Precisionsodling, mitt i det digitala lantbruket

Precisionsodling utgår ifrån detaljerad information om status och variation i grödan och fältet den växer på. Information som i stor utsträckning produceras, aggregeras, bearbetas, analyseras och slutligen implementeras digitalt.

POS

Schematisk bild över hur ett digitalt beslutsstödsystem kan vara uppbyggt. Bild modifierad efter Kristin Piikki.

 

Precisionsodling Sverige (POS) är ett öppet nätverk och en samarbetsplattform som syftar till att utveckla och stimulera användningen av precisionsodling i Sverige. Arbetet drivs i projektform med en basfinansiering från Västra Götalandsregionen via Agroväst. Aktiva i POS är för närvarande främst SLU, Hushållningssällskapet, Dataväxt, Lantmännen, Yara i Sverige, Greppa Näringen, Soyl, RISE, Naturbruksförvaltningen i Västra Götaland och lantbrukare i Sverige.

Arbetet inom POS består dels av utåtriktad verksamhet i form av kurser och seminarier samt teknik-, GIS- och sensorsupport, dels av mindre utvecklingsprojekt och teknikprovning. Inom nätverket formuleras behov och frågeställningar som ofta leder till större forsknings- och utvecklingsprojekt.

Det digitala lantbruket finns tillgängligt för alla. På POS webbportal Precisionsskolan.se finns massor med information och nyheter om precisionsodling. Applikationer som tagits fram via POS-nätverket finns samlade i en verktygsportal tillsammans med utförlig bakgrundsinformation. Portalen uppdateras och utvidgas kontinuerligt. Där finns bland annat kända applikationer som CropSAT.se och Markdata.se, men även verktyg för att räkna på lönsamheten, gödsla efter markkartan, beräkna kvävegivan i höstraps och nu senast en hjälp att beräkna kväveupptaget i nollrutor och normalgödslat höstvete. Arbetet i POS och Precisionsskolan.se ligger också till grund för Greppa Näringens Precisionsodlingsmodul.

/Bo Stenberg programledare POS, SLU.

Mätningar i nollrutor visar hur mycket kväve som frigörs från marken

Hur mycket kväve finns i marken som höstvetet kan ta upp? Vi mäter kväveupptaget i ogödslade rutor (nollrutor) och fältet runt omkring för att uppskatta hur mycket och hur snabbt kväve frigörs från marken (så kallad kvävemineralisering) och hur snabbt höstvetet tar upp gödselkväve. Resultaten av mätningarna kan rådgivare och lantbrukare använda för att bedöma om ytterligare kväve behöver tillföras.

Kvävemineraliseringen beror bland annat på jordart, mullhalt och tidigare odling som växtföljd, och tillförsel av organiska gödselmedel som stallgödsel eller biogödsel. Den varierar också mycket beroende på årsmånen, bland annat markfukt och temperatur. Om vi kan bedöma hur stor årets kvävemineralisering är jämfört med ett normalår, så kan du som lantbrukare anpassa årets gödsling efter det, vilket gynnar både ekonomi och miljö.

matningnollruta

Varje vecka under fältsäsongen är vi på Jordbruksverkets regionkontor i Alnarp, Linköping, Skara och Uppsala ute i fält och mäter markens kväveleverens med en handburen kvävesensor. Foto: Greppa Näringen

Greppa Näringen mäter kväveupptag i höstvete

I år mäter Greppa Näringen kväveupptag i cirka 75 nollrutor i höstvete: 16 i Skåne och Halland, 23 i Västergötland, cirka 20 i Östergötland, Örebro, Södermanland och Kalmar län och 16 i Uppland och Västmanland. Mätningarna gör vi i ogödslade rutor ute på gårdar där lantbrukarna har lagt ut en presenning när de gödslat. Vi mäter med handburna kvävesensorer som vi lånat av Yara.

Vi har nu mätt 4-5 veckor, ungefär en gång i veckan, och vi kommer att fortsätta mäta ungefär fram till axgång. Eftersom det är ett väldigt torrt år utvecklas höstvetet ovanligt snabbt. Torkan påverkar också skördeprognosen nedåt och därmed behovet av eventuellt extra kväve.

I den östra regionen (Öst) och i Uppland/Västmanland (Mitt) kan vi se att markens frigörelse av kväve är ungefär i mitten av vad den är ett år med hög respektive låg markleverans. I Öst är även grödans upptag av kväve i fältet (bredvid nollrutan) normalt jämfört med tidigare års mätningar, medan det är lägre än normalt i region Mitt. I södra Sverige (Syd) kan vi se att mineraliseringen är något lägre än ett medelår, medan den är hög i västra Sverige (Väst).

