Elektronisk märkning av djur – kostnad eller nytta?

Vi vill ha säkra livsmedel. Vi vill också kunna skydda djur från smittsamma sjukdomar. För att kunna spåra var livsmedelsproducerande djur kommer från och hur de förflyttas har kravet på enhetlig öronmärkning funnits i EU sedan början av 90-talet.

Öronbrickorna har utvecklats så att det inte bara finns de traditionella gula brickorna (så kallade visuella märken), utan också elektroniska brickor. De elektroniska brickorna har samma storlek och form som de visuella, men har en lite tjockare hondel med inbyggd transponder och chip.

Tack vare den digitala informationen i den elektroniska öronbrickan kan djurets identitet läsas av säkrare och enklare på t.ex. slakteriet. Förflyttningar av djuret kan spåras via öronbrickan. Det innebär att bonden kan lägga mindre tid på administrativa uppgifter som t.ex. journalföring och rapportering till förflyttningsregister.

Dessa fördelar är så tungt vägande att vissa länder inom EU har beslutat att det ska vara obligatoriskt med en elektronisk öronbricka på vissa djurslag. Så är det t.ex. lagkrav i Danmark att nötkreatur ska märkas elektroniskt, och på Irland blir det obligatoriskt för får från och med oktober i år. I Norge är elektronisk märkning inte ett lagkrav, men ett branschkrav. Hur vill vi ha det i Sverige? Än så länge finns det inga planer på att lagstifta om elektroniska brickor.

Det finns en prisskillnad mellan visuella och elektroniska öronbrickor. Enligt en tillverkare är priset 12 kronor för en visuell bricka jämfört med 23 kronor för en elektronisk – nästan det dubbla priset alltså. Finns det en vilja bland djurhållare att märka djur med elektronisk bricka i Sverige? Ja, förutom fördelarna med spårbarhet, identifiering och mindre administration så blir de elektroniska märkningarna kompatibla med allt fler dataprogram för produktionsstyrning. Genom att koppla öronmärket kan du enkelt följa uppgifter som t.ex. födelsedatum, vikt, stamtavla eller fodermängd. I en intervju i tidningen Land berättade Anna och Tomas Olsson redan år 2014 om varför de märker sina lamm med elektroniska öronmärken. Och i nötbesättningar där man idag har datoriserade moment i produktionsstyrningen kan öronbrickan ersätta en halstransponder. Då kan kostnaden för den elektroniska märkningen lätt räknas hem. För mycket små besättningar blir steget större.

Elektronisk bricka

Foto: Lotta Andersson

Här kan du titta på en film från EU-kommissionen om fördelarna med elektronisk märkning (det nämns i filmen att det är obligatoriskt med elektronisk märkning för får och getter – så är det inte i Sverige).

Om data från elektroniska brickor kan paketeras och hanteras på rätt sätt finns möjlighet för rådgivare att precisera sin roll. I det sammanhanget är det nödvändigt att vi har en öppen diskussion om vem som äger data och hur de får användas.

Själv skulle jag vilja se märken uppkopplade mot GPS, så att man t.ex. kan spåra djur på bete. Detta sägs vara möjligt, men ännu alltför dyrt. Utvecklingen fortsätter. Vad behöver du?

/Lotta Andersson

Enklare myndighetskontakter i livsmedelskedjan med hjälp av digital teknik

För den som vill starta företag inom vattenbruk kan du behöva ha koll på över 40 olika krav, anmälningar och tillstånd. Det kan alltså vara svårt att veta vad som gäller och lätt att missa något.  Därför är det bra att vi har fått ett uppdrag att tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket utveckla digitala tjänster för företag i livsmedelskedjan som ska göra att det bli enklare att veta när, var och hur företagen ska hantera sina kontakter med olika myndigheter. nyhet om uppdrag digitala tjänser juni2018

Två branscher är utvalda att vara piloter i arbetet; vattenbrukare samt biodlare och honungsproducenter.

