens med en handburen kvävesensor. Foto: Greppa Näringen

Greppa Näringen mäter kväveupptag i höstvete

I år mäter Greppa Näringen kväveupptag i cirka 75 nollrutor i höstvete: 16 i Skåne och Halland, 23 i Västergötland, cirka 20 i Östergötland, Örebro, Södermanland och Kalmar län och 16 i Uppland och Västmanland. Mätningarna gör vi i ogödslade rutor ute på gårdar där lantbrukarna har lagt ut en presenning när de gödslat. Vi mäter med handburna kvävesensorer som vi lånat av Yara.

Vi har nu mätt 4-5 veckor, ungefär en gång i veckan, och vi kommer att fortsätta mäta ungefär fram till axgång. Eftersom det är ett väldigt torrt år utvecklas höstvetet ovanligt snabbt. Torkan påverkar också skördeprognosen nedåt och därmed behovet av eventuellt extra kväve.

I den östra regionen (Öst) och i Uppland/Västmanland (Mitt) kan vi se att markens frigörelse av kväve är ungefär i mitten av vad den är ett år med hög respektive låg markleverans. I Öst är även grödans upptag av kväve i fältet (bredvid nollrutan) normalt jämfört med tidigare års mätningar, medan det är lägre än normalt i region Mitt. I södra Sverige (Syd) kan vi se att mineraliseringen är något lägre än ett medelår, medan den är hög i västra Sverige (Väst).

Troligen kommer behovet av att tillföra mera kväve bli lågt i år, men det beror på hur mycket kväve du redan har tillfört och hur stor skörd du tror att det blir och om du har bevattnat höstvetet.

Prenumerera på Säsongsnytt och få del av resultaten från mätningarna

Vi skickar ut resultaten från mätningarna via våra brev Säsongsnytt för varje område: Säsongsnytt Syd, Säsongsnytt Öst, Säsongsnytt Väst respektive Säsongsnytt Mitt. Prenumerera gärna på breven via Greppa Näringens webbplats, välj Våra tjänster och Säsongsnytt.

Yara mäter kväveupptag i 11 försök i serien ”Kvävestrategi i höstvete” (L3-2299B). Resultaten från Yaras mätningar publiceras i deras nyhetsbrev.

Gör en egen nollruta

nollruta

En nollruta anlägger du med hjälp av en presenning och något som håller fast den i hörnen, t.ex. käppar eller tältpinnar. Foto: Katarina Börling

Du kan själv anlägga en nollruta genom att lägga på en presenning vid gödsling eller stänga av gödningen under några meter vid kombisådd. Du kan använda nollrutorna för att bedöma skillnaden i grödans färg, täthet och beståndshöjd jämfört med fältet runt omkring. Några rådgivningsföretag erbjuder även tjänster där de mäter kväveupptaget i nollrutor hos enskilda lantbrukare.

I tidigare inlägg har vi berättat om hur du kan använda CropSAT för att bestämma gödslingen.

Pernilla Kvarmo och Katarina Börling samt kollegorna på Greppa Näringen i Linköping, Uppsala, Alnarp och Skara

Framtidens databok!?

Under årtionden har SLU,s Databok, varit en ovärderlig källa för olika former av utredningar och studier, liksom som kalkylunderlag. Historiskt har studenter och forskare på SLU, samlat in data från olika aktörer i och kring lantbruket, där en hel del varit relaterat till studier på SLU, men även via direkta kontakter med leverantörer och intressenter kring lantbrukssektorn. De tryckta versionerna har uppdaterats med ett antal års mellanrum, som efter hand har ersatts av en digital version som ingår som del i ett abonnemang av Agriwise.

Även om tillgänglighet och spridningen har blivit betydligt bättre via den digitala versionen, återstår mycket arbete att underhålla och samla in data. Data som mer eller mindre alla aktörer i och kring lantbruket har stor nytta av.

Man talar mycket om att dela data i framtiden. Många intressenter som har egen specifik data, saknar data från andra områden som de inte har underlag kring. Detta torde vara en drivkraft för att dela och utbyta data, en win-win situation!

Skulle det vara möjligt att få myndigheter, rådgivningsföretag, leverantörer, intresseorganisationer med flera att dela med sig av sina data, såsom kostnader för produktionsinsatser, avkastningsnivåer, investeringsnivåer för olika produktionsslag, liksom för stöd och marknadspriser?

Frågan är hur aktörerna ställer sig till att dela ”sina” data för att få tillgång till ”andras”? Jordbruksverket skulle kunna vara en samlande aktör här.

 /Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten Jordbruksverket

 

Stöd till innovativa projekt med koppling till den digitaliserade gården

Utvecklingen och användning av digital teknik går i en allt snabbare takt. Inom ramen för landsbygdsprogrammet och Europeiska innovationspartnerskapet EIP, eipagrihar ett flertal projekt beviljats stöd som har en direkt koppling till den digitaliserade gården. Här kommer en kort presentation av några av projekten.

  • Smart, digital informationshantering för produktions- och grossistplantskolor, med mål att skapa digitala kataloger med komplett information om hela sortimentet hos svenska plantskolor.
  • Autonom jordbruksrobot. En ny fungerande teknik inom artificiell intelligens (Deep learning) som möjliggör att man vid odling av olika grödor kan hitta och eliminera ogräs, erbjuda moduler för gödsling, sådd och precisions besprutning liksom analys av blad, insekter och jord. Systemet avser främst att assistera ekologisk odling.
  • Infofusion Fusarium. Ett gårdsbaserat beslutsstöd för att bedöma risken för fusariumangrepp och förhöjda deoxynivalenol (DON)-halter i spannmål, via en webb-applikation med kartfunktion och kommer att kunna hantera både omvärldsdata och gårds- och fältspecifika data. Beslutsstödet vänder sig främst till lantbrukare och rådgivare.
  • Modern teknik för ökad dräktighetsgrad hos nötkreatur. Systemet syftar till att upptäcka brunst på ett säkrare vis, genom mätning av djurets temperatur och rörelsemönster i förhållande till jämförande grupper. Systemet förväntas även kunna användas som en realtidslogg för varje unik besättningsindivid, för att övervaka och indikera avvikelser under dräktigheten, ge underlag för förändrad utfodring eller placering av korna under dräktigheten.
  • Beröringsfri feberdetektion för riskfri och effektiv djurskötsel. Innovationen har till syfte att underlätta handhavandet med djuren, minimera produktionsförluster och öka effektiviteten hos såväl mjölk-kött och grisproducenter, via en kontinuerlig febermätning.

Projekten befinner sig i en utvecklingsprocess med mål att komma i praktisk användning ute i företagen.

EIP-stödet skapar ekonomiska möjligheter för att bl.a. bidra i den digitala utvecklingen på gårdsnivå. Det går att söka stöd för att bilda en innovationsgrupp eller för att genomföra ett innovationsprojekt. Vi ser fram emot fler spännande projekt ansökningar!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten