Den digital växtodlingsgården IRL

Hur ser digitaliseringen ut på en verklig gård? Det kan givetvis variera kraftigt från gård till gård men här är ett exempel från en växtodlingsgård i Östergötland som drivs av en yngre, teknikintresserad lantbrukare som har tagit tills sig mycket av den teknik som finns för att styra och mäta olika insatser i växtodlingen.

Traktorer och tröska är utrustad med GPS och autostyrning som gör att jordbearbetning, sådd, gödsling, sprutning, skörd mm kan göras utan överlappning. Detta sparar tid, bränsle och insatsvaror. Det underlättar också väsentligt för föraren att inte behöva koncentrera sig på att köra rakt, eller följa ett spår. Mer uppmärksamhet kan ägnas åt att se till att det redskap man kör är rätt inställt och arbetat optimalt.

Vid sådden används de lerhaltskartor som finns framtagna nationellt på Markdata.se för att göra styrfiler där utsädesmängden varierar utifrån lerhalt. Ofta gror det lite sämre där det är hög lerhalt vilket då kan kompenseras genom att öka utsädesmängden där.

Kvävegödsling styrs med hjälp av analys av grödans färg. Flera olika koncept finns framtagna för detta. De delar av fälten som har bäst potential att avkasta mest får lite mer kväve än de delar som har sämre potential. På så sätt utnyttjas fältets skördepotential på ett bättre sätt än om hela fältet skulle fått samma kvävegiva. Troligen blir också protein nivån på skörden jämnare när kvävegivan är anpassad till den förväntade skördenivån på fältets olika delar.

CropSAT

Foto: Greppa Näringen

För växtskyddsinsatser har lantbrukaren ännu inte någon utrustning som tillåter anpassade givor eller delavstängning av rampen för att undvika överlappning av behandlade delar av fältet. Det finns planer på att skaffa en ny utrustning som har möjlighet för detta och dessutom utrustning som gör att dosen växtskyddsmedlet kan anpassas över fältet utifrån en styrfil baserad på exempelvis grödans täthet eller kartering av specifika ogräsförekomster.

Vid skörden mäts skördemängden kontinuerligt i tröskan samtidigt som positionen också registreras. Det mynnar ut i skördekartor som visar hur mycket skörden varierar över fälten. Dessa kartor är både ett verktyg för att utvärdera de insatser som gjorts under året, men kan också fungera som utgångspunkt för kommande års åtgärder på fälten.

Alla åtgärder och insatser som görs på gården planeras och dokumenteras i ett digitalt växtodlingsprogram. Utförda åtgärder kan registreras direkt i mobiltelefonen som skickar vidare uppgifterna till växtodlingsprogrammet. I växtodlingsprogrammet kan lantbrukaren analysera årets resultat och tex jämföra med tidigare års resultat.

Långt ifrån alla lantbrukare använder de digitala hjälpmedlen lika mycket, men möjligheterna finns för den intresserade och utbudet av tjänster ökar hela tiden. De flesta hjälpmedlen kostar en del att skaffa eller att använda och allt är inte kostnadseffektivt eller arbetsbesparande. Samtidigt finns det många produkter och tjänster som kan spara både tid och pengar åt lantbrukaren.

Alf Djurberg, Rådgivningsenheten

Nya samarbeten = smartare livsmedelskedja?

Scandinav_78KRAgfo, som det är LRF som ligger bakom, bevakar nya uppfinningar och innovationer inom livsmedelskedjan. I början på året lanserade de portalen AGFO Growth, som är tänkt som en plattform där de gamla – eller i alla fall etablerade – företagen inom branschen matchas med nya, innovativa idéer från andra.

Tanken är lysande. Företag som redan är etablerade och har resurser och ett känt varumärke behöver  emellanåt nya, fräscha idéer. Samtidigt finns det fullt med startups eller andra som har gott om just idéer men inte alltid förutsättningarna för att omsätta dem till verklighet. Som de själva skriver på sin hemsida: ”Nu när förutsättningarna förändras behöver företagen vara öppna för nya möjligheter och samarbeten. För att utveckla nya affärer och för att överleva”.

Agfo Growth menar att om vi ser på livsmedelskedjan som cirkulär kommer det att skapas nya samarbeten och utvecklingsmöjligheter. Och där vi är nu, i en tid där digitaliseringen springer ikapp med våra önskemål och behov av att effektivisera och samtidigt få större inblick i varifrån vår mat kommer, då tror jag de är helt rätt ute. Att föra samman företag som själva inte hade hittat varann kan leda till att det skapas ljuv musik – eller rättare sagt: en bättre livsmedelsproduktion.

