Morgondagens rådgivning – på distans!?

Användningen av sociala och digitala medier ökar allt mer och av allt fler. Även om exempelvis Facebook har blivit ifrågasatt, kommer vi säkert fortsätta använda den och andra medier i framtiden. Lantbrukare utgör naturligtvis inget undantag. Allt fler grupper bildas för att utbyta erfarenheter, dela med sig av bilder, upplevelser och rent av råd och tips till varandra. Ett exempel på en sådan grupp är ’Spannmålsbönderna’ med ca 10400 medlemmar i Sverige och nordiska grannländer. Till viss del kan man betrakta denna typ av informationsutbyte både som en viss form av rådgivning, men främst som ett komplement till traditionell rådgivning. I denna grupp förefaller det vara bara ett fåtal personer med rådgivarbakgrund, som i vart fall kommenterar. Man kan undra om rådgivarna håller sig undan liknande grupper/föden – eller om de rent av inte känner till dem?PerN

I en studie med titeln ”Kommunikation och informationshantering på distans”, har rådgivare från Hushållningssällskapet tillsamman med RådNu SLU Skara, gjort en kartläggning av olika plattformar för kommunikation på distans och testat dessa i praktiskt rådgivning. Man skriver bl.a. att Resultatet av dessa test är positivt. Kunderna och rådgivarna ser både möjligheter till effektivare och tätare rådgivning, ekonomiska fördelar för båda parter och en förbättrad produktionsuppföljning. Det som vi först antog bara skulle kunna ersätta fysiska kundbesök visade sig även kunna utveckla den rådgivning vi kan erbjuda varje kund.

Avståndet mellan specialiserade lantbruks- och trädgårdsföretag blir allt längre samtidigt som kompetenskraven på rådgivarna blir allt större. Detta torde vara särskilt tydligt i Sverige med långa avstånd mellan de specialiserade företagen i allt fler branscher och inriktningar. Tekniken möjliggör inte bara snabbare kommunikation – utan den kan även utveckla rådgivningen i sig. Hur är vi Sverige rustade för att möta denna utveckling, som rådgivningen kan utnyttja – eller kommer externa specialister, som ges en ny möjlighet att komma in på den svenska specialist-rådgivnings-marknaden på ett helt nytt sätt? De kanske redan är här?

Lyssna gärna på avsnitt 8 ”Tillämpad forskning – och rådgivning på distans” i kunskapspoden.se där rådgivaren Anna Larsen på HIR Skåne delger positiva reaktioner på att ge och få rådgivning via plattor och mobiler, istället för besök på plats eller mejlade bilder.

Ett annat exempel är ett projektarbete hämtat från SLU Ultuna där en grupp studenter gjort en framtidsspaning om ny kommunikationsteknik i grisrådgivningen. Det finns sannolikt flera exempel av användning av digitala hjälpmedel och sociala medier inom rådgivningen inom de gröna näringarna – det vore intressant att ta del av dessa.

Det blir spännande att följa utvecklingen framöver. Det enda man kan vara säker på är att den kommer förändra alla och inte minst rådgivningen – eller vad tror du? Kommentera gärna!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

Papperslös djurskyddskontroll sparar både tid och träd

I slutet av 2018 inför vi en helt digital djurskyddskontroll, där en läsplatta ersätter dagens penna och papper. Att utveckla den digitala djurskyddskontrollen är ett uppdrag som ingår i regeringens handlingsplan för att nå målen för livsmedelsstrategin.

Get

foto: Urban Wigert

Spara tid

När länsstyrelsens djurskyddshandläggare gör djurskyddskontroller idag kryssar de för kontrollpunkterna på papper. Efter utförd kontroll återvänder handläggaren till kontoret och matar in uppgifterna till en digital rapport. Rapporten sparas och skickas med post till bonden.

Genom att förse landets samtliga djurskyddshandläggare med en digital lösning kan vi spara mycket tid; I läsplattan finns, förutom de färdiga checklistorna, Jordbruksverkets kontrollvägledning och lagstiftningen som ligger till grund för de olika punkterna i checklistan. Djurskyddshandläggaren registrerar kontrolldata i plattan direkt på gården. Uppgifterna skickas automatiskt till länsstyrelsernas datasystemen Platina så snart läsplattan har tillgång till nätverk. Det innebär att administrationen på kontoret efter kontrollen minimeras. Genom att administrationen blir effektivare hoppas vi att tid kan frigöras för kontroll i fler besättningar under ett år.

