Sista inlägget i bloggen

 

Jordbruksverket är utsedd till utvecklingsmyndighet för ett av regeringens fyra uppdrag kring digitalisering och ska verka för en smartare livsmedelskedja. Bloggen har varit en del i arbetet med det uppdraget. I och med att uppdragen ska slutredovisas i början av 2019 kommer vi inte längre uppdatera bloggen. Den kommer dock att finnas kvar ett tag så att inlägg går att söka fram.

untitled

Foto: Shutterstock

Digitalisering av lantbruket är viktigt för att stärka konkurrenskraften. Nya digitala lösningar som underlättar eller effektiviserar vardagen för lantbruket utvecklas hela tiden och vi har bara sett början. Det finns stort behov av att sprida kunskap om möjligheter som finns för svenska lantbruksföretag och även vad olika aktörer gör för att öka kunskapen. Det är viktigt att hitta synergier och möjliga samverkansformer i det arbetet och att undvika dubbelarbete. Det är det vi har velat bidra till med hjälp av den här bloggen.

Tack för att ni har läst! Finns det tankar och funderingar får ni gärna höra av er till mig eller någon annan av skribenterna i denna blogg.

/Anne Hansson

 

Digitala lösningar för att enklare starta och driva företag i livsmedelskedjan

Det är mycket att tänka på för dem som vill starta och driva företag i livsmedelskedjan. För att göra det lite enklare lanserar vi idag en guide som samlar de myndighetskontakter som behöver tas. Först ut är en guide för företag i biodlar- och honungsbranschen. I början av nästa år kommer en liknande lösning för vattenbruksföretag.  Guiderna finns på portalen verksamt.se.

får mobil

Foto: Carl Johansson

Pilotbranscherna är en sorts motvikter. Biodlar- och honungsbranschen är ganska enkel att starta företag inom, medan för vattenbruk kan det krävas över 40 olika tillstånd. Nästa år ska vi kartlägga hur vi kan skala upp guidestöd och tjänster så att fler branscher inom livsmedelskedjan kan inkluderas i lösningen på ett effektivt sätt.

Guiden har tagits fram i samarbete med mellan Jordbruksverket, Tillväxtverket samt Livsmedelsverket och är en del av handlingsplanen för den svenska livsmedelsstrategin.

/Anne Hansson

 

Digital teknik som främjar betesbaserad produktion

Lönsamheten i den betesbaserade animalieproduktionen står inför svåra utmaningar. Samtidigt utarmas odlingslandskapets biologiska mångfald. Jordbruksverkets officiella bedömning är att miljömålen om odlingslandskapet inte kan nås med den nuvarande utvecklingen. Arealen betesmark och betesmarkernas tillstånd är avgörande om artrikedom, kulturmiljöer och attraktiva landskap ska kunna bevaras.

I Jordbruksverkets projekt Digitaliserad teknik och betesdrift undersöker vi hur digital teknik skulle kunna öka effektiviteten och främja lönsamheten i betesdriften. Hur skulle digitala lösningar kunna underlätta för djurhållare, markägare och myndigheter så att betesmarkernas värden stärks?

AAC_8053 Betande kor enar stenmur och blå fjärd - Sladö Småland ss

foto: Knut Per Hasund

Möjliga tillämpningsområden kan bland annat vara:

  • effektivare djurtillsyn med hjälp av GPS och sensorer på djuren,
  • lägre kostnader och högre flexibilitet med hjälp av virtuella stängsel,
  • applikationer för betesplanering som beaktar både djurtillväxt och naturvård,
  • forum för att knyta samman djurhållare och markägare,
  • automatiserad registrering och journalföring av djur, och
  • stödadministration och kontroller.

Utredningen ska kartlägga vilka digitala tekniker och tillämpningsområden som redan finns eller förväntas bli kommersiellt gångbara inom jordbrukssektorn och särskilt inom djurhållningen. Vi ska också analysera vilka hinder eller orsaker det finns för att vissa tekniker ännu inte blivit mer spridda. Som underlag ska vi bland annat beräkna nyttor och kostnader av digitala lösningar.

En viktig uppgift blir att föreslå policyåtgärder. Vad kan myndigheterna genomföra för att underlätta användning av digital produktionsteknik? Möjligheter inom hela området som berör betesdrift och som är gynnsam för miljö och djurskydd bör bli utredda. I detta ingår att identifiera juridiska eller institutionella hinder. Om det visar sig fruktbart kan utredningen lämna förslag på ändringar i regelverken. Det kan också bli aktuellt att föreslå åtgärder för att främja gynnsam teknikutveckling. Ett tredje område handlar om hur rådgivning om digitala lösningar kan stödja djurägare, betesdrift och vår miljö.

Projektet bedrivs inom ramen för CAP:s miljöeffekter.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 juni 2019. Vill du veta mer? Kontakta gärna Torben Söderberg, telefon 036-15 51 73, e-post torben.soderberg@jordbruksverket.se .

Knut Per Hasund
Utredningsenheten

 

 

Pågående rapport om Den digitala gården

I Jordbruksverkets regeringsuppdrag ”Smartare livsmedleskedja – Digitalt först” ingår som en del projektet ”Den digitala gården”. Syftet med detta delprojekt är att identifiera vilka statliga insatser som kan bidra till att den digitala tekniken kommer jordbrukarna till godo. I många sammanhang lyfts de många fördelarna med den nya tekniken fram, men introduktionen på gårdsnivå är hittills begränsad. Det finns flera olika typer av hinder för användning av digital teknik på gårdsnivå och inom ramen för projektet beskriver vi följande eventuella hinder närmare:Jordbrukslandskap, spridare, traktor, gröda

    • Tillgång till:
      • Infrastruktur
      • Digitala data
      • Kunskap och kunskapsförmedling
    • Datasäkerhet
    • Konkurrensförhållanden

Projektet ska leverera en rapport som planeras vara klar till årskiftet. Vi kommer i rapporten även att göra en beskrivning av några av de digitala tjänster som för närvarande finns tillgängliga för växtodlingsföretag.

/Bengt Johnsson och Mari Andersson

Vinnovastöd till testbädd för digitaliserat jordbruk

En testbädd för digitaliserat jordbruk med uppkopplade åkrar som kan användas för att utveckla nya innovationer. Det är en av sex nya testbäddar inom miljöteknikområdet som Vinnova finansierar.

20552078-flying-drone-above-fields-at-sunset

Foto: shutterstock

Testbädden för digitaliserat jordbruk består av uppkopplade åkrar med olika grödor och infrastruktur för att samla in och analysera stora datamängder från gårdens produktionssystem. Den ska kunna användas av exempelvis företag som vill utveckla innovationer med hjälp av data från jordbruket, eller av tillverkare som vill testa sina produkter. Målet är att jordbrukare i framtiden ska få verktyg för att snabbare kunna fatta miljöanpassade och lönsamma beslut. Testbädden ska drivas av RISE Research Institutes of Sweden AB Uppsala i nära samarbete med SLU Campus Ultuna. Bidrag från Vinnova: 8 miljoner.

Parter som ingår i projektet är bland andra Volvo Penta, Ericsson, Telia, Dataväxt, LRF, Lantmännen, SMHI och Jordbruksverket.

/Anne Hansson

 

Ökad samverkan i livsmedelskedjan kring digitala frågor

Det finns sedan flera år ett så kallat högnivåforum för en bättre fungerande livsmedelskedja inom EU där bland andra företag, branschorganisationer och medlemsländer träffas någon gång per år. Det senaste året har ett prioriterat område varit digitalisering i livsmedelskedjan och en expertgrupp har arbetat fram förslag på rekommendationer. Expertgruppen föreslår att forumet bland annat ska lyfta fram ökad samverkan och återanvändning av smarta lösningar som viktiga aspekter om aktörerna i livsmedelskedjan ska kunna ta till vara på de möjligheter som digitaliseringen medför:Samarbete, myror, gren

  • Forumet uppmanar privata och offentliga aktörer att kontinuerligt dela med sig av goda exempel på digitala lösningar inom livsmedelskedjan på lokal, nationell och europeisk nivå för att skapa synergier och för att goda initiativ ska få möjlighet att skalas upp.
  • Forumet välkomnar initiativet ”Code of conduct on agricultural data sharing” och ser gärna att det utvidgas till att gälla för hela livsmedelskedjan.
  • Forumet uppmanar behöriga nationella myndigheter och EU-institutioner att anpassa regelverk och officiella kontroller efter nya förutsättningar som digitaliseringen medför för att undvika fel inriktningar.
  • Forumet uppmanar offentliga och privata aktörer att stödja investering i infrastruktur som garanterar internetanslutning i avlägsna landsbygdsområden.
  • Forumet uppmanar till mer samverkan mellan aktörer i livsmedelskedjan, forskare samt IT-leverantörer för att skapa anpassade och standardiserade digitala lösningar.
  • Forumet understryker vikten av kompetensbyggande kring digitala verktyg både inom utbildningsprogram och rådgivningstjänster.

Det här är än så länge bara förslag på rekommendationer. Välkomna att höra av er om ni har synpunkter!

/Anne Hansson, Enheten för stöd och samordning