Troligen kommer behovet av att tillföra mera kväve bli lågt i år, men det beror på hur mycket kväve du redan har tillfört och hur stor skörd du tror att det blir och om du har bevattnat höstvetet.

Prenumerera på Säsongsnytt och få del av resultaten från mätningarna

Vi skickar ut resultaten från mätningarna via våra brev Säsongsnytt för varje område: Säsongsnytt Syd, Säsongsnytt Öst, Säsongsnytt Väst respektive Säsongsnytt Mitt. Prenumerera gärna på breven via Greppa Näringens webbplats, välj Våra tjänster och Säsongsnytt.

Yara mäter kväveupptag i 11 försök i serien ”Kvävestrategi i höstvete” (L3-2299B). Resultaten från Yaras mätningar publiceras i deras nyhetsbrev.

Gör en egen nollruta

nollruta

En nollruta anlägger du med hjälp av en presenning och något som håller fast den i hörnen, t.ex. käppar eller tältpinnar. Foto: Katarina Börling

Du kan själv anlägga en nollruta genom att lägga på en presenning vid gödsling eller stänga av gödningen under några meter vid kombisådd. Du kan använda nollrutorna för att bedöma skillnaden i grödans färg, täthet och beståndshöjd jämfört med fältet runt omkring. Några rådgivningsföretag erbjuder även tjänster där de mäter kväveupptaget i nollrutor hos enskilda lantbrukare.

I tidigare inlägg har vi berättat om hur du kan använda CropSAT för att bestämma gödslingen.

Pernilla Kvarmo och Katarina Börling samt kollegorna på Greppa Näringen i Linköping, Uppsala, Alnarp och Skara

Morgondagens rådgivning – på distans!?

Användningen av sociala och digitala medier ökar allt mer och av allt fler. Även om exempelvis Facebook har blivit ifrågasatt, kommer vi säkert fortsätta använda den och andra medier i framtiden. Lantbrukare utgör naturligtvis inget undantag. Allt fler grupper bildas för att utbyta erfarenheter, dela med sig av bilder, upplevelser och rent av råd och tips till varandra. Ett exempel på en sådan grupp är ’Spannmålsbönderna’ med ca 10400 medlemmar i Sverige och nordiska grannländer. Till viss del kan man betrakta denna typ av informationsutbyte både som en viss form av rådgivning, men främst som ett komplement till traditionell rådgivning. I denna grupp förefaller det vara bara ett fåtal personer med rådgivarbakgrund, som i vart fall kommenterar. Man kan undra om rådgivarna håller sig undan liknande grupper/föden – eller om de rent av inte känner till dem?PerN

I en studie med titeln ”Kommunikation och informationshantering på distans”, har rådgivare från Hushållningssällskapet tillsamman med RådNu SLU Skara, gjort en kartläggning av olika plattformar för kommunikation på distans och testat dessa i praktiskt rådgivning. Man skriver bl.a. att Resultatet av dessa test är positivt. Kunderna och rådgivarna ser både möjligheter till effektivare och tätare rådgivning, ekonomiska fördelar för båda parter och en förbättrad produktionsuppföljning. Det som vi först antog bara skulle kunna ersätta fysiska kundbesök visade sig även kunna utveckla den rådgivning vi kan erbjuda varje kund.

Avståndet mellan specialiserade lantbruks- och trädgårdsföretag blir allt längre samtidigt som kompetenskraven på rådgivarna blir allt större. Detta torde vara särskilt tydligt i Sverige med långa avstånd mellan de specialiserade företagen i allt fler branscher och inriktningar. Tekniken möjliggör inte bara snabbare kommunikation – utan den kan även utveckla rådgivningen i sig. Hur är vi Sverige rustade för att möta denna utveckling, som rådgivningen kan utnyttja – eller kommer externa specialister, som ges en ny möjlighet att komma in på den svenska specialist-rådgivnings-marknaden på ett helt nytt sätt? De kanske redan är här?

Lyssna gärna på avsnitt 8 ”Tillämpad forskning – och rådgivning på distans” i kunskapspoden.se där rådgivaren Anna Larsen på HIR Skåne delger positiva reaktioner på att ge och få rådgivning via plattor och mobiler, istället för besök på plats eller mejlade bilder.