Rådgivning och dialog

Tack vare att all aktuell lagstiftning och vägledning finns i läsplattan vid en kontroll kan djurskyddshandläggaren få en kompetent och trygg grund för sina bedömningar. Kvaliteten på kontrollen kan bli bättre, liksom förutsättningarna för en mer likartad bedömning i landet.

Det ger också bättre förutsättningar till dialog vid kontrollen, och ett mål är att samtidigt kunna ge förebyggande rådgivning till bonden. Att en sammanställning av kontrollens observationer, t.ex. upptäckta brister vid kontrollen, kan läsas på plats i slutet av kontrollen tror vi kan minska bondens oro vid djurskyddskontrollerna.

foto: Forest it Design

Utveckling pågår för fullt

Just nu pågår arbetet med att utveckla av läsplattorna. ”Plattorna måste vara pålitliga, enkla att använda och kunna motstå den tuffa miljön som finns utomhus och i stallar och ladugårdar. Vi har därför valt en modell som bland annat klarar mycket låga temperaturer.” säger projektledaren Ulf Larsson, Jordbruksverket. ”Mjukvaran i plattorna, med checklistor och lagstiftning, ska tas fram och sedan ska allt testas praktiskt i fält. Slutligen ska vi ge utbildning till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare innan den digitala djurskyddskontrollen tas i bruk i slutet av 2018.”

/Lotta Andersson och Karin Olsson

 

Framtidens databok!?

Under årtionden har SLU,s Databok, varit en ovärderlig källa för olika former av utredningar och studier, liksom som kalkylunderlag. Historiskt har studenter och forskare på SLU, samlat in data från olika aktörer i och kring lantbruket, där en hel del varit relaterat till studier på SLU, men även via direkta kontakter med leverantörer och intressenter kring lantbrukssektorn. De tryckta versionerna har uppdaterats med ett antal års mellanrum, som efter hand har ersatts av en digital version som ingår som del i ett abonnemang av Agriwise.

Även om tillgänglighet och spridningen har blivit betydligt bättre via den digitala versionen, återstår mycket arbete att underhålla och samla in data. Data som mer eller mindre alla aktörer i och kring lantbruket har stor nytta av.

Man talar mycket om att dela data i framtiden. Många intressenter som har egen specifik data, saknar data från andra områden som de inte har underlag kring. Detta torde vara en drivkraft för att dela och utbyta data, en win-win situation!

Skulle det vara möjligt att få myndigheter, rådgivningsföretag, leverantörer, intresseorganisationer med flera att dela med sig av sina data, såsom kostnader för produktionsinsatser, avkastningsnivåer, investeringsnivåer för olika produktionsslag, liksom för stöd och marknadspriser?

Frågan är hur aktörerna ställer sig till att dela ”sina” data för att få tillgång till ”andras”? Jordbruksverket skulle kunna vara en samlande aktör här.

 /Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten Jordbruksverket

 

Enklare administration för alla med hjälp av öppna data

I dag lanserar Jordbruksverket ”Sprutjournalen” för Androidtelefoner – en mobil-app som förhoppningsvis kommer förenkla den obligatoriska dokumentationen av växtskyddsmedelsanvändning. Jordbruksverket tog redan under hösten 2017 fram en version för iPhone och intresset för denna har gjort att vi även utvecklat en Androidversion. Jordbruksverket är varken först eller ensam om att ha tagit fram denna tjänst. Både DataVäxt och Näsgård erbjuder sprutjournaler i sina växtodlingsprogram. Efterfrågan visar på att det finns ett behov av smarta digitala hjälpmedel som kan förenkla vardagen för lantbrukaren. Just kraven på dokumentation av växtskyddsarbetet upplevs av många som både krångligt och svårt. Fyller man i journalen fel kan det dessutom leda till sanktioner som kan bli kostsamma.

Jordbruksverkets sprutjournal är tänkt att underlätta dokumentationen genom att vissa uppgifter automatiskt fylls i, kopplat till det preparat man valt. Appen gör också vissa kontroller av att valt preparat är registrerat i den gröda man vill behandla och att maxdosen inte överskrids. Framförallt kontrollerar appen att alla nödvändiga uppgifter blir komplett ifyllda. Ofullständigt ifylla journaler är nog den vanligaste bristen i journaler som granskats.

