Digital teknik som främjar betesbaserad produktion

Lönsamheten i den betesbaserade animalieproduktionen står inför svåra utmaningar. Samtidigt utarmas odlingslandskapets biologiska mångfald. Jordbruksverkets officiella bedömning är att miljömålen om odlingslandskapet inte kan nås med den nuvarande utvecklingen. Arealen betesmark och betesmarkernas tillstånd är avgörande om artrikedom, kulturmiljöer och attraktiva landskap ska kunna bevaras.

I Jordbruksverkets projekt Digitaliserad teknik och betesdrift undersöker vi hur digital teknik skulle kunna öka effektiviteten och främja lönsamheten i betesdriften. Hur skulle digitala lösningar kunna underlätta för djurhållare, markägare och myndigheter så att betesmarkernas värden stärks?

AAC_8053 Betande kor enar stenmur och blå fjärd - Sladö Småland ss

foto: Knut Per Hasund

Möjliga tillämpningsområden kan bland annat vara:

  • effektivare djurtillsyn med hjälp av GPS och sensorer på djuren,
  • lägre kostnader och högre flexibilitet med hjälp av virtuella stängsel,
  • applikationer för betesplanering som beaktar både djurtillväxt och naturvård,
  • forum för att knyta samman djurhållare och markägare,
  • automatiserad registrering och journalföring av djur, och
  • stödadministration och kontroller.

Utredningen ska kartlägga vilka digitala tekniker och tillämpningsområden som redan finns eller förväntas bli kommersiellt gångbara inom jordbrukssektorn och särskilt inom djurhållningen. Vi ska också analysera vilka hinder eller orsaker det finns för att vissa tekniker ännu inte blivit mer spridda. Som underlag ska vi bland annat beräkna nyttor och kostnader av digitala lösningar.

En viktig uppgift blir att föreslå policyåtgärder. Vad kan myndigheterna genomföra för att underlätta användning av digital produktionsteknik? Möjligheter inom hela området som berör betesdrift och som är gynnsam för miljö och djurskydd bör bli utredda. I detta ingår att identifiera juridiska eller institutionella hinder. Om det visar sig fruktbart kan utredningen lämna förslag på ändringar i regelverken. Det kan också bli aktuellt att föreslå åtgärder för att främja gynnsam teknikutveckling. Ett tredje område handlar om hur rådgivning om digitala lösningar kan stödja djurägare, betesdrift och vår miljö.

Projektet bedrivs inom ramen för CAP:s miljöeffekter.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 juni 2019. Vill du veta mer? Kontakta gärna Torben Söderberg, telefon 036-15 51 73, e-post torben.soderberg@jordbruksverket.se .

Knut Per Hasund
Utredningsenheten

 

 

Stort intresse för utlysning om användning av digital teknik

I september utlyste Jordbruksverket 15,3 miljoner för att stimulera ökad användning av digital teknik i svenska jordbruks-  och trädgårdsföretag. Ansökningstiden gick ut den 28 oktober. Det har kommit in 13 ansökningar om totalt 20,3 miljoner.

g0pb7w450llxmwtcxd9a

Foto: Mostphotos

Det finns många spännande och goda idéer bland projektansökningarna. Det handlar bland annat om digitalisering inom fårskötsel, digital kommunikation som stärker lantbrukets konkurrenskraft, bevattningsoptimering med hjälp av digital teknik,
precisionsodling, regionala teknikdemonstrationer, tävlingar lantbruksteknik, precisionsvägning, digital produktionsuppföljning m.m.

Vi arbetar nu med att utvärdera ansökningarna och kommer att lämna besked inom ett par veckor.

/Lina Edvardsson, landsbygdsutvecklingsenheten

Hjälp att identifiera skadegörare med AI

För några år sedan försökte vi tillsammans med forskare från Linköpings universitet utveckla en mobilapp som skulle kunna identifiera olika ogräs. Tanken vara att ta en bild med kameran och få svar på vilka ogräs som finns på bilden. Då var tekniken inte framme för att lyckas lösa detta och det blev ingen mobilapp den gången.