För biodlare och honungsproducenter är processen inte lika komplicerad och vi hoppas kunna komma snabbare fram i arbetet för den branschen.

Om ni har tankar och idéer kring det här arbetet och om ni har förslag på vilka andra branscher som skulle vara lämpliga att ta med i arbetet längre fram så är ni varmt välkomna att kontakta mig!

/Anne Hansson, Enheten för stöd och samordning

Mätningar i nollrutor visar hur mycket kväve som frigörs från marken

Hur mycket kväve finns i marken som höstvetet kan ta upp? Vi mäter kväveupptaget i ogödslade rutor (nollrutor) och fältet runt omkring för att uppskatta hur mycket och hur snabbt kväve frigörs från marken (så kallad kvävemineralisering) och hur snabbt höstvetet tar upp gödselkväve. Resultaten av mätningarna kan rådgivare och lantbrukare använda för att bedöma om ytterligare kväve behöver tillföras.

Kvävemineraliseringen beror bland annat på jordart, mullhalt och tidigare odling som växtföljd, och tillförsel av organiska gödselmedel som stallgödsel eller biogödsel. Den varierar också mycket beroende på årsmånen, bland annat markfukt och temperatur. Om vi kan bedöma hur stor årets kvävemineralisering är jämfört med ett normalår, så kan du som lantbrukare anpassa årets gödsling efter det, vilket gynnar både ekonomi och miljö.

matningnollruta

Varje vecka under fältsäsongen är vi på Jordbruksverkets regionkontor i Alnarp, Linköping, Skara och Uppsala ute i fält och mäter markens kväveleverens med en handburen kvävesensor. Foto: Greppa Näringen

Greppa Näringen mäter kväveupptag i höstvete

I år mäter Greppa Näringen kväveupptag i cirka 75 nollrutor i höstvete: 16 i Skåne och Halland, 23 i Västergötland, cirka 20 i Östergötland, Örebro, Södermanland och Kalmar län och 16 i Uppland och Västmanland. Mätningarna gör vi i ogödslade rutor ute på gårdar där lantbrukarna har lagt ut en presenning när de gödslat. Vi mäter med handburna kvävesensorer som vi lånat av Yara.

Vi har nu mätt 4-5 veckor, ungefär en gång i veckan, och vi kommer att fortsätta mäta ungefär fram till axgång. Eftersom det är ett väldigt torrt år utvecklas höstvetet ovanligt snabbt. Torkan påverkar också skördeprognosen nedåt och därmed behovet av eventuellt extra kväve.

I den östra regionen (Öst) och i Uppland/Västmanland (Mitt) kan vi se att markens frigörelse av kväve är ungefär i mitten av vad den är ett år med hög respektive låg markleverans. I Öst är även grödans upptag av kväve i fältet (bredvid nollrutan) normalt jämfört med tidigare års mätningar, medan det är lägre än normalt i region Mitt. I södra Sverige (Syd) kan vi se att mineraliseringen är något lägre än ett medelår, medan den är hög i västra Sverige (Väst).

Troligen kommer behovet av att tillföra mera kväve bli lågt i år, men det beror på hur mycket kväve du redan har tillfört och hur stor skörd du tror att det blir och om du har bevattnat höstvetet.

Prenumerera på Säsongsnytt och få del av resultaten från mätningarna

Vi skickar ut resultaten från mätningarna via våra brev Säsongsnytt för varje område: Säsongsnytt Syd, Säsongsnytt Öst, Säsongsnytt Väst respektive Säsongsnytt Mitt. Prenumerera gärna på breven via Greppa Näringens webbplats, välj Våra tjänster och Säsongsnytt.

Yara mäter kväveupptag i 11 försök i serien ”Kvävestrategi i höstvete” (L3-2299B). Resultaten från Yaras mätningar publiceras i deras nyhetsbrev.