Ett annat exempel är ett projektarbete hämtat från SLU Ultuna där en grupp studenter gjort en framtidsspaning om ny kommunikationsteknik i grisrådgivningen. Det finns sannolikt flera exempel av användning av digitala hjälpmedel och sociala medier inom rådgivningen inom de gröna näringarna – det vore intressant att ta del av dessa.

Det blir spännande att följa utvecklingen framöver. Det enda man kan vara säker på är att den kommer förändra alla och inte minst rådgivningen – eller vad tror du? Kommentera gärna!

/Per Nilsson, Landsbygdsutvecklingsenheten

Ovanifrånperspektiv på nematod-bekämpning och kostnadsjakt

Jag läste nyligen en artikel på nätet om företaget Orion Tecnologia e Sistemas Agrícolas som vid årets Agrishow-mässan i Brasilien lanserade ett digitalt system för att underlätta beslut som rör driften på jordbruksföretag. Syftet är att sänka kostnaderna i produktionen genom att göra det möjligt att behovsanpassa olika odlingsinsatser.  Bland annat finns det en funktion för kartläggning av nematodangrepp. Verktyget är en online-plattform som ger tillgång till satellitbilder med vars hjälp det är möjligt att lokalisera avvikelser hos grödorna i ett område. På så sätt kan insamlingen av prover för att analysera nematodangreppen gå fortare  och antal prover som behöver samlas in minskas. Det innebär också att olika bekämpningsinsatser mot nematoderna kan behovsanpassas.

CYGNI_AG

Foto: CYGNI-AG

I samma artikel står det att Brazilian Society of Nematology uppskattar att de förluster som nematoder orsakar i Brasilien uppgår till nästan R$ 35 miljarder per år. Ett nästa ofattbara belopp som motsvarar ungefär 84 miljarder svenska kronor. Jag har ingen motsvarande siffra för skador i Sverige, men angrepp av nematoder kan innebära stora ekonomiska förluster även här. Skador orsakade av till exempel havre- eller potatiscystnematoder är inte ovanliga. Nyligen hittades dessutom en nematod som vi inte hittat i Sverige tidigare. Det är rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi. Den är en så kallad karantänsskadegörare och kan orsaka stora skador i många grödor. Detta har gjort att nematodfrågorna åter blivit mycket aktuella. För att få svar på frågan om hur vanlig den här rotgallnematoden är i landet kommer Jordbruksverket att genomföra inventeringar. Även detta arbete kommer delvis att ske med hjälp från ovan. På prov kommer nämligen drönare att användas i ett försök att underlätta arbetet.

/Magnus Franzén

Satellitbilder kan användas i fältkontroller

För några veckor sedan tog EU:s medlemsländer ett beslut som vidgar regelverket för kontroller av stöd. Utvidgningen innebär att ny teknik som drönare och geotaggade foton kan användas som komplement till fältkontroller.

Medlemsländer som vill kan också helt ersätta fältkontroller med bevakning av stödvillkor med hjälp av Sentinelsatelliterna. Detta kallas för monitoring.

Sentinel-2 (002)

Foto: ESA

Med hjälp av data från satelliterna så kan myndigheterna få reda på exempelvis:

 

  • vilken gröda som växer på fältet
  • om fältet skördats eller plöjts
  • tidpunkt för aktiviteten

Systemet skulle på sikt helt kunna ersätta fältkontroller för många stödvillkor och i förlängningen möjliggöra ett system helt utan stödansökan där lantbrukaren får betalt efter aktivitet och på den areal hen förfogar över.

Några länder i EU har intentionen att införa monitoring inom de närmaste åren. För svensk del finns dock en del hinder att övervinna innan monitoring är möjligt såsom t.ex. hög förekomst av moln och svårbevakade betesmarker.

Satelliterna skapar många nya möjligheter och övervakning av jordbruksstöd är bara en del.

/Marie Törnqvist, Enheten för handel och marknad

Samhällsnyttiga hacks med Jordbruksverkets öppna data

I den femte upplagan av Hack for Sweden som nyligen gick av stapeln på Norrsken House i Stockholm fanns Jordbruksverket med på plats och deltog med öppna data. Totalt var det fyra av 35 bidrag som använde data från Jordbruksverket i sina idéer. Att delta på Hack for Sweden är en viktig del i Jordbruksverkets arbete med öppna data.