sprutjournal

Skärmdumpar från Jordbruksverkets sprutjournal

Uppgifterna som mobilappen använder hämtar vi från Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister där alla beslut om växtskyddsmedel finns samlade i en utmärkt databas. Tyvärr är just de uppgifterna som behövs i mobilappen inte lagrade på ett sådant sätt att det inte går att hämta dessa automatiskt. Istället krävs ett omfattande och tidskrävande manuellt arbete i flera steg för att hämta rätt uppgifter. Om uppgifterna varit möjliga att läsa automatiskt direkt från databasen skulle det underlättat både vår utveckling av appen men framförallt underhållet av den. Detsamma gäller för DataVäxt och Näsgård som i dagsläget också håller sina tjänster uppdaterade med manuellt arbete. Enklare tillgänglighet av uppgifterna i bekämpningsmedelsregistret skulle också skapa förutsättningar för fler aktörer att skapa smarta digitala tjänster till lantbruket. Förhoppningsvis får vi snart fram en lösning på detta. Vi arbetar tillsammans med Kemikalieinspektionens med frågan.

Exemplet med sprutjournalen visar tydligt behovet av öppen och lättillgänglig myndighetsdata för att kunna skapa digitala tjänster som kan gynna tillväxten och förenkla för den enskilde brukaren. Regeringen har uppmärksammat behovet av större tillgänglighet av så kallad Öppna data. Flera myndigheter har fått uppdrag kring dessa frågor. Jordbruksverket är en av dessa myndigheter som bland annat arbetar med att öka tillgängligheten för befintlig öppna data och undersöker möjligheter att göra mer av myndighetens data öppen. Olika initiativ som till exempel deltagande i Hack for Sweden är också exempel på detta arbete.

Alf Djurberg

Producera mer med mindre – precisionsodling sätter redan sin prägel på svenska växtodling

Krav på högre skördar och större miljöhänsyn sätter tryck på lantbruket  att producera mer med mindre insatser. Precisionsodling där digital teknik utnyttjas för att effektivisera produktionen är ett sätt att nå dit. Jag såg nyligen en siffra på att uppåt 70-80 procent av alla lantbruksmaskiner som säljs i dag på ett eller annat sätt är förberedda för precisionsodling. Möjligheterna att tillämpa precisionsodling förbättras därmed i takt med nyinvesteringarna. Utvecklingen mot ett ”precisionsjordbruk”  är redan idag en tydlig trend som sätter sin prägel på odlingen.

CropSAT

Foto: Greppa Näringen

Det finns en del bra exempel från svenskt jordbruk på olika tillämpningar på det här temat. Så här i början av odlingssäsongen är möjligheterna att styra växtnäringstillförseln med hjälp av sensorer eller satellitbilder ett aktuellt område att lyfta fram. CropSAT är en möjlighet där satelliter ser ditt fält från ovan och registrerar hur din gröda växer under säsongen. Med mätningarna från CropSAT kan du sedan göra kvävebehovskartor. Gödslingskartan kan laddas ner och har du en GPS i traktorn kan du ladda ner en tilldelningsfil som sedan styr gödselgivan direkt vid spridning. Verktyget är utvecklat av Sveriges lantbruksuniversitet, Hushållningssällskapet, Agroväst Livsmedel AB och Dataväxt AB och har sitt ursprung i ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Med hjälp av finansiering från Greppa Näringen kan verktyget idag hållas tillgängligt kostnadsfritt för alla lantbrukare.

Det finns också olika alternativ till satellitbaserade system. En variant som använts ett tag är system med en sensor som sitter direkt på traktorn. Sensorn gör det möjligt att läsa av variationer i grödans kvävebehov direkt vid spridningstillfället och anpassa gödselgivan därefter. Exempel på detta är Yara N-sensor och Topcon CropSpec.

Ytterligare en variant som börjar dyka upp är drönarbaserade system. Drönaren utrustas med speciell kamerautrustning. Den gör det möjligt att fånga den information som behövs om fältet för att kunna  ta fram underlag som gör det möjligt att anpassa kvävegivan till variationer i fältet. Solvi är ett exempel på ett sådant system.

Oavsett vilken teknik som används kan den växtnäring som tillförs i form av kväve utnyttjas bättre. Det blir mindre kväve över som grödan inte kan dra nytta av. Det i sin tur ger mindre risk för problem med övergödning.

/Magnus Franzén

Precisionsjordbruk i Europa

EU-parlamentets utredningsorgan har skrivit en rapport som belyser legala, sociala och etiska frågor kopplat till att använda digital teknik i jordbruket. Rapporten syftar till att vägleda politiker som ska fatta beslut i dessa frågor.