Bakom Agfo Growth ligger förutom LRF och LRF Media även strategikonsultbolaget Macklean och trend- och innovationsbyrån Sprillo.

/Sofia Arnoldsdotter, kommunikatör

Precisionsodling på Borgeby

Så var Borgeby fältdagar över för i år. Ett par intensiva och i år också mycket heta och soliga dagar, där många utställare och besökare träffas och inspireras. Årets tema var precisionsodling och i en egen del av utställningen hade ett antal företag och organisationer samlats för att visa på olika möjligheter på temat.

IMG_0951

Hittills har mycket inom detta område handlat om att mäta och samla in data på fältnivå. Det har inte funnits så många tillämpningar där man också omsätter insamlad data i praktiska åtgärder, men det börjar ändras. Fler och fler redskap går att automatiskt styra efter någon form av styrfil som baseras på data från fältet. Jordberarbetningsredskap, såmaskiner, gödningsspridare, växtskyddsprutor är exempel på redskap som kan används – i alla fall om det är nyare maskiner som har nödvändig teknisk utrustning. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Frågan är om det finns tillräckligt med biologisk kunskap om hur vi ska använda alla nya möjligheters om ges med ny teknik?

En dansk utställare visade på ett spännande samarbete mellan flera företag och universitet för att ta fram en lösning för att behovsanpassa ogräsbekämpning, RoboWeedMaPS. Med kamera och bildigenkänning försöker man registerna var ogräsen finns i fältet, mängd, storlek och även vilka arter som förekommer. Utifrån denna kunskap tar man fram ett lämpligt preparat eller preparatkombination och en dos som kan variera utifrån ogräsens förekomst och storlek i fältet. Informationen översätts till en styrfil som kan användas för att styra en lantburksspruta där dosen går att variera. Målsättningen är att reducera användningen av ogräsmedel med upp till 80 %!

Om man lyckas återstår att se. Många utmaningar återstår säkert. Intressant är bredden på de deltagande företagen/organisationerna i detta projekt. Det visar på behovet av att olika typer av kompetens behövs för att lösa utmaningarna med precisionsodling.

/Alf Djurberg

 

Precisionsodling, mitt i det digitala lantbruket

Precisionsodling utgår ifrån detaljerad information om status och variation i grödan och fältet den växer på. Information som i stor utsträckning produceras, aggregeras, bearbetas, analyseras och slutligen implementeras digitalt.

POS

Schematisk bild över hur ett digitalt beslutsstödsystem kan vara uppbyggt. Bild modifierad efter Kristin Piikki.

 

Precisionsodling Sverige (POS) är ett öppet nätverk och en samarbetsplattform som syftar till att utveckla och stimulera användningen av precisionsodling i Sverige. Arbetet drivs i projektform med en basfinansiering från Västra Götalandsregionen via Agroväst. Aktiva i POS är för närvarande främst SLU, Hushållningssällskapet, Dataväxt, Lantmännen, Yara i Sverige, Greppa Näringen, Soyl, RISE, Naturbruksförvaltningen i Västra Götaland och lantbrukare i Sverige.

Arbetet inom POS består dels av utåtriktad verksamhet i form av kurser och seminarier samt teknik-, GIS- och sensorsupport, dels av mindre utvecklingsprojekt och teknikprovning. Inom nätverket formuleras behov och frågeställningar som ofta leder till större forsknings- och utvecklingsprojekt.

Det digitala lantbruket finns tillgängligt för alla. På POS webbportal Precisionsskolan.se finns massor med information och nyheter om precisionsodling. Applikationer som tagits fram via POS-nätverket finns samlade i en verktygsportal tillsammans med utförlig bakgrundsinformation. Portalen uppdateras och utvidgas kontinuerligt. Där finns bland annat kända applikationer som CropSAT.se och Markdata.se, men även verktyg för att räkna på lönsamheten, gödsla efter markkartan, beräkna kvävegivan i höstraps och nu senast en hjälp att beräkna kväveupptaget i nollrutor och normalgödslat höstvete. Arbetet i POS och Precisionsskolan.se ligger också till grund för Greppa Näringens Precisionsodlingsmodul.

/Bo Stenberg programledare POS, SLU.

Mätningar i nollrutor visar hur mycket kväve som frigörs från marken

Hur mycket kväve finns i marken som höstvetet kan ta upp? Vi mäter kväveupptaget i ogödslade rutor (nollrutor) och fältet runt omkring för att uppskatta hur mycket och hur snabbt kväve frigörs från marken (så kallad kvävemineralisering) och hur snabbt höstvetet tar upp gödselkväve. Resultaten av mätningarna kan rådgivare och lantbrukare använda för att bedöma om ytterligare kväve behöver tillföras.