Nu är kanske tekniken mogen för att lösa detta och likande problem. I alla fall finns det gott om exempel där man med hjälp av AI (artificiell intelligens) och maskininlärning försöker lära datorer att känna igen olika saker. Får man detta att fungera finns det gott om möjliga tillämpningar. Mot skadegörare skulle man exempelvis kunna förbättra behovsanpassningen om man får bättre kännedom om vilka skadegörare/ogräs som förekommer och dessutom var de finns. De mest optimistiska förespråkarna menar att bekämpningsmedelsanvändningen skulle kunna minskas med mer än 90 % med hjälp av denna teknik.

Maskininlärning kräver dock att man ”tränar” datorn att känna igen det man vill den ska känna igen med ett mycket stort antal bilder, där man vet vad bilden visar. Största svårigheten verkar vara att få ihop tillräckligt många bilder för att kunna träna datorn. Det finns exempel där man tar hjälp av allmänheten för att få in tillräckligt med bilder. Ett exempel är Nycklpigeförsöket 2018 där man involverat skolklasser runt om i landet för att ta bilder på nyckelpigor för att få ihop tillräckligt mycket bilder för att kunna utveckla en tjänst som automatiskt identifierar olika nyckelpigearter.

klisterfalla-e1541505128824.jpg

Hur många morotsflugor finns på klisterfällan?

Än så länge finns inte så många tillämpningar med maskininlärning tillgängliga för lantbruket. En del av det som är tillgängligt fungerar heller inte riktigt tillfredställande ännu. Vi har exempelvis under hösten testat en mobilapp som säger sig kunna identifiera och räkna antalet skadeinsekter i en fälla. Den tjänsten fungerar inte tillräckligt bra ännu. Det finns å andra sidan andra liknade tjänster som kan identifiera insekter med hög noggrannhet, så det går säkert att göra denna typ av tjänst med hjälp av maskininlärning. Nya tjänster inom alla möjliga områden kommer säkert att utvecklas de närmaste åren. Hur snabbt de kommer och hur bra de blir, får framtiden utvisa. Under tiden får vi fortsätta att identifiera och räkna skadegörare och ogräs manuellt!

Alf Djurberg, Rådgivningsenheten

 

 

Stödpengar att söka för ökad digitalisering

Inom ramen för landsbygdsprogrammet och det Europeiska innovationspartnerskapet EIP, finns det fortfarande mer än 150 miljoner kronor i stödpengar kvar att söka. Pengarna kan ge företag och organisationer möjlighet att förverkliga en innovationsidé inom jordbruk, trädgårds- och rennäringen. Många projekt som har beviljats stöd hittills är projekt som främjar utvecklingen mot ökad digitalisering.

EIP

Stöd för att genomföra ett innovationsprojekt finns till för att de som har en innovationsidé ska få möjlighet att arbeta med att förverkliga den i samarbete med en innovationsgrupp. Tanken med EIP-stödet är att det ska främja samarbete och kunskapsöverföring mellan företagare inom jordbruks- och livsmedelssektorn, forskare och rådgivare. Målet är att utveckla det europeiska jordbruket så att det kan producera foder till djur, biomaterial och livsmedel på ekonomiskt och ekologiskt långsiktigt hållbart sätt.

Idag finns ett 50-tal godkända projekt inom EIP-satsningen och det finns därtill ett 10-tal projekt under handläggning. Ett flertal av projekten fokuserar på ökad användning av artificiell intelligens, digitalisering och robotisering inom jordbruk, trädgård och rennäring . Du kan läsa om godkända projekt och se fem av de godkända innovationsidéerna som inspirationsfilmer på Landsbygdsnätverkets websida .

/Johanna Larsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

Digitalt hästföretagande under utveckling

Inom hästnäringen har utvecklingen inom digitalisering varit ganska stillsam, men på senare år har även hästföretagen börjat se sig om efter digitala verktyg för att underlätta arbetet och optimera sin lönsamhet.

Det blir allt vanligare att använda kameraövervakning i stallet. En kamera gör det möjligt för hästägare att övervaka hästen utan att vara på plats, för att t.ex. ha uppsikt över dräktiga ston inför kommande fölning. Kameran är också något som kan användas under transport av hästen. Det finns olika modeller av kameror och på en av modellerna har man vässat till tekniken ytterligare. Förutom den traditionella övervakningen, ger tekniken i kameran en möjlighet att upptäcka ett avvikande rörelsemönster hos hästen. Om så sker, skickar kameran ett larm till telefonen. Då kan hästägaren direkt koppla upp sig till kameran via en app, se vad som har utlöst larmet och har möjlighet att vidta åtgärder.

Travhäst

Foto: Lotta Samuelsson

För att optimera hästens träning finns en app som gör det möjligt att följa hästens energiförbrukning under ett träningspass. Appen är utvecklad i Sverige, och är inspirerad av pulsband, Runkeeper och andra hjälpmedel för löpsport. Genom telefonens sensorer registrerar appen vilken gångart hästen rör sig och under hur lång tid. Tillsammans med registrerad information om ryttaren och hästen räknar sedan appen ut hur mycket energi som går åt under träningspasset. Förutom en mer optimerad träning, ger appen också bättre förutsättningar att optimera foderstaten och spara foder under den rådande foderbristen.

När vi ändå är inne på ämnet foder, kan också nämnas att allt fler häststallar väljer att installera automatiserade foderautomater. Det är ett bra hjälpmedel att säkerställa att hästarna får sin fodergiva under samma tidpunkt på dygnet, utan att någon person behöver vara fysiskt närvarande. Grovfoder kan vara tungt och tidskrävande att hantera. En foderautomat kan fyllas maskinellt och kan ha både ergonomiska och ekonomiska fördelar.

Det finns en potential för ökad digitalisering inom hästnäringen. Jag tror dock oftast att det är en ekonomisk fråga och i många fall är det inte ekonomiskt försvarbart att ändra det ”analoga” stallet till ett mer ”digitalt” stall.  Men utvecklingen går framåt och i framtiden tror jag att man kommer att se mer digital teknik i stallarna än vad det finns idag.

/Lotta Samuelsson

 

Pågående rapport om Den digitala gården

I Jordbruksverkets regeringsuppdrag ”Smartare livsmedleskedja – Digitalt först” ingår som en del projektet ”Den digitala gården”. Syftet med detta delprojekt är att identifiera vilka statliga insatser som kan bidra till att den digitala tekniken kommer jordbrukarna till godo. I många sammanhang lyfts de många fördelarna med den nya tekniken fram, men introduktionen på gårdsnivå är hittills begränsad. Det finns flera olika typer av hinder för användning av digital teknik på gårdsnivå och inom ramen för projektet beskriver vi följande eventuella hinder närmare:Jordbrukslandskap, spridare, traktor, gröda

    • Tillgång till:
      • Infrastruktur
      • Digitala data
      • Kunskap och kunskapsförmedling
    • Datasäkerhet
    • Konkurrensförhållanden

Projektet ska leverera en rapport som planeras vara klar till årskiftet. Vi kommer i rapporten även att göra en beskrivning av några av de digitala tjänster som för närvarande finns tillgängliga för växtodlingsföretag.

/Bengt Johnsson och Mari Andersson

Vinnovastöd till testbädd för digitaliserat jordbruk

En testbädd för digitaliserat jordbruk med uppkopplade åkrar som kan användas för att utveckla nya innovationer. Det är en av sex nya testbäddar inom miljöteknikområdet som Vinnova finansierar.

20552078-flying-drone-above-fields-at-sunset

Foto: shutterstock

Testbädden för digitaliserat jordbruk består av uppkopplade åkrar med olika grödor och infrastruktur för att samla in och analysera stora datamängder från gårdens produktionssystem. Den ska kunna användas av exempelvis företag som vill utveckla innovationer med hjälp av data från jordbruket, eller av tillverkare som vill testa sina produkter. Målet är att jordbrukare i framtiden ska få verktyg för att snabbare kunna fatta miljöanpassade och lönsamma beslut. Testbädden ska drivas av RISE Research Institutes of Sweden AB Uppsala i nära samarbete med SLU Campus Ultuna. Bidrag från Vinnova: 8 miljoner.

Parter som ingår i projektet är bland andra Volvo Penta, Ericsson, Telia, Dataväxt, LRF, Lantmännen, SMHI och Jordbruksverket.

/Anne Hansson