HackforSweden

Verktyg för att förenkla

Samtliga bidrag som använde sig av Jordbruksverkets öppna data hittade på lösningar eller verktyg för att förenkla eller förbättra för andra. Idén ”Match me if you can” ska göra det enkelt att hitta öppna data som matchar specifika behov och hjälpa till att hitta likheterna mellan till synes olika datakällor. Ett annat bidrag var ”Food4Life” som hjälper entreprenörer och andra intresserade att hitta varandra och samarbeta kring effektiv odling med hydroponik (odling i vatten) och automatiserad odling. Ytterligare ett tävlingsbidrag hade idén att hitta ett sätt att förutspå spridning av växtsjukdomar.

Nästa turistapp?

Ett tävlande bidrag som använde Jordbruksverkets kartdata eller GIS-data, var ”Prepmatic”. Ett beslutsstödsystem som gör det enkelt för alla att använda öppna kartdata för att lösa problem eller hitta bästa alternativ. Till exempel kan en turist söka efter en camping nära fiskevatten där det också finns närhet till platser att plocka svamp, vandra, hästridning och kulturevenemang.

Ett kliv upp

Jag fanns på plats och kunde hjälpa de tävlande med frågor kring Jordbruksverkets data. Årets tävling var ett kliv upp med både en större och längre tävling. Med alla dessa kreativa utvecklare och kreatörer så blir det väldigt mycket innovation på en liten yta – stället bara knakar av idéer. En fantastisk insats från tävlande, organisatörer och bidragande myndigheter. Jag hoppas att detta kan utvecklas till att bli den naturliga samlingsplatsen för alla som vill vara innovativa kring öppna data.

/Edward Hiscoke, webbarkitekt på enheten för gemensam utveckling

Papperslös djurskyddskontroll sparar både tid och träd

I slutet av 2018 inför vi en helt digital djurskyddskontroll, där en läsplatta ersätter dagens penna och papper. Att utveckla den digitala djurskyddskontrollen är ett uppdrag som ingår i regeringens handlingsplan för att nå målen för livsmedelsstrategin.

Get

foto: Urban Wigert

Spara tid

När länsstyrelsens djurskyddshandläggare gör djurskyddskontroller idag kryssar de för kontrollpunkterna på papper. Efter utförd kontroll återvänder handläggaren till kontoret och matar in uppgifterna till en digital rapport. Rapporten sparas och skickas med post till bonden.

Genom att förse landets samtliga djurskyddshandläggare med en digital lösning kan vi spara mycket tid; I läsplattan finns, förutom de färdiga checklistorna, Jordbruksverkets kontrollvägledning och lagstiftningen som ligger till grund för de olika punkterna i checklistan. Djurskyddshandläggaren registrerar kontrolldata i plattan direkt på gården. Uppgifterna skickas automatiskt till länsstyrelsernas datasystemen Platina så snart läsplattan har tillgång till nätverk. Det innebär att administrationen på kontoret efter kontrollen minimeras. Genom att administrationen blir effektivare hoppas vi att tid kan frigöras för kontroll i fler besättningar under ett år.

Rådgivning och dialog

Tack vare att all aktuell lagstiftning och vägledning finns i läsplattan vid en kontroll kan djurskyddshandläggaren få en kompetent och trygg grund för sina bedömningar. Kvaliteten på kontrollen kan bli bättre, liksom förutsättningarna för en mer likartad bedömning i landet.

Det ger också bättre förutsättningar till dialog vid kontrollen, och ett mål är att samtidigt kunna ge förebyggande rådgivning till bonden. Att en sammanställning av kontrollens observationer, t.ex. upptäckta brister vid kontrollen, kan läsas på plats i slutet av kontrollen tror vi kan minska bondens oro vid djurskyddskontrollerna.

foto: Forest it Design

Utveckling pågår för fullt

Just nu pågår arbetet med att utveckla av läsplattorna. ”Plattorna måste vara pålitliga, enkla att använda och kunna motstå den tuffa miljön som finns utomhus och i stallar och ladugårdar. Vi har därför valt en modell som bland annat klarar mycket låga temperaturer.” säger projektledaren Ulf Larsson, Jordbruksverket. ”Mjukvaran i plattorna, med checklistor och lagstiftning, ska tas fram och sedan ska allt testas praktiskt i fält. Slutligen ska vi ge utbildning till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare innan den digitala djurskyddskontrollen tas i bruk i slutet av 2018.”

/Lotta Andersson och Karin Olsson