Kvävemineraliseringen beror bland annat på jordart, mullhalt och tidigare odling som växtföljd, och tillförsel av organiska gödselmedel som stallgödsel eller biogödsel. Den varierar också mycket beroende på årsmånen, bland annat markfukt och temperatur. Om vi kan bedöma hur stor årets kvävemineralisering är jämfört med ett normalår, så kan du som lantbrukare anpassa årets gödsling efter det, vilket gynnar både ekonomi och miljö.

matningnollruta

Varje vecka under fältsäsongen är vi på Jordbruksverkets regionkontor i Alnarp, Linköping, Skara och Uppsala ute i fält och mäter markens kväveleverens med en handburen kvävesensor. Foto: Greppa Näringen

Greppa Näringen mäter kväveupptag i höstvete

I år mäter Greppa Näringen kväveupptag i cirka 75 nollrutor i höstvete: 16 i Skåne och Halland, 23 i Västergötland, cirka 20 i Östergötland, Örebro, Södermanland och Kalmar län och 16 i Uppland och Västmanland. Mätningarna gör vi i ogödslade rutor ute på gårdar där lantbrukarna har lagt ut en presenning när de gödslat. Vi mäter med handburna kvävesensorer som vi lånat av Yara.

Vi har nu mätt 4-5 veckor, ungefär en gång i veckan, och vi kommer att fortsätta mäta ungefär fram till axgång. Eftersom det är ett väldigt torrt år utvecklas höstvetet ovanligt snabbt. Torkan påverkar också skördeprognosen nedåt och därmed behovet av eventuellt extra kväve.

I den östra regionen (Öst) och i Uppland/Västmanland (Mitt) kan vi se att markens frigörelse av kväve är ungefär i mitten av vad den är ett år med hög respektive låg markleverans. I Öst är även grödans upptag av kväve i fältet (bredvid nollrutan) normalt jämfört med tidigare års mätningar, medan det är lägre än normalt i region Mitt. I södra Sverige (Syd) kan vi se att mineraliseringen är något lägre än ett medelår, medan den är hög i västra Sverige (Väst).

Troligen kommer behovet av att tillföra mera kväve bli lågt i år, men det beror på hur mycket kväve du redan har tillfört och hur stor skörd du tror att det blir och om du har bevattnat höstvetet.

Prenumerera på Säsongsnytt och få del av resultaten från mätningarna

Vi skickar ut resultaten från mätningarna via våra brev Säsongsnytt för varje område: Säsongsnytt Syd, Säsongsnytt Öst, Säsongsnytt Väst respektive Säsongsnytt Mitt. Prenumerera gärna på breven via Greppa Näringens webbplats, välj Våra tjänster och Säsongsnytt.

Yara mäter kväveupptag i 11 försök i serien ”Kvävestrategi i höstvete” (L3-2299B). Resultaten från Yaras mätningar publiceras i deras nyhetsbrev.

Gör en egen nollruta

nollruta

En nollruta anlägger du med hjälp av en presenning och något som håller fast den i hörnen, t.ex. käppar eller tältpinnar. Foto: Katarina Börling

Du kan själv anlägga en nollruta genom att lägga på en presenning vid gödsling eller stänga av gödningen under några meter vid kombisådd. Du kan använda nollrutorna för att bedöma skillnaden i grödans färg, täthet och beståndshöjd jämfört med fältet runt omkring. Några rådgivningsföretag erbjuder även tjänster där de mäter kväveupptaget i nollrutor hos enskilda lantbrukare.

I tidigare inlägg har vi berättat om hur du kan använda CropSAT för att bestämma gödslingen.

Pernilla Kvarmo och Katarina Börling samt kollegorna på Greppa Näringen i Linköping, Uppsala, Alnarp och Skara

Ovanifrånperspektiv på nematod-bekämpning och kostnadsjakt

Jag läste nyligen en artikel på nätet om företaget Orion Tecnologia e Sistemas Agrícolas som vid årets Agrishow-mässan i Brasilien lanserade ett digitalt system för att underlätta beslut som rör driften på jordbruksföretag. Syftet är att sänka kostnaderna i produktionen genom att göra det möjligt att behovsanpassa olika odlingsinsatser.  Bland annat finns det en funktion för kartläggning av nematodangrepp. Verktyget är en online-plattform som ger tillgång till satellitbilder med vars hjälp det är möjligt att lokalisera avvikelser hos grödorna i ett område. På så sätt kan insamlingen av prover för att analysera nematodangreppen gå fortare  och antal prover som behöver samlas in minskas. Det innebär också att olika bekämpningsinsatser mot nematoderna kan behovsanpassas.