Gör en egen nollruta

nollruta

En nollruta anlägger du med hjälp av en presenning och något som håller fast den i hörnen, t.ex. käppar eller tältpinnar. Foto: Katarina Börling

Du kan själv anlägga en nollruta genom att lägga på en presenning vid gödsling eller stänga av gödningen under några meter vid kombisådd. Du kan använda nollrutorna för att bedöma skillnaden i grödans färg, täthet och beståndshöjd jämfört med fältet runt omkring. Några rådgivningsföretag erbjuder även tjänster där de mäter kväveupptaget i nollrutor hos enskilda lantbrukare.

I tidigare inlägg har vi berättat om hur du kan använda CropSAT för att bestämma gödslingen.

Pernilla Kvarmo och Katarina Börling samt kollegorna på Greppa Näringen i Linköping, Uppsala, Alnarp och Skara

Papperslös djurskyddskontroll sparar både tid och träd

I slutet av 2018 inför vi en helt digital djurskyddskontroll, där en läsplatta ersätter dagens penna och papper. Att utveckla den digitala djurskyddskontrollen är ett uppdrag som ingår i regeringens handlingsplan för att nå målen för livsmedelsstrategin.

Get

foto: Urban Wigert

Spara tid

När länsstyrelsens djurskyddshandläggare gör djurskyddskontroller idag kryssar de för kontrollpunkterna på papper. Efter utförd kontroll återvänder handläggaren till kontoret och matar in uppgifterna till en digital rapport. Rapporten sparas och skickas med post till bonden.

Genom att förse landets samtliga djurskyddshandläggare med en digital lösning kan vi spara mycket tid; I läsplattan finns, förutom de färdiga checklistorna, Jordbruksverkets kontrollvägledning och lagstiftningen som ligger till grund för de olika punkterna i checklistan. Djurskyddshandläggaren registrerar kontrolldata i plattan direkt på gården. Uppgifterna skickas automatiskt till länsstyrelsernas datasystemen Platina så snart läsplattan har tillgång till nätverk. Det innebär att administrationen på kontoret efter kontrollen minimeras. Genom att administrationen blir effektivare hoppas vi att tid kan frigöras för kontroll i fler besättningar under ett år.

Rådgivning och dialog

Tack vare att all aktuell lagstiftning och vägledning finns i läsplattan vid en kontroll kan djurskyddshandläggaren få en kompetent och trygg grund för sina bedömningar. Kvaliteten på kontrollen kan bli bättre, liksom förutsättningarna för en mer likartad bedömning i landet.

Det ger också bättre förutsättningar till dialog vid kontrollen, och ett mål är att samtidigt kunna ge förebyggande rådgivning till bonden. Att en sammanställning av kontrollens observationer, t.ex. upptäckta brister vid kontrollen, kan läsas på plats i slutet av kontrollen tror vi kan minska bondens oro vid djurskyddskontrollerna.

foto: Forest it Design

Utveckling pågår för fullt

Just nu pågår arbetet med att utveckla av läsplattorna. ”Plattorna måste vara pålitliga, enkla att använda och kunna motstå den tuffa miljön som finns utomhus och i stallar och ladugårdar. Vi har därför valt en modell som bland annat klarar mycket låga temperaturer.” säger projektledaren Ulf Larsson, Jordbruksverket. ”Mjukvaran i plattorna, med checklistor och lagstiftning, ska tas fram och sedan ska allt testas praktiskt i fält. Slutligen ska vi ge utbildning till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare innan den digitala djurskyddskontrollen tas i bruk i slutet av 2018.”

