Nya samarbeten = smartare livsmedelskedja?

Scandinav_78KRAgfo, som det är LRF som ligger bakom, bevakar nya uppfinningar och innovationer inom livsmedelskedjan. I början på året lanserade de portalen AGFO Growth, som är tänkt som en plattform där de gamla – eller i alla fall etablerade – företagen inom branschen matchas med nya, innovativa idéer från andra.

Tanken är lysande. Företag som redan är etablerade och har resurser och ett känt varumärke behöver  emellanåt nya, fräscha idéer. Samtidigt finns det fullt med startups eller andra som har gott om just idéer men inte alltid förutsättningarna för att omsätta dem till verklighet. Som de själva skriver på sin hemsida: ”Nu när förutsättningarna förändras behöver företagen vara öppna för nya möjligheter och samarbeten. För att utveckla nya affärer och för att överleva”.

Agfo Growth menar att om vi ser på livsmedelskedjan som cirkulär kommer det att skapas nya samarbeten och utvecklingsmöjligheter. Och där vi är nu, i en tid där digitaliseringen springer ikapp med våra önskemål och behov av att effektivisera och samtidigt få större inblick i varifrån vår mat kommer, då tror jag de är helt rätt ute. Att föra samman företag som själva inte hade hittat varann kan leda till att det skapas ljuv musik – eller rättare sagt: en bättre livsmedelsproduktion.

Bakom Agfo Growth ligger förutom LRF och LRF Media även strategikonsultbolaget Macklean och trend- och innovationsbyrån Sprillo.

/Sofia Arnoldsdotter, kommunikatör

Lantbrukskalkyl på nätet?!

Att beräkna och göra kalkyler är inte en garanti för bättre lönsamhet – men påfallande oftast ger en bättre kontroll på ekonomi ett bättre ekonomiskt utfall!

Kalkylera kan man naturligtvis göra på olika vis och sätt. Somliga gör en överslagsberäkning på ett blankt papper andra använder tex. Excel. Oavsett hur man gör det behövs naturligtvis data och underlag. Om man inte besitter en väldigt god insyn och överblick (vilket naturligtvis kan tränas/utvecklas), behövs olika former av referenser. Det vanligaste sättet att bygga en kalkyl över ett lantbruksföretag är att utgå från en s.k. täckningsbidragskalkyl. Den beskriver och beräknar en enskild produkts intäkter och kostnader utifrån hur dessa är förknippade med produktionen. Dessa särintäkter respektive särkostnader uppstår eller faller bort beroende av om produkten produceras eller ej. Exempelvis är foderkostnad per djur en sådan särkostnad. Nettot eller skillnaden mellan dessa poster utgör ett s.k. täckningsbidrag, som ska ger ekonomiskt bidrag till att täcka företagets övriga gemensamma (sam-) kostnader.Agriwise

En täckningsbidragskalkyl utgör ett första steg för att bedöma potentialen för att bedriva i en enskild produktion med acceptabel lönsamhet. Produkternas olika täckningsbidrag summeras sedan i en s.k. driftsplan som utgör en kalkyl över hela lantbruksföretagets ekonomi (inklusive exempelvis totala kapital- och arbetskostnader). Att göra en driftsplan har varit och är en återkommande uppgift i lantbruksutbildning från gymnasienivå upp till universitetsnivå. Att göra denna typ lantbrukskalkyl är i regel ett krav i samband med större lantbruksinvesteringar och/eller generationsskiften.

Sedan drygt 30 år tillbaka har dessa kalkyler gjorts i olika former av applikationer i kalkylprogram (Excel m.fl.) och har varit relativt svåra att använda som oregelbunden användare och därmed främst varit ett rådgivarhjälpmedel. Ju oftare detta görs desto bättre färdighet och möjlighet att anpassa relevant indata till de enskilda förutsättningarna, liksom att kunna utgå från och använda tidigare års driftsresultat då detta varit tillgängligt.

Jordbruksverket har tagit över ansvaret att fortsätta att utveckla Agriwise, som SLU utvecklade från början. Utvecklingsarbetet fokuserar på att göra kalkylverktyget mera tillgängligt och enklare så att flera kan kalkylera på ett enklare vis. Under hösten 2018 finns en ny version av Agriwise tillgänglig på webben. Förutom att den via webben blir mera tillgänglig, har utvecklingsarbetet inriktats på att förenkla sammanställning och presentation av kalkylresultatet.

Detta utgör ett påtagligt exempel på ett digitalt hjälpmedel, som fler kommer att få möjlighet att nyttja enskilt, tillsammans med rådgivare, utbildare och/eller med kollegor!

Och komihåg att påfallande oftast ger en bättre kontroll på ekonomi ett bättre ekonomiskt utfall!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

 

 

Den digitala bi-gården

Det har blivit allt mer uppenbart hur beroende vi är av en fungerande natur, med dess små, små nyanser som behövs för att helheten ska fungera. En sådan liten del i väven är våra pollinerande insekter och deras betydelse för att få de skördar som det finns naturligt potential för. Då avser jag en potential som inte stressar eller utarmar den jord som ska räcka även för kommande generationer.

 Bland de pollinerande insekterna hör naturligtvis även våra domesticerade bin, som förutom den viktiga pollineringen även bidrar med ansenliga mängder honung. Honung är en produkt som tidigare var huvudsaken för att motivera biskötsel, men som nu hamnat lite i skuggan av den långt mer ekonomiskt betydelsefulla pollineringen. Bina har även blivit en mätare på tillståndet i vårt jordbrukslandskap. Döda bin och bin som svälter i ett utarmat landskap utan blommor är tecken på att vi har ett felaktigt förhållningssätt till ett uthålligt lantbruk.

Vad har detta med den digitala gården att göra?

Ja, naturligtvis finns det även en digital sida av modern biskötsel. Biskötsel är nämligen, liksom t.ex. får och höns, något som finns i alla storlekar och med mer eller mindre ekonomisk betydelse för biodlaren. Vissa har biskötsel bara för nöje eller för att se en välorganiserad och fascinerande del av naturen. För dem är hantverket ofta det viktigaste och ekonomi oväsentlig.

Men det finns också en grupp som lever på sin biskötsel eller som vill sköta den rationellt för att bina bidra till att öka värdet av de blommande grödorna på gården. För den gruppen kommer nu en rad nya innovationer som kan rationalisera arbetet och minska moment som är tunga och besvärliga. 

Det mest innovativa exemplet är nog den så kallade FlowHive kupan. BiEn bikupa där den tunga honungsskörden har blivit mycket effektiv. Istället för att lyfta och transportera honungsramarna till ett slungrum, där avtäckning och slungning ofta är en kladdig historia, skördas honungen på plats och direkt ur kupan.  

OK, FlowHive är ren mekanik, men till dessa FlowHive eller till vanliga kupor kan man också koppla digitala hjälpmedel. Ett sådant är en våg som kontinuerligt väger kupan. Här kan man se när bina flyger ut på morgonen och hur mycket honung de har dragit in under dagen då alla bin återvänt till kupan. Här ser man också när kupan är full och behöver skördas eller få extra ramar att fylla med honung. Men den visar också om draget är dåligt och bina behöver extra foder. 

Appar som hjälper biodlaren

Men även appar för dokumentation börjar också dyka upp på marknaden. Ett exempel är Mina bigårdar där man kan använda moderna QR-koder, GPS-koordinater och digitala anmälningar till länsstyrelsen. Funktioner som starkt förenklar skötseln och som på sikt skapar statistik som kan medge smartare urval och rationellare skötsel. 

Andra appar hjälper biodlaren på andra sätt. BeeScanning är ett sådant exempel, där man med den allra senaste neurala tekniken kan se hur sjuka bina är. I detta fall räknas varroa-kvalster med hjälp av kameran i telefonen. Svaret ger ledning om bekämpning behövs eller inte. 

Digitala hjälpmedel för att öka konkurrenskraften

Kvalitén på honungen medger mer offensiva prissättningar. Här finns digitala hjälpmedel som är under utveckling. Bland annat handlar det om analyser som berättar vilka nektarkällor som finns i den honung som säljs. Lindhonung inbringar t.ex. högre pris än den mer vanliga rapshonungen. Här kan analyserna i framtiden kanske avslöja ännu finare distinktioner, då man även kan ange den procentuella sammansättningen av nektarkällorna. 

Ovan är bara några exempel på en verksamhet som blir allt mer rationell och där digitalisering ökar. Dessa innovationer kan innebära att honungsproduktion kan bli ytterligare ett bidrag till gårdens inkomster. Något som också ökar lantbrukarens förståelse för ett varierat jordbrukslandskap. 

Magnus Gröntoft, Miljöanalysenheten

 

Brunnby lantbrukardagar

Jag besökte för tre veckor sedan Brunnby lantbrukardagar. Det var inte första gången jag var där men som vanligt var det en välordnad och välbesökt fältmässa. Både i utställningsmontrar, demonstrationer och seminarier var kopplingen till precisionsodling och digitalisering tydlig. På den del av utställningsområdet som gick under namnet ”Precisionscentrum” fanns många intressanta produkter och tillämpningar för styrning av redskap och för precisionsodling. Utrustning av olika slag visades upp bland annat RoboWeedMaPS som beskrivits i ett tidigare blogginlägg, precisionssåmaskinen Tempo och mycket annat. Där fanns också möjlighet att titta på fältdemonstration av spridningsutrustning

Utbudet av digitala produkter och lösningar för precisionsodling börjar bli stort. Var och en för sig fyller de ett behov och är en möjlighet att utveckla produktionen. Samtidigt ligger det en begränsning i att hantera många olika lösningar på gårdsnivå. Allt oftare lyfts behovet av att alla dessa tekniska lösningar måste kunna kommunicera med varandra och utnyttja gemensam utrustning såsom displayer, manöverreglage och avkännare. Tanken är inte ny, sedan flera år tillbaka pågår ett arbete med standarder inom området, ISO 11783. I vardagligt tal avvänds begreppet ISOBUS som ett samlingsnamn på detta arbete. Allt oftare lyfts de möjligheter som ISOBUS erbjuder fram som ett försäljningsargument. Det finns till och med en organisation, The Agricultural Industry Electronics Foundation (AEF),  som arbetar för att elektronik och elektronikkomponenter som används inom jordbruket ska bli kompatibla med varandra.

IMG_0105 (2)

Demonstration av växtskyddsspruta

I några av montrarna fanns det drönare. Möjliga användningar som lyftes fram var att samla in data för spridningsfiler av t.ex. gödsel, växtskyddsmedel, kartlägga dräneringssystem och att lokalisera betesdjur. Användningen är nog fortfarande gaska liten. Men det finns uppgifter som tyder på att detta kommer att ändras. Enligt det USA-baserade marknadsundersöknings- och konsultföretaget Grand View Research i Kalifornien var värdet på den globala marknaden för drönare som används inom jordbrukssektorn 193,4 miljoner $US under 2015. Företagets förutspår att jordbruket kommer att öka sin användning av drönare för att öka produktiviteten och få en mer effektiv användning av vatten, mark och gödselmedel. Redan 2024 förväntas marknadens värde har stigit till nära 4 000 miljoner $US enligt företaget. Det finns dock senare uppskattningar gjorda. En undersökning från 2018 visar ett inte fullt så högt värde men prognosen ligger ändå på nära 2 000 miljoner $US år 2026. Det finns en annan signal som går att tolkas som att många tror på jordbruket som en marknad för drönare och för teknik som kan används tillsammans med drönare.  Det är att flera av de större företagen som tillverkar drönare och drönarteknik inriktar en del av sin verksamhet mot just jordbruk.

På vägen mot utgången gick jag för bi den här uppställningen av traktorer. Med tanke på allt annat som gick att se på fältdagarna gav det onekligen ett visst perspektiv på utvecklingen….

IMG_0109 (2)

/Magnus Franzén

Elektronisk märkning av djur – kostnad eller nytta?

Vi vill ha säkra livsmedel. Vi vill också kunna skydda djur från smittsamma sjukdomar. För att kunna spåra var livsmedelsproducerande djur kommer från och hur de förflyttas har kravet på enhetlig öronmärkning funnits i EU sedan början av 90-talet.

Öronbrickorna har utvecklats så att det inte bara finns de traditionella gula brickorna (så kallade visuella märken), utan också elektroniska brickor. De elektroniska brickorna har samma storlek och form som de visuella, men har en lite tjockare hondel med inbyggd transponder och chip.

Tack vare den digitala informationen i den elektroniska öronbrickan kan djurets identitet läsas av säkrare och enklare på t.ex. slakteriet. Förflyttningar av djuret kan spåras via öronbrickan. Det innebär att bonden kan lägga mindre tid på administrativa uppgifter som t.ex. journalföring och rapportering till förflyttningsregister.

Dessa fördelar är så tungt vägande att vissa länder inom EU har beslutat att det ska vara obligatoriskt med en elektronisk öronbricka på vissa djurslag. Så är det t.ex. lagkrav i Danmark att nötkreatur ska märkas elektroniskt, och på Irland blir det obligatoriskt för får från och med oktober i år. I Norge är elektronisk märkning inte ett lagkrav, men ett branschkrav. Hur vill vi ha det i Sverige? Än så länge finns det inga planer på att lagstifta om elektroniska brickor.

Det finns en prisskillnad mellan visuella och elektroniska öronbrickor. Enligt en tillverkare är priset 12 kronor för en visuell bricka jämfört med 23 kronor för en elektronisk – nästan det dubbla priset alltså. Finns det en vilja bland djurhållare att märka djur med elektronisk bricka i Sverige? Ja, förutom fördelarna med spårbarhet, identifiering och mindre administration så blir de elektroniska märkningarna kompatibla med allt fler dataprogram för produktionsstyrning. Genom att koppla öronmärket kan du enkelt följa uppgifter som t.ex. födelsedatum, vikt, stamtavla eller fodermängd. I en intervju i tidningen Land berättade Anna och Tomas Olsson redan år 2014 om varför de märker sina lamm med elektroniska öronmärken. Och i nötbesättningar där man idag har datoriserade moment i produktionsstyrningen kan öronbrickan ersätta en halstransponder. Då kan kostnaden för den elektroniska märkningen lätt räknas hem. För mycket små besättningar blir steget större.

Elektronisk bricka

Foto: Lotta Andersson

Här kan du titta på en film från EU-kommissionen om fördelarna med elektronisk märkning (det nämns i filmen att det är obligatoriskt med elektronisk märkning för får och getter – så är det inte i Sverige).

Om data från elektroniska brickor kan paketeras och hanteras på rätt sätt finns möjlighet för rådgivare att precisera sin roll. I det sammanhanget är det nödvändigt att vi har en öppen diskussion om vem som äger data och hur de får användas.

Själv skulle jag vilja se märken uppkopplade mot GPS, så att man t.ex. kan spåra djur på bete. Detta sägs vara möjligt, men ännu alltför dyrt. Utvecklingen fortsätter. Vad behöver du?

/Lotta Andersson

Precisionsodling på Borgeby

Så var Borgeby fältdagar över för i år. Ett par intensiva och i år också mycket heta och soliga dagar, där många utställare och besökare träffas och inspireras. Årets tema var precisionsodling och i en egen del av utställningen hade ett antal företag och organisationer samlats för att visa på olika möjligheter på temat.

IMG_0951

Hittills har mycket inom detta område handlat om att mäta och samla in data på fältnivå. Det har inte funnits så många tillämpningar där man också omsätter insamlad data i praktiska åtgärder, men det börjar ändras. Fler och fler redskap går att automatiskt styra efter någon form av styrfil som baseras på data från fältet. Jordberarbetningsredskap, såmaskiner, gödningsspridare, växtskyddsprutor är exempel på redskap som kan används – i alla fall om det är nyare maskiner som har nödvändig teknisk utrustning. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Frågan är om det finns tillräckligt med biologisk kunskap om hur vi ska använda alla nya möjligheters om ges med ny teknik?

En dansk utställare visade på ett spännande samarbete mellan flera företag och universitet för att ta fram en lösning för att behovsanpassa ogräsbekämpning, RoboWeedMaPS. Med kamera och bildigenkänning försöker man registerna var ogräsen finns i fältet, mängd, storlek och även vilka arter som förekommer. Utifrån denna kunskap tar man fram ett lämpligt preparat eller preparatkombination och en dos som kan variera utifrån ogräsens förekomst och storlek i fältet. Informationen översätts till en styrfil som kan användas för att styra en lantburksspruta där dosen går att variera. Målsättningen är att reducera användningen av ogräsmedel med upp till 80 %!

Om man lyckas återstår att se. Många utmaningar återstår säkert. Intressant är bredden på de deltagande företagen/organisationerna i detta projekt. Det visar på behovet av att olika typer av kompetens behövs för att lösa utmaningarna med precisionsodling.

/Alf Djurberg

 

Hur kan köttkedjan utnyttja digitaliseringens möjligheter?

En ökad digitalisering av köttkedjan kan möjliggöra en mer transparant produktion hela vägen till konsument. Digitalisering i hela kedjan ger även möjligheter till effektivare produktionsplanering och en ökad och säkrare spårbarhet. Vilket behov och vilka krav på informationsflöde har de olika aktörerna i köttkedjan för att möjliggöra detta? Hur kan informationen delas? Vilka regler finns för nyttjande och rättigheter till data? Vilka tekniska krav ställs för att få ett sådant system ska fungera optimalt?

Ko

Foto: Urban Wigert.

Bland annat de här frågorna tittar RISE (Jordbruk och livsmedel) på inom ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter. Projektet är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen.

Inom projektet gör RISE en omvärldsanalys och en genomlysning av Danmarks process vid införsel av elektronisk öronmärkning, erfarenheter från olika aktörer i kedjan, möjligheter och barriärer vid implementering och vid hantering av data. De undersöker även hur insamlad data används för olika syften.

Utifrån resultat från omvärldsanalysen diskuterar RISE kring hur en implementering av elektronisk öronmärkning skulle kunna se ut i Sverige. Inom projektet kommer de att ha en dialog med teknikföretag, branschorganisationer och myndigheter för att identifiera specifika frågeställningar kopplade till svenska förhållanden.

Under hösten 2018 kommer en workshop att arrangeras tillsammans med branschen för att bland annat diskutera behov av information, i vilken form informationen kan göras tillgänglig och vilka nyttor och problem aktörer ser med en digitalisering. Kontakta Cecilia Lindahl (cecilia.lindahl@ri.se) för mer information.

/Anne Hansson