I rapporten står att användning av digital teknik ger stora möjligheter att utveckla jordbruket i EU men att det också behövs politiska beslut som styr utvecklingen i önskad riktning. Det väntas bli en stor utmaning att utveckla ett regelverk som kombinerar den potential som finns för utveckling med den enskilde jordbrukarens rättigheter.

shutterstock_713339464

Foto: Shutterstock

Frågor som lyfts upp är bland annat att små jordbrukare kan komma att missgynnas och att det kan bli försämrad konkurrens bland de företag som levererar teknik till jordbrukarna. För att motverka en sådan utveckling kan jordbrukare samverka för att bli en starkare part. Rådgivning som sker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna vara en lösning. I lagstiftning måste den enskilda jordbrukarens rätt komma till uttryck så att producentledet känner en delaktighet i den tekniska utvecklingen.

 

/Bengt Johnsson

 

Hur digital kan en mjölkko vara?

En mjölkko som idisslar i en sommarhage är för många den raka motpolen till digital teknik. När det första automatiska mjölkningssystemet installerades i Sverige år 1998 kändes det smått otroligt att en så organisk varelse som en ko kunde fungera ihop med en robot. Sedan dess har mycket hänt och tekniken har utvecklats. Olika system och sensorer kan interagera och komplettera varandra så att produktion, fertilitet och djurhälsa optimeras.

Samlade data för bästa fodret

I mjölkningsroboten registreras hur mycket kon mjölkar och mjölkens fett- och proteinhalt. Med hjälp av en kamera placerad vid mjölkningsanläggningen går det att bedöma att korna är i lagom hull. En aktivitetsmätare som placeras på kon kan registrera när och hur länge som hon äter och idisslar. Med avancerad sensorteknik i mjölkningsroboten är det dessutom möjligt att påvisa organiska molekyler i mjölken hos kor som drabbas av störningar i ämnesomsättningen, till exempel efter kalvningen. Alla uppgifterna kan digitalt skickas vidare till en foderblandare som anpassar fodergivan individuellt till varje ko. Varje ko får alltså foder som är sammansatt precis efter hennes unika behov, för att hon ska producera bra mjölk och må bra.

VK_smart_farming_web-116

 Per Edstam, DeLaval, var en av flera som gav exempel på smarta lösningar i kostall vid seminariet Smart Farming på Vreta Kluster.    Foto: Jordbruksverket

Koll på brunst och dräktighet

För att en ko ska mjölka med en jämn kurva bör hon kalva med ungefär ett års mellanrum. Därför är brunstkoll och seminering (befruktning med fryst tjursperma) av korna en mycket viktig del av mjölkproduktionen. I mjölkningsroboten är det möjligt att registrera hormoner i mjölken som visar var i reproduktionscykeln kon är. Tillsammans med aktivitetsmätaren som finns på kon kan bonden få samlad digital information om en ko är brunstig och när det är optimalt att seminera henne. Det går att få information om störningar i brunstcykeln eller om en ko är dräktig efter semineringen. När det närmar sig kalvning kan en sensor på kon skicka signaler till bonden via SMS eller mail.

Lätt att upptäcka sjukdomar

En förutsättning för god djurhållning är förstås att korna är friska. Sensorerna i mjölkningsroboten kan upptäcka celler, blod eller andra förändringar i mjölken vilket gör att exempelvis juverinflammation kan upptäckas i ett tidigt stadium. Med värmekamerateknik kan kornas kroppstemperatur registreras. Djurhållaren får en digital hälsorapport och nyckeltal som gör att sjuka kor hittas snabbt eller förebyggs.

För mycket teknik i djurhållningen?

Det förekommer farhågor om att vi överlåter för mycket åt tekniken – att man stoppar in ett djur i ena änden av stallet, plockar ut produkten i andra och glömmer djuromsorgen. Där är vi inte, och jag ser ingen risk att vi hamnar där heller. Bonden har alltid ansvar för tillsynen av sina djur. Men ökande krav på konkurrenskraft gör att arbetstiden måste disponeras väl. Den digitala tekniken samlar data så att problemområden i stallet syns på ett nytt sätt. På så sätt kan bonden fokusera tillsynen och skötseln, så att de djur som behöver mest omsorg får det.

Det är spännande att följa utvecklingen av nya tekniska lösningar inom mjölkproduktionen. Miljön i stallet kan förbättras genom ny teknik och annan belysning. Det finns fler hanteringsmoment som kan mekaniseras eller digitaliseras. Kanske kommer korna att semineras med hjälp av en robot i framtiden? Och fortfarande kan vi se mjölkkor som idisslar i en sommarhage.

/Lotta Andersson