/Lotta Andersson och Karin Olsson

 

Enklare administration för alla med hjälp av öppna data

I dag lanserar Jordbruksverket ”Sprutjournalen” för Androidtelefoner – en mobil-app som förhoppningsvis kommer förenkla den obligatoriska dokumentationen av växtskyddsmedelsanvändning. Jordbruksverket tog redan under hösten 2017 fram en version för iPhone och intresset för denna har gjort att vi även utvecklat en Androidversion. Jordbruksverket är varken först eller ensam om att ha tagit fram denna tjänst. Både DataVäxt och Näsgård erbjuder sprutjournaler i sina växtodlingsprogram. Efterfrågan visar på att det finns ett behov av smarta digitala hjälpmedel som kan förenkla vardagen för lantbrukaren. Just kraven på dokumentation av växtskyddsarbetet upplevs av många som både krångligt och svårt. Fyller man i journalen fel kan det dessutom leda till sanktioner som kan bli kostsamma.

Jordbruksverkets sprutjournal är tänkt att underlätta dokumentationen genom att vissa uppgifter automatiskt fylls i, kopplat till det preparat man valt. Appen gör också vissa kontroller av att valt preparat är registrerat i den gröda man vill behandla och att maxdosen inte överskrids. Framförallt kontrollerar appen att alla nödvändiga uppgifter blir komplett ifyllda. Ofullständigt ifylla journaler är nog den vanligaste bristen i journaler som granskats.

sprutjournal

Skärmdumpar från Jordbruksverkets sprutjournal

Uppgifterna som mobilappen använder hämtar vi från Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister där alla beslut om växtskyddsmedel finns samlade i en utmärkt databas. Tyvärr är just de uppgifterna som behövs i mobilappen inte lagrade på ett sådant sätt att det inte går att hämta dessa automatiskt. Istället krävs ett omfattande och tidskrävande manuellt arbete i flera steg för att hämta rätt uppgifter. Om uppgifterna varit möjliga att läsa automatiskt direkt från databasen skulle det underlättat både vår utveckling av appen men framförallt underhållet av den. Detsamma gäller för DataVäxt och Näsgård som i dagsläget också håller sina tjänster uppdaterade med manuellt arbete. Enklare tillgänglighet av uppgifterna i bekämpningsmedelsregistret skulle också skapa förutsättningar för fler aktörer att skapa smarta digitala tjänster till lantbruket. Förhoppningsvis får vi snart fram en lösning på detta. Vi arbetar tillsammans med Kemikalieinspektionens med frågan.

Exemplet med sprutjournalen visar tydligt behovet av öppen och lättillgänglig myndighetsdata för att kunna skapa digitala tjänster som kan gynna tillväxten och förenkla för den enskilde brukaren. Regeringen har uppmärksammat behovet av större tillgänglighet av så kallad Öppna data. Flera myndigheter har fått uppdrag kring dessa frågor. Jordbruksverket är en av dessa myndigheter som bland annat arbetar med att öka tillgängligheten för befintlig öppna data och undersöker möjligheter att göra mer av myndighetens data öppen. Olika initiativ som till exempel deltagande i Hack for Sweden är också exempel på detta arbete.

Alf Djurberg

Digitalisering viktig för stärkt konkurrenskraft

Nya digitala lösningar som underlättar eller effektiviserar vardagen för lantbruket utvecklas hela tiden. Tanken med bloggen är att sprida kunskap om möjligheter som finns för svenska lantbruksföretag och att inspirera och lyfta goda exempel.

Genom bloggen vill vi ha ett utbyte av kunskap och en dialog med olika intressenter – företagare, branschföreträdare, myndighetspersoner och forskare. Om du är intresserad av att bidra i arbetet att sprida kunskap i ämnet eller har förslag på något vi ska lyfta, kontakta oss på adressen digitaltforst@jordbruksverket.se

shutterstock_456567847

Foto: Shutterstock

 

Vi som skriver i bloggen arbetar med olika frågor på Jordbruksverket och kommer att lyfta fram vad vi gör för att utveckla och stärka konkurrenskraften genom digitalisering. Jag själv leder regeringsuppdraget Smartare livsmedelskedja – Digitalt först och finns på enheten för stöd och samordning. 

/Anne Hansson