Kan drönare vara till hjälp vid kontroller av jordbrukarstöd?

Jordbruksverket har under 2017 genomfört en pilotstudie för att utvärdera möjligheterna för användning av drönare inom kontroller av jordbruksstöd. Syftet med pilotstudien var att undersöka om drönare kan underlätta Jordbruksverkets och länsstyrelsernas arbete med kontroller av de arealbaserade jordbruksstöden. Kontroller av jordbruksstöd är ofta komplicerade och tidskrävande. En kontrollant måste också noggrant dokumentera eventuella avvikelser som upptäcks under kontrollen. Drönare i kontrollenDärför ville vi i pilotstudien se om användandet av en drönare kan hjälpa till att minska tidsåtgången vid en kontroll. Vi ville även testa om foton och videor från en drönare håller tillräckligt hög kvalité för att kunna tillfredsställa behovet av dokumentation.

När det gäller själva tidsåtgången vid en kontroll, visade våra tester att kontrollanten kan spara avsevärt med tid med hjälp av drönaren. Drönaren hjälper kontrollanten att snabbt få en överblick över ett eller flera skiften och vilka områden som kontrollanten behöver besöka för att titta närmare på eventuella fel. Det innebär också att kontrollanten till exempel kan slippa att gå långa sträckor för att konstatera att ett skifte är helt utan avvikelser.

De bilder och videofilmer som en kontrollant kan ta med drönaren håller en väldigt hög kvalité. I flera fall har vi sett att bilder från en drönare tydligare visar avvikelser eller ändringar av gränser som kontrollanten gör vid kontrollen. Detta gör det lättare att förklara och visa för lantbrukaren vilka fel som har upptäckts vid kontrollen. Det innebär också att det finns ett bättre underlag vid en eventuell granskning av till exempel EU-kommissionen eller vid en överklagan av kontrollresultatet.

Det finns fortfarande en del hinder som måste lösas för att det ska bli aktuellt att använda drönare vid kontroller i en större skala. Först och främst så krävs det vissa tillstånd för att få använda sig av drönare vid kontrollerna och att spara insamlat bildmaterial. Detta måste varje länsstyrelse som vill använda drönare ansöka om. Många lantbrukare känner också en oro över att bli övervakade. Här behövs det tydlig information till lantbrukarna om vad drönaren används till och hur materialet från drönaren sparas. Jordbruksverket kommer tillsammans med länsstyrelsen fortsätta att undersöka hur och om vi kan använda oss av drönare vid kontroller av jordbrukarstöd. Vi ser att utvecklingen av drönartekniken hela tiden går framåt. Därmed öppnas nya möjligheter för en bättre och mer effektiv kontroll av jordbruksstöden.

/Maria Hovelius, Internkontrollenheten

 

Framtidens databok!?

Under årtionden har SLU,s Databok, varit en ovärderlig källa för olika former av utredningar och studier, liksom som kalkylunderlag. Historiskt har studenter och forskare på SLU, samlat in data från olika aktörer i och kring lantbruket, där en hel del varit relaterat till studier på SLU, men även via direkta kontakter med leverantörer och intressenter kring lantbrukssektorn. De tryckta versionerna har uppdaterats med ett antal års mellanrum, som efter hand har ersatts av en digital version som ingår som del i ett abonnemang av Agriwise.

Även om tillgänglighet och spridningen har blivit betydligt bättre via den digitala versionen, återstår mycket arbete att underhålla och samla in data. Data som mer eller mindre alla aktörer i och kring lantbruket har stor nytta av.

Man talar mycket om att dela data i framtiden. Många intressenter som har egen specifik data, saknar data från andra områden som de inte har underlag kring. Detta torde vara en drivkraft för att dela och utbyta data, en win-win situation!

Skulle det vara möjligt att få myndigheter, rådgivningsföretag, leverantörer, intresseorganisationer med flera att dela med sig av sina data, såsom kostnader för produktionsinsatser, avkastningsnivåer, investeringsnivåer för olika produktionsslag, liksom för stöd och marknadspriser?

Frågan är hur aktörerna ställer sig till att dela ”sina” data för att få tillgång till ”andras”? Jordbruksverket skulle kunna vara en samlande aktör här.

 /Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten Jordbruksverket

 

Precisionsjordbruk i Europa

EU-parlamentets utredningsorgan har skrivit en rapport som belyser legala, sociala och etiska frågor kopplat till att använda digital teknik i jordbruket. Rapporten syftar till att vägleda politiker som ska fatta beslut i dessa frågor.

I rapporten står att användning av digital teknik ger stora möjligheter att utveckla jordbruket i EU men att det också behövs politiska beslut som styr utvecklingen i önskad riktning. Det väntas bli en stor utmaning att utveckla ett regelverk som kombinerar den potential som finns för utveckling med den enskilde jordbrukarens rättigheter.

shutterstock_713339464

Foto: Shutterstock

Frågor som lyfts upp är bland annat att små jordbrukare kan komma att missgynnas och att det kan bli försämrad konkurrens bland de företag som levererar teknik till jordbrukarna. För att motverka en sådan utveckling kan jordbrukare samverka för att bli en starkare part. Rådgivning som sker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna vara en lösning. I lagstiftning måste den enskilda jordbrukarens rätt komma till uttryck så att producentledet känner en delaktighet i den tekniska utvecklingen.

 

/Bengt Johnsson

 

Jordbruksverket deltar i Hack for Sweden

Den 13-15 april hålls innovationstävlingen Hack for Sweden på Norrsken House i Stockholm. Syftet är att stimulera och öka användandet av öppna data. Jordbruksverket deltar för andra gången, med målet att göra det enklare att ta del av myndighetens data. I år medverkar även Livsmedelsverket.

Att delta i Hack for Sweden är i linje med uppdraget som jag samordnar  ”Digitalt först – Smartare livsmedelskedja” där vi bl.a. ska skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och lösningar. Vi hoppas att deltagarna ser möjlighet att kombinera Jordbruksverkets öppna data med annan data och därigenom skapar nya innovativa lösningar med koppling till jordbruks- och livsmedelssektorn.

Hack for Sweden är ett unikt samarbete mellan ett 30-tal svenska myndigheter och organisationer. Tävlingen vänder sig till studenter, innovatörer, entreprenörer, journalister och utvecklare som har 48 timmar på sig att skapa nya applikationer ochH4S tjänster med hjälp av myndigheters öppna data.  Tävlingen är gratis och öppen för alla.

På plats för att stödja de tävlande lagen finns Edward Hiscoke, webbarkitekt på Jordbruksverket. Vi har även ett tävlande lag med sex IT-traineer från Jordbruksverket.

/Anne Hansson

Stöd till innovativa projekt med koppling till den digitaliserade gården

Utvecklingen och användning av digital teknik går i en allt snabbare takt. Inom ramen för landsbygdsprogrammet och Europeiska innovationspartnerskapet EIP, eipagrihar ett flertal projekt beviljats stöd som har en direkt koppling till den digitaliserade gården. Här kommer en kort presentation av några av projekten.

  • Smart, digital informationshantering för produktions- och grossistplantskolor, med mål att skapa digitala kataloger med komplett information om hela sortimentet hos svenska plantskolor.
  • Autonom jordbruksrobot. En ny fungerande teknik inom artificiell intelligens (Deep learning) som möjliggör att man vid odling av olika grödor kan hitta och eliminera ogräs, erbjuda moduler för gödsling, sådd och precisions besprutning liksom analys av blad, insekter och jord. Systemet avser främst att assistera ekologisk odling.
  • Infofusion Fusarium. Ett gårdsbaserat beslutsstöd för att bedöma risken för fusariumangrepp och förhöjda deoxynivalenol (DON)-halter i spannmål, via en webb-applikation med kartfunktion och kommer att kunna hantera både omvärldsdata och gårds- och fältspecifika data. Beslutsstödet vänder sig främst till lantbrukare och rådgivare.
  • Modern teknik för ökad dräktighetsgrad hos nötkreatur. Systemet syftar till att upptäcka brunst på ett säkrare vis, genom mätning av djurets temperatur och rörelsemönster i förhållande till jämförande grupper. Systemet förväntas även kunna användas som en realtidslogg för varje unik besättningsindivid, för att övervaka och indikera avvikelser under dräktigheten, ge underlag för förändrad utfodring eller placering av korna under dräktigheten.
  • Beröringsfri feberdetektion för riskfri och effektiv djurskötsel. Innovationen har till syfte att underlätta handhavandet med djuren, minimera produktionsförluster och öka effektiviteten hos såväl mjölk-kött och grisproducenter, via en kontinuerlig febermätning.

Projekten befinner sig i en utvecklingsprocess med mål att komma i praktisk användning ute i företagen.

EIP-stödet skapar ekonomiska möjligheter för att bl.a. bidra i den digitala utvecklingen på gårdsnivå. Det går att söka stöd för att bilda en innovationsgrupp eller för att genomföra ett innovationsprojekt. Vi ser fram emot fler spännande projekt ansökningar!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

Hur ser satsningar på digitalisering ut i jordbrukspolitiken efter 2020?

Den 29 november 2017 publicerade EU-kommissionen riktlinjerna för den gemensamma jordbrukspolitiken för tiden efter 2020. Som grund för den gemensamma jordbrukspolitiken pekar de ut tre huvudmål:

  • Främja en smart och motståndskraftig jordbrukssektor.
  • Stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra till EU:s miljö- och klimatmål.
  • Förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena.

För att göra de framsteg i samhället som efterfrågas lyfter kommissionen behovet av att främja innovationer. Innovationer bygger bland annat på forskning och utveckling vilket motiverar att samhället gör satsningar inom den framtida jordbrukspolitiken i samverkan med forsknings- och innovationspolitiken.

shutterstock_713339464

Foto:Shutterstock

 

Teknisk utveckling och digitalisering är viktiga medel för att nå de mål som satts upp. Den nya tekniken gör det möjligt att minska mängden varor som används i produktionen vilket minskar jordbrukets påverkan på miljö och klimat samtidigt som det gynnar jordbrukarnas inkomster. Kommissionen konstaterar i meddelandet att tillgången till ny teknik är ojämnt spridd. Det är särskilt bland de små och medelstora företagen som insatser behöver göras för att få till stånd en snabbare utveckling. Kommissionen pekar också på att kunskap behöver spridas bland jordbrukarna för att innovationer ska få snabbare genomslag.

Min uppgift är bl.a. att bevaka utvecklingen av EU:s nya jordbrukspolitik och jag arbetar på enheten för handel och marknad. Under våren 2018 avser Kommissionen att komma med mer detaljerade förslag om hur den nya politiken ska tillämpas från och med 2021.

/Bengt Johnsson

Digitalisering viktig för stärkt konkurrenskraft

Nya digitala lösningar som underlättar eller effektiviserar vardagen för lantbruket utvecklas hela tiden. Tanken med bloggen är att sprida kunskap om möjligheter som finns för svenska lantbruksföretag och att inspirera och lyfta goda exempel.

Genom bloggen vill vi ha ett utbyte av kunskap och en dialog med olika intressenter – företagare, branschföreträdare, myndighetspersoner och forskare. Om du är intresserad av att bidra i arbetet att sprida kunskap i ämnet eller har förslag på något vi ska lyfta, kontakta oss på adressen digitaltforst@jordbruksverket.se

shutterstock_456567847

Foto: Shutterstock

 

Vi som skriver i bloggen arbetar med olika frågor på Jordbruksverket och kommer att lyfta fram vad vi gör för att utveckla och stärka konkurrenskraften genom digitalisering. Jag själv leder regeringsuppdraget Smartare livsmedelskedja – Digitalt först och finns på enheten för stöd och samordning. 

/Anne Hansson