Stort intresse för utlysning om användning av digital teknik

I september utlyste Jordbruksverket 15,3 miljoner för att stimulera ökad användning av digital teknik i svenska jordbruks-  och trädgårdsföretag. Ansökningstiden gick ut den 28 oktober. Det har kommit in 13 ansökningar om totalt 20,3 miljoner.

g0pb7w450llxmwtcxd9a

Foto: Mostphotos

Det finns många spännande och goda idéer bland projektansökningarna. Det handlar bland annat om digitalisering inom fårskötsel, digital kommunikation som stärker lantbrukets konkurrenskraft, bevattningsoptimering med hjälp av digital teknik,
precisionsodling, regionala teknikdemonstrationer, tävlingar lantbruksteknik, precisionsvägning, digital produktionsuppföljning m.m.

Vi arbetar nu med att utvärdera ansökningarna och kommer att lämna besked inom ett par veckor.

/Lina Edvardsson, landsbygdsutvecklingsenheten

Hjälp att identifiera skadegörare med AI

För några år sedan försökte vi tillsammans med forskare från Linköpings universitet utveckla en mobilapp som skulle kunna identifiera olika ogräs. Tanken vara att ta en bild med kameran och få svar på vilka ogräs som finns på bilden. Då var tekniken inte framme för att lyckas lösa detta och det blev ingen mobilapp den gången.

Nu är kanske tekniken mogen för att lösa detta och likande problem. I alla fall finns det gott om exempel där man med hjälp av AI (artificiell intelligens) och maskininlärning försöker lära datorer att känna igen olika saker. Får man detta att fungera finns det gott om möjliga tillämpningar. Mot skadegörare skulle man exempelvis kunna förbättra behovsanpassningen om man får bättre kännedom om vilka skadegörare/ogräs som förekommer och dessutom var de finns. De mest optimistiska förespråkarna menar att bekämpningsmedelsanvändningen skulle kunna minskas med mer än 90 % med hjälp av denna teknik.

Maskininlärning kräver dock att man ”tränar” datorn att känna igen det man vill den ska känna igen med ett mycket stort antal bilder, där man vet vad bilden visar. Största svårigheten verkar vara att få ihop tillräckligt många bilder för att kunna träna datorn. Det finns exempel där man tar hjälp av allmänheten för att få in tillräckligt med bilder. Ett exempel är Nycklpigeförsöket 2018 där man involverat skolklasser runt om i landet för att ta bilder på nyckelpigor för att få ihop tillräckligt mycket bilder för att kunna utveckla en tjänst som automatiskt identifierar olika nyckelpigearter.

klisterfalla-e1541505128824.jpg

Hur många morotsflugor finns på klisterfällan?

Än så länge finns inte så många tillämpningar med maskininlärning tillgängliga för lantbruket. En del av det som är tillgängligt fungerar heller inte riktigt tillfredställande ännu. Vi har exempelvis under hösten testat en mobilapp som säger sig kunna identifiera och räkna antalet skadeinsekter i en fälla. Den tjänsten fungerar inte tillräckligt bra ännu. Det finns å andra sidan andra liknade tjänster som kan identifiera insekter med hög noggrannhet, så det går säkert att göra denna typ av tjänst med hjälp av maskininlärning. Nya tjänster inom alla möjliga områden kommer säkert att utvecklas de närmaste åren. Hur snabbt de kommer och hur bra de blir, får framtiden utvisa. Under tiden får vi fortsätta att identifiera och räkna skadegörare och ogräs manuellt!

Alf Djurberg, Rådgivningsenheten

 

 

Stödpengar att söka för ökad digitalisering

Inom ramen för landsbygdsprogrammet och det Europeiska innovationspartnerskapet EIP, finns det fortfarande mer än 150 miljoner kronor i stödpengar kvar att söka. Pengarna kan ge företag och organisationer möjlighet att förverkliga en innovationsidé inom jordbruk, trädgårds- och rennäringen. Många projekt som har beviljats stöd hittills är projekt som främjar utvecklingen mot ökad digitalisering.

