Digitala lösningar för att enklare starta och driva företag i livsmedelskedjan

Det är mycket att tänka på för dem som vill starta och driva företag i livsmedelskedjan. För att göra det lite enklare lanserar vi idag en guide som samlar de myndighetskontakter som behöver tas. Först ut är en guide för företag i biodlar- och honungsbranschen. I början av nästa år kommer en liknande lösning för vattenbruksföretag.  Guiderna finns på portalen verksamt.se.

får mobil

Foto: Carl Johansson

Pilotbranscherna är en sorts motvikter. Biodlar- och honungsbranschen är ganska enkel att starta företag inom, medan för vattenbruk kan det krävas över 40 olika tillstånd. Nästa år ska vi kartlägga hur vi kan skala upp guidestöd och tjänster så att fler branscher inom livsmedelskedjan kan inkluderas i lösningen på ett effektivt sätt.

Guiden har tagits fram i samarbete med mellan Jordbruksverket, Tillväxtverket samt Livsmedelsverket och är en del av handlingsplanen för den svenska livsmedelsstrategin.

/Anne Hansson

 

Digital teknik som främjar betesbaserad produktion

Lönsamheten i den betesbaserade animalieproduktionen står inför svåra utmaningar. Samtidigt utarmas odlingslandskapets biologiska mångfald. Jordbruksverkets officiella bedömning är att miljömålen om odlingslandskapet inte kan nås med den nuvarande utvecklingen. Arealen betesmark och betesmarkernas tillstånd är avgörande om artrikedom, kulturmiljöer och attraktiva landskap ska kunna bevaras.

I Jordbruksverkets projekt Digitaliserad teknik och betesdrift undersöker vi hur digital teknik skulle kunna öka effektiviteten och främja lönsamheten i betesdriften. Hur skulle digitala lösningar kunna underlätta för djurhållare, markägare och myndigheter så att betesmarkernas värden stärks?

AAC_8053 Betande kor enar stenmur och blå fjärd - Sladö Småland ss

foto: Knut Per Hasund

Möjliga tillämpningsområden kan bland annat vara:

  • effektivare djurtillsyn med hjälp av GPS och sensorer på djuren,
  • lägre kostnader och högre flexibilitet med hjälp av virtuella stängsel,
  • applikationer för betesplanering som beaktar både djurtillväxt och naturvård,
  • forum för att knyta samman djurhållare och markägare,
  • automatiserad registrering och journalföring av djur, och
  • stödadministration och kontroller.

Utredningen ska kartlägga vilka digitala tekniker och tillämpningsområden som redan finns eller förväntas bli kommersiellt gångbara inom jordbrukssektorn och särskilt inom djurhållningen. Vi ska också analysera vilka hinder eller orsaker det finns för att vissa tekniker ännu inte blivit mer spridda. Som underlag ska vi bland annat beräkna nyttor och kostnader av digitala lösningar.

En viktig uppgift blir att föreslå policyåtgärder. Vad kan myndigheterna genomföra för att underlätta användning av digital produktionsteknik? Möjligheter inom hela området som berör betesdrift och som är gynnsam för miljö och djurskydd bör bli utredda. I detta ingår att identifiera juridiska eller institutionella hinder. Om det visar sig fruktbart kan utredningen lämna förslag på ändringar i regelverken. Det kan också bli aktuellt att föreslå åtgärder för att främja gynnsam teknikutveckling. Ett tredje område handlar om hur rådgivning om digitala lösningar kan stödja djurägare, betesdrift och vår miljö.

Projektet bedrivs inom ramen för CAP:s miljöeffekter.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 juni 2019. Vill du veta mer? Kontakta gärna Torben Söderberg, telefon 036-15 51 73, e-post torben.soderberg@jordbruksverket.se .

Knut Per Hasund
Utredningsenheten

 

 

Pågående rapport om Den digitala gården

I Jordbruksverkets regeringsuppdrag ”Smartare livsmedleskedja – Digitalt först” ingår som en del projektet ”Den digitala gården”. Syftet med detta delprojekt är att identifiera vilka statliga insatser som kan bidra till att den digitala tekniken kommer jordbrukarna till godo. I många sammanhang lyfts de många fördelarna med den nya tekniken fram, men introduktionen på gårdsnivå är hittills begränsad. Det finns flera olika typer av hinder för användning av digital teknik på gårdsnivå och inom ramen för projektet beskriver vi följande eventuella hinder närmare:Jordbrukslandskap, spridare, traktor, gröda

    • Tillgång till:
      • Infrastruktur
      • Digitala data
      • Kunskap och kunskapsförmedling
    • Datasäkerhet
    • Konkurrensförhållanden

Projektet ska leverera en rapport som planeras vara klar till årskiftet. Vi kommer i rapporten även att göra en beskrivning av några av de digitala tjänster som för närvarande finns tillgängliga för växtodlingsföretag.

/Bengt Johnsson och Mari Andersson

Vinnovastöd till testbädd för digitaliserat jordbruk

En testbädd för digitaliserat jordbruk med uppkopplade åkrar som kan användas för att utveckla nya innovationer. Det är en av sex nya testbäddar inom miljöteknikområdet som Vinnova finansierar.

20552078-flying-drone-above-fields-at-sunset

Foto: shutterstock

Testbädden för digitaliserat jordbruk består av uppkopplade åkrar med olika grödor och infrastruktur för att samla in och analysera stora datamängder från gårdens produktionssystem. Den ska kunna användas av exempelvis företag som vill utveckla innovationer med hjälp av data från jordbruket, eller av tillverkare som vill testa sina produkter. Målet är att jordbrukare i framtiden ska få verktyg för att snabbare kunna fatta miljöanpassade och lönsamma beslut. Testbädden ska drivas av RISE Research Institutes of Sweden AB Uppsala i nära samarbete med SLU Campus Ultuna. Bidrag från Vinnova: 8 miljoner.