CYGNI_AG

Foto: CYGNI-AG

I samma artikel står det att Brazilian Society of Nematology uppskattar att de förluster som nematoder orsakar i Brasilien uppgår till nästan R$ 35 miljarder per år. Ett nästa ofattbara belopp som motsvarar ungefär 84 miljarder svenska kronor. Jag har ingen motsvarande siffra för skador i Sverige, men angrepp av nematoder kan innebära stora ekonomiska förluster även här. Skador orsakade av till exempel havre- eller potatiscystnematoder är inte ovanliga. Nyligen hittades dessutom en nematod som vi inte hittat i Sverige tidigare. Det är rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi. Den är en så kallad karantänsskadegörare och kan orsaka stora skador i många grödor. Detta har gjort att nematodfrågorna åter blivit mycket aktuella. För att få svar på frågan om hur vanlig den här rotgallnematoden är i landet kommer Jordbruksverket att genomföra inventeringar. Även detta arbete kommer delvis att ske med hjälp från ovan. På prov kommer nämligen drönare att användas i ett försök att underlätta arbetet.

/Magnus Franzén

Enklare administration för alla med hjälp av öppna data

I dag lanserar Jordbruksverket ”Sprutjournalen” för Androidtelefoner – en mobil-app som förhoppningsvis kommer förenkla den obligatoriska dokumentationen av växtskyddsmedelsanvändning. Jordbruksverket tog redan under hösten 2017 fram en version för iPhone och intresset för denna har gjort att vi även utvecklat en Androidversion. Jordbruksverket är varken först eller ensam om att ha tagit fram denna tjänst. Både DataVäxt och Näsgård erbjuder sprutjournaler i sina växtodlingsprogram. Efterfrågan visar på att det finns ett behov av smarta digitala hjälpmedel som kan förenkla vardagen för lantbrukaren. Just kraven på dokumentation av växtskyddsarbetet upplevs av många som både krångligt och svårt. Fyller man i journalen fel kan det dessutom leda till sanktioner som kan bli kostsamma.

Jordbruksverkets sprutjournal är tänkt att underlätta dokumentationen genom att vissa uppgifter automatiskt fylls i, kopplat till det preparat man valt. Appen gör också vissa kontroller av att valt preparat är registrerat i den gröda man vill behandla och att maxdosen inte överskrids. Framförallt kontrollerar appen att alla nödvändiga uppgifter blir komplett ifyllda. Ofullständigt ifylla journaler är nog den vanligaste bristen i journaler som granskats.

sprutjournal

Skärmdumpar från Jordbruksverkets sprutjournal

Uppgifterna som mobilappen använder hämtar vi från Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister där alla beslut om växtskyddsmedel finns samlade i en utmärkt databas. Tyvärr är just de uppgifterna som behövs i mobilappen inte lagrade på ett sådant sätt att det inte går att hämta dessa automatiskt. Istället krävs ett omfattande och tidskrävande manuellt arbete i flera steg för att hämta rätt uppgifter. Om uppgifterna varit möjliga att läsa automatiskt direkt från databasen skulle det underlättat både vår utveckling av appen men framförallt underhållet av den. Detsamma gäller för DataVäxt och Näsgård som i dagsläget också håller sina tjänster uppdaterade med manuellt arbete. Enklare tillgänglighet av uppgifterna i bekämpningsmedelsregistret skulle också skapa förutsättningar för fler aktörer att skapa smarta digitala tjänster till lantbruket. Förhoppningsvis får vi snart fram en lösning på detta. Vi arbetar tillsammans med Kemikalieinspektionens med frågan.

Exemplet med sprutjournalen visar tydligt behovet av öppen och lättillgänglig myndighetsdata för att kunna skapa digitala tjänster som kan gynna tillväxten och förenkla för den enskilde brukaren. Regeringen har uppmärksammat behovet av större tillgänglighet av så kallad Öppna data. Flera myndigheter har fått uppdrag kring dessa frågor. Jordbruksverket är en av dessa myndigheter som bland annat arbetar med att öka tillgängligheten för befintlig öppna data och undersöker möjligheter att göra mer av myndighetens data öppen. Olika initiativ som till exempel deltagande i Hack for Sweden är också exempel på detta arbete.

Alf Djurberg