EIP

Stöd för att genomföra ett innovationsprojekt finns till för att de som har en innovationsidé ska få möjlighet att arbeta med att förverkliga den i samarbete med en innovationsgrupp. Tanken med EIP-stödet är att det ska främja samarbete och kunskapsöverföring mellan företagare inom jordbruks- och livsmedelssektorn, forskare och rådgivare. Målet är att utveckla det europeiska jordbruket så att det kan producera foder till djur, biomaterial och livsmedel på ekonomiskt och ekologiskt långsiktigt hållbart sätt.

Idag finns ett 50-tal godkända projekt inom EIP-satsningen och det finns därtill ett 10-tal projekt under handläggning. Ett flertal av projekten fokuserar på ökad användning av artificiell intelligens, digitalisering och robotisering inom jordbruk, trädgård och rennäring . Du kan läsa om godkända projekt och se fem av de godkända innovationsidéerna som inspirationsfilmer på Landsbygdsnätverkets websida .

/Johanna Larsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

Pågående rapport om Den digitala gården

I Jordbruksverkets regeringsuppdrag ”Smartare livsmedleskedja – Digitalt först” ingår som en del projektet ”Den digitala gården”. Syftet med detta delprojekt är att identifiera vilka statliga insatser som kan bidra till att den digitala tekniken kommer jordbrukarna till godo. I många sammanhang lyfts de många fördelarna med den nya tekniken fram, men introduktionen på gårdsnivå är hittills begränsad. Det finns flera olika typer av hinder för användning av digital teknik på gårdsnivå och inom ramen för projektet beskriver vi följande eventuella hinder närmare:Jordbrukslandskap, spridare, traktor, gröda

    • Tillgång till:
      • Infrastruktur
      • Digitala data
      • Kunskap och kunskapsförmedling
    • Datasäkerhet
    • Konkurrensförhållanden

Projektet ska leverera en rapport som planeras vara klar till årskiftet. Vi kommer i rapporten även att göra en beskrivning av några av de digitala tjänster som för närvarande finns tillgängliga för växtodlingsföretag.

/Bengt Johnsson och Mari Andersson

Undersökning i Danmark om digital teknik

Dansk Statistik har gjort en undersökning bland danska jordbrukare om hur stor användningen är av digital teknik. Undersökningen visar att nästan var fjärde dansk jordbrukare använder någon form digital teknik på sina företag. Dessa företag brukar nästan 60 procent av den danska jordbruksmarken. Det är större jordbruk och yngre jordbrukare som i större utsträckning är användare. Det är även vanligt att maskinstationer använder den digitala tekniken.

Scandinav_WYPEBland den utrustning som finns tillgänglig är det vanligast att precisionsstyrning används. 19 procent av jordbrukarna anger att man använder precisionsstyrning med GPS. Det är däremot bara 4 procent som använder foto från satelliter och drönare, 2 procent använder sensorer för att till exempel mäta kväveinnehåll i växten.

Som hinder för att använda den nya teknologin anger hälften av jordbrukarna att det är för dyrt i förhållande till den vinst man förväntar. Andra skäl som anges för att inte använda tekniken är problem med att få den att fungera och att man som jordbrukare inte har tillräcklig kompetens.

/Bengt Johnsson, Enheten för handel & marknad

Vinnovastöd till testbädd för digitaliserat jordbruk

En testbädd för digitaliserat jordbruk med uppkopplade åkrar som kan användas för att utveckla nya innovationer. Det är en av sex nya testbäddar inom miljöteknikområdet som Vinnova finansierar.

20552078-flying-drone-above-fields-at-sunset

Foto: shutterstock

Testbädden för digitaliserat jordbruk består av uppkopplade åkrar med olika grödor och infrastruktur för att samla in och analysera stora datamängder från gårdens produktionssystem. Den ska kunna användas av exempelvis företag som vill utveckla innovationer med hjälp av data från jordbruket, eller av tillverkare som vill testa sina produkter. Målet är att jordbrukare i framtiden ska få verktyg för att snabbare kunna fatta miljöanpassade och lönsamma beslut. Testbädden ska drivas av RISE Research Institutes of Sweden AB Uppsala i nära samarbete med SLU Campus Ultuna. Bidrag från Vinnova: 8 miljoner.

Parter som ingår i projektet är bland andra Volvo Penta, Ericsson, Telia, Dataväxt, LRF, Lantmännen, SMHI och Jordbruksverket.

/Anne Hansson