Parter som ingår i projektet är bland andra Volvo Penta, Ericsson, Telia, Dataväxt, LRF, Lantmännen, SMHI och Jordbruksverket.

/Anne Hansson

 

Ökad samverkan i livsmedelskedjan kring digitala frågor

Det finns sedan flera år ett så kallat högnivåforum för en bättre fungerande livsmedelskedja inom EU där bland andra företag, branschorganisationer och medlemsländer träffas någon gång per år. Det senaste året har ett prioriterat område varit digitalisering i livsmedelskedjan och en expertgrupp har arbetat fram förslag på rekommendationer. Expertgruppen föreslår att forumet bland annat ska lyfta fram ökad samverkan och återanvändning av smarta lösningar som viktiga aspekter om aktörerna i livsmedelskedjan ska kunna ta till vara på de möjligheter som digitaliseringen medför:Samarbete, myror, gren

  • Forumet uppmanar privata och offentliga aktörer att kontinuerligt dela med sig av goda exempel på digitala lösningar inom livsmedelskedjan på lokal, nationell och europeisk nivå för att skapa synergier och för att goda initiativ ska få möjlighet att skalas upp.
  • Forumet välkomnar initiativet ”Code of conduct on agricultural data sharing” och ser gärna att det utvidgas till att gälla för hela livsmedelskedjan.
  • Forumet uppmanar behöriga nationella myndigheter och EU-institutioner att anpassa regelverk och officiella kontroller efter nya förutsättningar som digitaliseringen medför för att undvika fel inriktningar.
  • Forumet uppmanar offentliga och privata aktörer att stödja investering i infrastruktur som garanterar internetanslutning i avlägsna landsbygdsområden.
  • Forumet uppmanar till mer samverkan mellan aktörer i livsmedelskedjan, forskare samt IT-leverantörer för att skapa anpassade och standardiserade digitala lösningar.
  • Forumet understryker vikten av kompetensbyggande kring digitala verktyg både inom utbildningsprogram och rådgivningstjänster.

Det här är än så länge bara förslag på rekommendationer. Välkomna att höra av er om ni har synpunkter!

/Anne Hansson, Enheten för stöd och samordning

Lantbrukskalkyl på nätet?!

Att beräkna och göra kalkyler är inte en garanti för bättre lönsamhet – men påfallande oftast ger en bättre kontroll på ekonomi ett bättre ekonomiskt utfall!

Kalkylera kan man naturligtvis göra på olika vis och sätt. Somliga gör en överslagsberäkning på ett blankt papper andra använder tex. Excel. Oavsett hur man gör det behövs naturligtvis data och underlag. Om man inte besitter en väldigt god insyn och överblick (vilket naturligtvis kan tränas/utvecklas), behövs olika former av referenser. Det vanligaste sättet att bygga en kalkyl över ett lantbruksföretag är att utgå från en s.k. täckningsbidragskalkyl. Den beskriver och beräknar en enskild produkts intäkter och kostnader utifrån hur dessa är förknippade med produktionen. Dessa särintäkter respektive särkostnader uppstår eller faller bort beroende av om produkten produceras eller ej. Exempelvis är foderkostnad per djur en sådan särkostnad. Nettot eller skillnaden mellan dessa poster utgör ett s.k. täckningsbidrag, som ska ger ekonomiskt bidrag till att täcka företagets övriga gemensamma (sam-) kostnader.Agriwise

En täckningsbidragskalkyl utgör ett första steg för att bedöma potentialen för att bedriva i en enskild produktion med acceptabel lönsamhet. Produkternas olika täckningsbidrag summeras sedan i en s.k. driftsplan som utgör en kalkyl över hela lantbruksföretagets ekonomi (inklusive exempelvis totala kapital- och arbetskostnader). Att göra en driftsplan har varit och är en återkommande uppgift i lantbruksutbildning från gymnasienivå upp till universitetsnivå. Att göra denna typ lantbrukskalkyl är i regel ett krav i samband med större lantbruksinvesteringar och/eller generationsskiften.

Sedan drygt 30 år tillbaka har dessa kalkyler gjorts i olika former av applikationer i kalkylprogram (Excel m.fl.) och har varit relativt svåra att använda som oregelbunden användare och därmed främst varit ett rådgivarhjälpmedel. Ju oftare detta görs desto bättre färdighet och möjlighet att anpassa relevant indata till de enskilda förutsättningarna, liksom att kunna utgå från och använda tidigare års driftsresultat då detta varit tillgängligt.

Jordbruksverket har tagit över ansvaret att fortsätta att utveckla Agriwise, som SLU utvecklade från början. Utvecklingsarbetet fokuserar på att göra kalkylverktyget mera tillgängligt och enklare så att flera kan kalkylera på ett enklare vis. Under hösten 2018 finns en ny version av Agriwise tillgänglig på webben. Förutom att den via webben blir mera tillgänglig, har utvecklingsarbetet inriktats på att förenkla sammanställning och presentation av kalkylresultatet.

Detta utgör ett påtagligt exempel på ett digitalt hjälpmedel, som fler kommer att få möjlighet att nyttja enskilt, tillsammans med rådgivare, utbildare och/eller med kollegor!

Och komihåg att påfallande oftast ger en bättre kontroll på ekonomi ett bättre ekonomiskt utfall!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten